Folkpartiet presenterade idag sitt förslag om satsningar på ridsporten. Det är ett led i en långsiktig satsning som jag började med när vi tog över makten 2006. Efter år av händelselöshet började vi att bygga nytt, bygga om och bygga till för tjejer och killar, barn, unga och äldre, som vill idrotta och sporta. Vi har byggt massor av anläggningar. Hela tiden har ridsporten funnits med som en del av våra satsningar. Nu är det dags att redovisa vad vi kommer att göra:
• Vi föreslår att ett nytt ridhus byggs i Karlslund, där innermåtten 30 x 80 meter, innebär att ridhuset kan användas såväl för ridskolans vardagsverksamhet som för nationella tävlingar.
• Vi föreslår också att ett nytt stall för de hästar som har privata ägare byggs, och att det stall som idag används för dessa hästar övergår till ridskolans verksamhet. Det innebär att hästarna kan få box-platser. Idag står ridskolehästarna i spiltor, något man behöver dispens från djurskyddsbestämmelserna för.
• Vi föreslår att den utomhusbana som finns förstärks för att klara verksamhet året runt.
• Samtidigt vill vi stärka Karlslundsområdet genom att renovera herrgården, satsa på investeringar i herrgårdsparken och kryddträdgården och öka möjligheterna för besökande örebroare och turister att uppleva områdets unika karaktär.
• För att klara av dessa satsningar inom rimlig tid, och med en utveckling av området som en av grundstenarna, föreslår vi att hela området omedelbart överförs till Örebroporten AB som därefter får direktiv att genomföra förändringarna.
• Vi ser stora möjligheter till ett brett samarbete med näringslivet kring satsningarna.
• Kostnaderna för projektet beror på standard på såväl ridhus, stall som renoveringar av herrgården. En översiktlig bedömning är att ett ridhus och ett stall kan kosta mellan 20 och 40 miljoner kronor. I jämförelse med de satsningar som vi tidigare gjort på idrotter där pojkar dominerar, är detta betydligt mindre.
Alla våra satsningar ryms inom de begränsningar som kulturreservatet innebär.
Vi gör detta som en del i en långsiktig satsning på bredd och ungdomsverksamhet, i samverkan med goda tävlingsmöjligheter. Nu är det dags att sätta ner fötterna. Vi vet att Örebro Fältrittklubb ser positivt på denna utveckling.
Ridsporten är en av de största sporterna och sysselsätter tusentals människor, unga som äldre. Det finns fantastiska möjligheter att göra Örebro till ett starkt mellansvenskt centrum för ridsport. I samverkan med Segersjö kommer vi att ha allt från vardagsverksamhet för barn till yppersta internationella elit.
Vi ser också stora möjligheter till samverkan med näringslivet. Redan idag när vi presenterar planerna har vi stöd från lokalt förankrat näringsliv och från föreningslivet. Det innebär större möjligheter till goda investeringar och bra driftkostnader för anläggningen. Vi ser samtidigt inga problem med att driva detta i koalitionen. Samtliga partier har i tidigare diskussioner ställt sig positiva till en satsning på ridsporten, både utifrån ett jämställdhetsperspektiv som ett breddidrottsperspektiv.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
2010-09-03
2010-09-02
Mer för pengarna
Har idag fått ytterligare en fråga om skatten i Örebro. Ska den höjas, sänkas eller vara kvar. Mitt besked blev likadant som förr: Vi kan och bör sänka skatten under kommande mandatperiod. Det finns utrymme för att sänka 50 öre de kommande fyra åren, och ändå ha ett reformutrymme. Vi skulle kunna sänka mer, kanske upp mot en krona, men det förutsätter en bred politisk uppgörelse om en slimmad politisk organisation som inte behöver en så stor administrativ överbyggnad.
Jag gissar att oppositionen istället önskar bibehålla, eller kanske till och med vill höja skatten. Skälet? Ännu en gissning. Mer välfärd...
Problemet med detta är tudelat. För det första är det inte säkert att mer pengar ger mer välfärd. Det finns till och med risker att välfärden minskar. Örebro kommun hade 2008 en lägre medelinkomst än länet i genomsnitt. Det kan man kanske bära, men det skapar vissa problem. Dels kan människor med lägre inkomst konsumera mindre. Det innebär att det lokala näringslivet får en svagare utveckling än vad man annars skulle ha. Det innebär färre jobb, sämre utveckling, mer påfrestning på kommunens ekonomi. Dels riskerar ytterligare skattehöjningar att minska viljan att flytta till Örebro. Framförallt riskerar det att minska intresset från dem med högre inkomster. Det innebär risker för försämrad rekrytering till näringslivet, till universitetet men också till det offentliga; kommunen och landstinget. Det kommer att slå direkt mot välfärden.
För det andra måste vi möta en framtid där de kommunala kostnaderna kommer att öka kraftigt. Redan 2014/15 kommer antalet riktigt gamla örebroare att börja öka. Denna ökning, som i grunden är positiv, måste vi möta på olika sätt. Ökad valfrihet, ökade möjligheter för alternativa utförare, bättre folkhälsa för äldre, tydligare kvalitetsuppdrag. Men sannolikt kommer vi behöva ha en diskussion både om det kommunala uppdragets innehåll och om vilka skatter och avgifter vi behöver höja. Om vi då har en ineffektiv verksamhet, baserad på en för hög skattenivå, kommer påfrestningarna på välfärden att bli enorma. Risken för att vi då inte klarar vårt uppdrag blir gigantisk.
För mig handlar det därför om att bygga en stabil bas för en fortsatt utveckling av välfärden. Kommunen ska göra så mycket som möjligt av det som skattebetalarna önskar, men så effektivt som möjligt. Kommunens service ska vara så bra som möjligt, men samtidigt så billig som möjligt. Det finns ingen skattesats som är rätt för alltid, given av någon högre makt. Vi ska alltid mäta oss med de bästa för att bli ännu bättre, lära oss av goda exempel för att göra likadant och av dåliga för att inte gå i samma fällor.
Liberalismen har, till skillnad från flera andra ideologier, inget slutmål, ingen för evigt given sanning som kan uppnås. Det gäller också skatten. Den ska vara så låg som möjligt utifrån grundförutsättningen att vi ska klara av det välfärdsuppdrag våra väljare lagt på oss. Inte lägre, inte högre, knappast oföränderlig.
Jag gissar att oppositionen istället önskar bibehålla, eller kanske till och med vill höja skatten. Skälet? Ännu en gissning. Mer välfärd...
Problemet med detta är tudelat. För det första är det inte säkert att mer pengar ger mer välfärd. Det finns till och med risker att välfärden minskar. Örebro kommun hade 2008 en lägre medelinkomst än länet i genomsnitt. Det kan man kanske bära, men det skapar vissa problem. Dels kan människor med lägre inkomst konsumera mindre. Det innebär att det lokala näringslivet får en svagare utveckling än vad man annars skulle ha. Det innebär färre jobb, sämre utveckling, mer påfrestning på kommunens ekonomi. Dels riskerar ytterligare skattehöjningar att minska viljan att flytta till Örebro. Framförallt riskerar det att minska intresset från dem med högre inkomster. Det innebär risker för försämrad rekrytering till näringslivet, till universitetet men också till det offentliga; kommunen och landstinget. Det kommer att slå direkt mot välfärden.
För det andra måste vi möta en framtid där de kommunala kostnaderna kommer att öka kraftigt. Redan 2014/15 kommer antalet riktigt gamla örebroare att börja öka. Denna ökning, som i grunden är positiv, måste vi möta på olika sätt. Ökad valfrihet, ökade möjligheter för alternativa utförare, bättre folkhälsa för äldre, tydligare kvalitetsuppdrag. Men sannolikt kommer vi behöva ha en diskussion både om det kommunala uppdragets innehåll och om vilka skatter och avgifter vi behöver höja. Om vi då har en ineffektiv verksamhet, baserad på en för hög skattenivå, kommer påfrestningarna på välfärden att bli enorma. Risken för att vi då inte klarar vårt uppdrag blir gigantisk.
För mig handlar det därför om att bygga en stabil bas för en fortsatt utveckling av välfärden. Kommunen ska göra så mycket som möjligt av det som skattebetalarna önskar, men så effektivt som möjligt. Kommunens service ska vara så bra som möjligt, men samtidigt så billig som möjligt. Det finns ingen skattesats som är rätt för alltid, given av någon högre makt. Vi ska alltid mäta oss med de bästa för att bli ännu bättre, lära oss av goda exempel för att göra likadant och av dåliga för att inte gå i samma fällor.
Liberalismen har, till skillnad från flera andra ideologier, inget slutmål, ingen för evigt given sanning som kan uppnås. Det gäller också skatten. Den ska vara så låg som möjligt utifrån grundförutsättningen att vi ska klara av det välfärdsuppdrag våra väljare lagt på oss. Inte lägre, inte högre, knappast oföränderlig.
2010-08-29
Björklund
Satte mig vid TVn 20 över 8 och fick till min förvåning se partiledaren. Hade helt missat att han skulle utfrågas i SVT.
Man kan, milt säga, att han skötte det bra. Lugn, trovärdig, avslappnad, säker. Lite humor också faktiskt. Det borde fler politiker visa mer av.
Jag och Björklund delar inte åsikter i allt. För att göra det enormt förenklat: Jag tycker att det är för mycket krav och för lite humanism i framtoningen av partiets budskap.
Men samtidigt måste man ge Björklund en eloge för att han vågar. Han vågar stå upp för skolan i alla möjliga former. Han vågar ta integrationsfrågan upp till debatt. Han vågar stå för både kärnkraft och internationella militära insatser. Det är faktiskt bra. Bättre med en ledare som vågar, än en som är en vindflöjel och som inte vet vart hon ska.
Med tydliga ledare kan man ta debatt, diskutera och bryta åsikter, om de vågar lyfta upp även svåra frågor och öppna för diskussion i partiet. Folkpartiet har faktiskt blivit ett öppnare parti under Björklund. Tydligare, ibland kontroversiellare, men öppnare.
Man kan, milt säga, att han skötte det bra. Lugn, trovärdig, avslappnad, säker. Lite humor också faktiskt. Det borde fler politiker visa mer av.
Jag och Björklund delar inte åsikter i allt. För att göra det enormt förenklat: Jag tycker att det är för mycket krav och för lite humanism i framtoningen av partiets budskap.
Men samtidigt måste man ge Björklund en eloge för att han vågar. Han vågar stå upp för skolan i alla möjliga former. Han vågar ta integrationsfrågan upp till debatt. Han vågar stå för både kärnkraft och internationella militära insatser. Det är faktiskt bra. Bättre med en ledare som vågar, än en som är en vindflöjel och som inte vet vart hon ska.
Med tydliga ledare kan man ta debatt, diskutera och bryta åsikter, om de vågar lyfta upp även svåra frågor och öppna för diskussion i partiet. Folkpartiet har faktiskt blivit ett öppnare parti under Björklund. Tydligare, ibland kontroversiellare, men öppnare.
2010-08-28
Det går bra!
Det går bra för Örebro. Enligt den senaste skatteprognosen ökar kommunens intäkter med 77 miljoner kronor. Det skapar möjligheter för kommunledningen att efter valet göra prioriteringar på ett helt annat sätt än vad vi tidigare kunnat se som möjligt.
Under Koalition Örebros ledning har Örebro utvecklats på ett helt annat sätt än tidigare. Genom en av de djupaste ekonomiska kriserna världen genomgått de senaste årtiondena har Örebro kommun visat styrka, både vad gäller ekonomi och verksamhet. Vi ser nu följderna av det konsekventa handlande som koalitionens arbete inneburit.
Några nedslag:
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings nya prognos som presenterades den 17 augusti kommer skatteintäkterna att öka med 2 miljarder 2010 och 4 miljarder 2011. Kommunledningskontoret har nu gjort beräkningar vad detta kommer att innebära för kommunen.
Som grund för den betydligt mer positiva bedömning vi nu kan göra ligger flera faktorer:
Lokalt:
* Örebro kommun ökar sin befolkning kraftigt. En ökad befolkning innebär ökade skatteintäkter, framförallt på längre sikt.
* Konjunkturen vänder. Fler får jobb. Antalet arbetade timmar stiger.
* Socialbidragskostnaderna verkar nu plana ut, för att förhoppningsvis börja minska under hösten när arbetslösheten fortsätter att minska.
* Verksamheterna följer i huvudsak budget, även om vissa avvikelser kan anas.
* Flera engångseffekter, bland annat ökade värden på våra tillgångar, ger oss ett bättre resultat 2010 än budgeten räknat med.
Nationellt:
* Konjunkturläget är bättre än beräknat.
* Antalet arbetade timmar, såväl 2009, 2010 som 2011 blir högre än tidigare beräknat.
* Statens inkomster ökar.
Sammantaget innebär detta att kommunens intäkter ökar 77 miljoner kronor mer än tidigare beräknat. Det ger oss möjligheter att göra avvägningar mellan olika alternativ.
* Vi kan radikalt minska effektiviseringarna 2011 och plana ut 2012.
* Vi kan bibehålla en effektiviseringsnivå 2011 och ligga i fas 2012 utan nya kostnadsreduceringsförslag.
* Vi kan omprioritera och fortsätta att effektivisera och reducera kostnader inom vissa sektorer, men kraftfullt satsa inom andra.
Koalitionens strategiska arbete med en effektiv kommunal administration och verksamheter inriktade på kvalitet, uppföljning och utvärdering ger fortsatta tydliga genomslag. Handlingsfriheten inför kommande utmaningar ökar. Välfärden bevaras och förstärks.
Under Koalition Örebros ledning har Örebro utvecklats på ett helt annat sätt än tidigare. Genom en av de djupaste ekonomiska kriserna världen genomgått de senaste årtiondena har Örebro kommun visat styrka, både vad gäller ekonomi och verksamhet. Vi ser nu följderna av det konsekventa handlande som koalitionens arbete inneburit.
Några nedslag:
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings nya prognos som presenterades den 17 augusti kommer skatteintäkterna att öka med 2 miljarder 2010 och 4 miljarder 2011. Kommunledningskontoret har nu gjort beräkningar vad detta kommer att innebära för kommunen.
Som grund för den betydligt mer positiva bedömning vi nu kan göra ligger flera faktorer:
Lokalt:
* Örebro kommun ökar sin befolkning kraftigt. En ökad befolkning innebär ökade skatteintäkter, framförallt på längre sikt.
* Konjunkturen vänder. Fler får jobb. Antalet arbetade timmar stiger.
* Socialbidragskostnaderna verkar nu plana ut, för att förhoppningsvis börja minska under hösten när arbetslösheten fortsätter att minska.
* Verksamheterna följer i huvudsak budget, även om vissa avvikelser kan anas.
* Flera engångseffekter, bland annat ökade värden på våra tillgångar, ger oss ett bättre resultat 2010 än budgeten räknat med.
Nationellt:
* Konjunkturläget är bättre än beräknat.
* Antalet arbetade timmar, såväl 2009, 2010 som 2011 blir högre än tidigare beräknat.
* Statens inkomster ökar.
Sammantaget innebär detta att kommunens intäkter ökar 77 miljoner kronor mer än tidigare beräknat. Det ger oss möjligheter att göra avvägningar mellan olika alternativ.
* Vi kan radikalt minska effektiviseringarna 2011 och plana ut 2012.
* Vi kan bibehålla en effektiviseringsnivå 2011 och ligga i fas 2012 utan nya kostnadsreduceringsförslag.
* Vi kan omprioritera och fortsätta att effektivisera och reducera kostnader inom vissa sektorer, men kraftfullt satsa inom andra.
Koalitionens strategiska arbete med en effektiv kommunal administration och verksamheter inriktade på kvalitet, uppföljning och utvärdering ger fortsatta tydliga genomslag. Handlingsfriheten inför kommande utmaningar ökar. Välfärden bevaras och förstärks.
2010-08-26
Svenska Kammarorkestern
I tisdags gjorde Svenska Kammarorkestern, Örebros stolthet nummer ett, en bejublad konsert i London, på Royal Albert Hall, en så kallad Proms-konsert. Du kan se lite om den på bland annat Tvärsnytts hemsida.
Hur gick det då?
Man kan bara citera slutet av "The Guardians" kritiker: "Dausgaard probed its erratic structure and jolting mood swings with psychotherapeutic understanding, and the Swedish CO's sound, clear yet grainy, precluded any thought of self-conscious sentimentality or comfort. Excellent."
Bara att få spela på en Proms-konsert är stort. Det är tyvärr alldeles för få Örebroare som inser hur bra Svenska Kammarorkestern är. Trots det är nästan alla konserter för hemmapubliken fyllda. Men ännu fler borde få möjlighet att lyssna till denna världsklass. Deras musik är folkhälsa. Den är välbefinnande. Den bygger broar mellan människor, mellan kulturer, mellan åldrar. Den är, och kan framförallt bli, en del i byggandet av ett nytt Örebro, ett Örebro som är Skandinaviens attraktivaste stad.
Det finns få saker i Örebro som är av högsta internationella klass. Svenska Kammarorkestern är en av dem. Det är oss förunnat att ha dem här, i Örebro. Med fantastiska musiker och en fantastisk dirigent.
Det är bara att bocka och tacka. Varenda krona kommunen lägger i Svenska Kammarorkestern är rätt!
Hur gick det då?
Man kan bara citera slutet av "The Guardians" kritiker: "Dausgaard probed its erratic structure and jolting mood swings with psychotherapeutic understanding, and the Swedish CO's sound, clear yet grainy, precluded any thought of self-conscious sentimentality or comfort. Excellent."
Bara att få spela på en Proms-konsert är stort. Det är tyvärr alldeles för få Örebroare som inser hur bra Svenska Kammarorkestern är. Trots det är nästan alla konserter för hemmapubliken fyllda. Men ännu fler borde få möjlighet att lyssna till denna världsklass. Deras musik är folkhälsa. Den är välbefinnande. Den bygger broar mellan människor, mellan kulturer, mellan åldrar. Den är, och kan framförallt bli, en del i byggandet av ett nytt Örebro, ett Örebro som är Skandinaviens attraktivaste stad.
Det finns få saker i Örebro som är av högsta internationella klass. Svenska Kammarorkestern är en av dem. Det är oss förunnat att ha dem här, i Örebro. Med fantastiska musiker och en fantastisk dirigent.
Det är bara att bocka och tacka. Varenda krona kommunen lägger i Svenska Kammarorkestern är rätt!
2010-08-25
Skolan viktigast
Idag presenterade Ina Lindström och jag tre av våra förslag för att förbättra skolan. Du kan höra och se det på Radio Örebro och TV4 Nyhetskanalen Örebro. Det handlar om tre saker:
Högre löner för bättre lärare.
Vidareutbildning hela tiden.
Självstyrande skolor med mindre politisk styrning.
Vi tror att det är nödvändigt att höja lärarlönerna. Örebro kommun har låga lärarlöner om man jämför oss med landet. Det har varit en medveten politik från tidigare socialdemokratiska kommunledningar. De har prioriterat ner lärarna och upp andra grupper, främst Kommunals medlemmar. Mats Sjöström (s) redovisade detta helt öppet i en artikel i tidningen Kommunaktuellt för några år sedan. Det var en märklig upplevelse att läsa detta, eftersom ingen annan än (s) i kommunen hade en aning om att det fanns en sådan prioritering.
Nu vill vi istället öppet visa vad vi vill prioritera. De senaste fyra åren har kommunledningen tydligt pekat på att vi ska prioritera "kvinnodominerade yrken med eftergymnasial utbildning". Till stor del handlar det om lärare, sjuksköterskor och socionomer. Men det har inte gett tillräckligt genomslag. Istället vill vi nu avsätta 25 miljoner kronor för just lärarnas löner. Mycket schematiskt bör det innebära en löneökning på ca 500:- kronor i månaden i genomsnitt. Vi är dock tydliga i att peka på att ökningen ska ske då kommunens ekonomi klarar det, eller genom en effektivare kommunal administration.
För det andra handlar det om vidareutbildning. Örebro kommun är redan idag en av de bästa kommunerna att använda regeringens Lärarlyft och nu kommer också Förskollärarlyftet. Men vi menar att kommunen själv ska satsa 5 miljoner på kompetenshöjande åtgärder. I paketet ingår också att kommunen ska återskapa lektortjänster, det vill säga lärartjänster för lärare som doktorerat.
För det tredje handlar det om att låta skolorna styra sig själva i en betydligt större utsträckning än idag. I Örebro har politiker alltför länge varit inne och detaljstyrt skolan. Socialdemokraterna vill fortfarande göra det i stor utsträckning. Vi säger istället: Vi litar på lärarna. Vi litar på rektorerna och skolledningarna. Vi vill ge er frihet att genom er professionalitet hitta vägar att bättre uppfylla läroplanernas krav. Vi kommer att ställa stora krav på er, vi kommer att följa upp och utvärdera. Men ni är bäst att hitta vägarna att ge eleverna bättre kunskaper.
Vi ser redan idag att de självstyrande skolorna inom intraprenadförsöket klarar sig bättre än genomsnittet. Bättre kvalitet, bättre personalvård, bättre fortbildning, bättre ekonomiskt resultat. Vi tror att vi, genom att låta politiken sköta strukturerna och lärarna skolan, kan frigöra resurser som väl motsvarar de kostnader som löneökningar och fortbildningssatsningar kommer att kräva.
Örebros skolor ska bli de bästa i landet. Med de bästa lärarna. Med elever som kan räkna med att få de kunskaper man behöver för att klara sig i samhället.
Högre löner för bättre lärare.
Vidareutbildning hela tiden.
Självstyrande skolor med mindre politisk styrning.
Vi tror att det är nödvändigt att höja lärarlönerna. Örebro kommun har låga lärarlöner om man jämför oss med landet. Det har varit en medveten politik från tidigare socialdemokratiska kommunledningar. De har prioriterat ner lärarna och upp andra grupper, främst Kommunals medlemmar. Mats Sjöström (s) redovisade detta helt öppet i en artikel i tidningen Kommunaktuellt för några år sedan. Det var en märklig upplevelse att läsa detta, eftersom ingen annan än (s) i kommunen hade en aning om att det fanns en sådan prioritering.
Nu vill vi istället öppet visa vad vi vill prioritera. De senaste fyra åren har kommunledningen tydligt pekat på att vi ska prioritera "kvinnodominerade yrken med eftergymnasial utbildning". Till stor del handlar det om lärare, sjuksköterskor och socionomer. Men det har inte gett tillräckligt genomslag. Istället vill vi nu avsätta 25 miljoner kronor för just lärarnas löner. Mycket schematiskt bör det innebära en löneökning på ca 500:- kronor i månaden i genomsnitt. Vi är dock tydliga i att peka på att ökningen ska ske då kommunens ekonomi klarar det, eller genom en effektivare kommunal administration.
För det andra handlar det om vidareutbildning. Örebro kommun är redan idag en av de bästa kommunerna att använda regeringens Lärarlyft och nu kommer också Förskollärarlyftet. Men vi menar att kommunen själv ska satsa 5 miljoner på kompetenshöjande åtgärder. I paketet ingår också att kommunen ska återskapa lektortjänster, det vill säga lärartjänster för lärare som doktorerat.
För det tredje handlar det om att låta skolorna styra sig själva i en betydligt större utsträckning än idag. I Örebro har politiker alltför länge varit inne och detaljstyrt skolan. Socialdemokraterna vill fortfarande göra det i stor utsträckning. Vi säger istället: Vi litar på lärarna. Vi litar på rektorerna och skolledningarna. Vi vill ge er frihet att genom er professionalitet hitta vägar att bättre uppfylla läroplanernas krav. Vi kommer att ställa stora krav på er, vi kommer att följa upp och utvärdera. Men ni är bäst att hitta vägarna att ge eleverna bättre kunskaper.
Vi ser redan idag att de självstyrande skolorna inom intraprenadförsöket klarar sig bättre än genomsnittet. Bättre kvalitet, bättre personalvård, bättre fortbildning, bättre ekonomiskt resultat. Vi tror att vi, genom att låta politiken sköta strukturerna och lärarna skolan, kan frigöra resurser som väl motsvarar de kostnader som löneökningar och fortbildningssatsningar kommer att kräva.
Örebros skolor ska bli de bästa i landet. Med de bästa lärarna. Med elever som kan räkna med att få de kunskaper man behöver för att klara sig i samhället.
Bioreklam
Reklam kan aldrig vinna ett val. Det är budskapet, politiken och personen som i slutänden ändå fäller avgörandet. Reklam kan bara förstärka en trend. Som jag skrev i går är Folkpartiet just nu inne i en positiv trend. För fjärde mätningen i rad ökar partiet. Det är kul.
Det är också roligt att medverka i bra reklam. Jag tycker att våra lokala affischer är jättebra. Jag tycker att vår annonsering hittills varit bäst. Flygbladen är jättefina och jag vet att radioreklamen kommer att låta tala om sig.
Och sedan har man fått vara med och spela in en film också. Den går just nu på SFs biograf Filmstaden i Örebro. Jag tycker den är bra. Både budskapet och själva filmen. Inte för att jag är speciellt vacker, men filmen som sådan är snygg.
Eller hur! Det är bara att kolla själv: Folkpartifilmen
Det är också roligt att medverka i bra reklam. Jag tycker att våra lokala affischer är jättebra. Jag tycker att vår annonsering hittills varit bäst. Flygbladen är jättefina och jag vet att radioreklamen kommer att låta tala om sig.
Och sedan har man fått vara med och spela in en film också. Den går just nu på SFs biograf Filmstaden i Örebro. Jag tycker den är bra. Både budskapet och själva filmen. Inte för att jag är speciellt vacker, men filmen som sådan är snygg.
Eller hur! Det är bara att kolla själv: Folkpartifilmen
2010-08-24
Det går uppåt
I de senaste tre opinionsundersökningarna har Folkpartiet gått uppåt. Mer i någon, lite mindre i någon annan. Men trenden är tydlig. Fortfarande är vi på rätt låga nivåer, men det är en positiv utveckling.
När det gäller Alliansen är det mer varierande. Den senaste SIFOn var ju behaglig läsning, men bara några dagar tidigare fanns en betydligt jämnare från Temo. Ändå har Allianspartierna just nu ett övertag på oppositionen, eller kanske tydligare, flera övertag.
Alliansens politik är trovärdigare.
Alliansens ministrar överflyglar oppositionens kandidater.
Alliansens utspel fungerar utan överord.
Alliansen har klarat hem Sverige under en period av allvarlig internationell kris.
Är det då bara att lugnt luta sig tillbaka i soffan och vänta in valdagen?
Knappast.
I våras sade en professor (ska inte nämna hans namn) att Alliansen var körd. Det fanns ingen chans att hämta in oppositionens försprång. Nu är det gjort och mer därtill. Men denna valrörelse följer inga vanliga utvecklingstendenser. Den lever sitt eget liv. Än kan mycket hända.
Men hittills har oppositionens politik mest handlat om konstiga utspel, oenighet och kandidater som inte fungerar. De negativa kampanjer man drar igång fungerar inte heller.
Så nu är det bara att inte snöra av sig skorna, utan att fortsätta jobba den knappa månad som är kvar. Ett socialliberalare Sverige är ett bättre Sverige, för fler.
När det gäller Alliansen är det mer varierande. Den senaste SIFOn var ju behaglig läsning, men bara några dagar tidigare fanns en betydligt jämnare från Temo. Ändå har Allianspartierna just nu ett övertag på oppositionen, eller kanske tydligare, flera övertag.
Alliansens politik är trovärdigare.
Alliansens ministrar överflyglar oppositionens kandidater.
Alliansens utspel fungerar utan överord.
Alliansen har klarat hem Sverige under en period av allvarlig internationell kris.
Är det då bara att lugnt luta sig tillbaka i soffan och vänta in valdagen?
Knappast.
I våras sade en professor (ska inte nämna hans namn) att Alliansen var körd. Det fanns ingen chans att hämta in oppositionens försprång. Nu är det gjort och mer därtill. Men denna valrörelse följer inga vanliga utvecklingstendenser. Den lever sitt eget liv. Än kan mycket hända.
Men hittills har oppositionens politik mest handlat om konstiga utspel, oenighet och kandidater som inte fungerar. De negativa kampanjer man drar igång fungerar inte heller.
Så nu är det bara att inte snöra av sig skorna, utan att fortsätta jobba den knappa månad som är kvar. Ett socialliberalare Sverige är ett bättre Sverige, för fler.
2010-08-19
Skattehöjd
Hur stor skatt är rätt skatt? Hanne Kjöller skriver en bra krönika om det i DN idag.
I Örebro har det varit en sanning att skatten ska vara 21:22. Tjugoen kronor och tjugotvå öre per intjänad hundralapp är solidariskt. Möjligtvis är det OK att höja skatten. Men lägre skatt är osolidariskt.
Det finns uppenbara problem med det synsättet. Kommunalskatten skiljer sig i riket. Grannkommunen Västerås har en krona lägre skatt. Märkligt nog lyser misären och den osolidariska kommunandan med sin frånvaro även där. Lika märkligt är det nog att skatten var lägre även när det var (s) som styrde kommunen. Det finns kommuner liknande Örebro som har högre skatt. Men är det säkert att de är mer solidariska?
Eller är det så att högre skatt innebär högre kvalitet. Icke! En av de tydligaste lärdomarna av Sveriges Kommuner och Landstings "Öppna jämförelser" är att skattenivå och kvalitet inte hänger ihop. Hög skatt kan lika gärna innebära låg kvalitet och låg skatt hög kvalitet, som tvärsom.
Tyvärr är det så att i fallet Örebro har vi alldeles för många fall av hög skatt och låg kvalitet. Innebär det att vi i så fall måste ta in ännu mer skatt för att höja kvaliteten? Eller kan man se det på ett annat sätt: Vi måste fortsätta att förändra system och strukturer så vi får ut mer kvalitet per vartenda öre örebroarna lägger i skatt?
Jag tror på det senare alternativet. Kvaliteten i Örebros skolor, för de äldre på äldreboenden och med hemtjänst, på all möjlig kommunal service, kan fortsätta att förbättras utan att vi behöver ta in mer i skatt. Jag tror faktiskt att det är så att vi till och med kan minska på skatteuttaget och ändå öka kvaliteten, både för örebroarna och för de anställda.
Men det gäller att veta vad man gör och att våga befinna sig i ständig förändring. Kommunala strukturer är inte satta för evigt. Politiska än mindre. Men varje förändring av dessa strukturer leder till ett defensivt försvar för det rådande systemet. Organisationsförändringar är, och kommer än mer att bli, en del av vardagen. Tryggheten ligger aldrig i det oföränderliga, eftersom det oföränderliga aldrig finns. Tryggheten måste ligga i att kunna hantera den ständiga förändringen, för de anställda, för örebroarna, för politikerna.
Först då kan vi finna vägar som gör det möjligt att få mest möjliga kvalitet för de skattepengar vi betalar.
I Örebro har det varit en sanning att skatten ska vara 21:22. Tjugoen kronor och tjugotvå öre per intjänad hundralapp är solidariskt. Möjligtvis är det OK att höja skatten. Men lägre skatt är osolidariskt.
Det finns uppenbara problem med det synsättet. Kommunalskatten skiljer sig i riket. Grannkommunen Västerås har en krona lägre skatt. Märkligt nog lyser misären och den osolidariska kommunandan med sin frånvaro även där. Lika märkligt är det nog att skatten var lägre även när det var (s) som styrde kommunen. Det finns kommuner liknande Örebro som har högre skatt. Men är det säkert att de är mer solidariska?
Eller är det så att högre skatt innebär högre kvalitet. Icke! En av de tydligaste lärdomarna av Sveriges Kommuner och Landstings "Öppna jämförelser" är att skattenivå och kvalitet inte hänger ihop. Hög skatt kan lika gärna innebära låg kvalitet och låg skatt hög kvalitet, som tvärsom.
Tyvärr är det så att i fallet Örebro har vi alldeles för många fall av hög skatt och låg kvalitet. Innebär det att vi i så fall måste ta in ännu mer skatt för att höja kvaliteten? Eller kan man se det på ett annat sätt: Vi måste fortsätta att förändra system och strukturer så vi får ut mer kvalitet per vartenda öre örebroarna lägger i skatt?
Jag tror på det senare alternativet. Kvaliteten i Örebros skolor, för de äldre på äldreboenden och med hemtjänst, på all möjlig kommunal service, kan fortsätta att förbättras utan att vi behöver ta in mer i skatt. Jag tror faktiskt att det är så att vi till och med kan minska på skatteuttaget och ändå öka kvaliteten, både för örebroarna och för de anställda.
Men det gäller att veta vad man gör och att våga befinna sig i ständig förändring. Kommunala strukturer är inte satta för evigt. Politiska än mindre. Men varje förändring av dessa strukturer leder till ett defensivt försvar för det rådande systemet. Organisationsförändringar är, och kommer än mer att bli, en del av vardagen. Tryggheten ligger aldrig i det oföränderliga, eftersom det oföränderliga aldrig finns. Tryggheten måste ligga i att kunna hantera den ständiga förändringen, för de anställda, för örebroarna, för politikerna.
Först då kan vi finna vägar som gör det möjligt att få mest möjliga kvalitet för de skattepengar vi betalar.
2010-08-17
Valupptakt
För över 150 år sedan kom min farfars farfar invandrande till Närke. Värmlänning som han var, sökte han jobb och framtid inom den framväxande industrin. Först vid Dylta bruk och därefter vid bruket i Garphyttan. Min släkts historiska band till Garphyttan slutade mer än hundra år därefter, när min far blev VD för bruket. Då var det en av ädelstenarna, liten men naggande god, i familjen Wallenbergs imperium. Nu är det sålt till ett japanskt multinationellt bolag.
Denna historia visar på tre saker, saker som är självklara för en liberal:
För det första: Människor har en fantastisk förmåga att vilja och kunna skapa sig sin egen framtid. Den resa min farfars farfar gjorde är en struntsak idag, men var livsavgörande då. Han ville förändra framtiden för sig själv och sin familj, och han och hans barn gjorde det.
Ibland vill vi politiker i Sverige lägga oss i människors liv alldeles för mycket. Vi vill lägga livet till rätta för medborgarna, svenskarna, örebroarna. Det ska vara både hängslen och livrem. Det politiska uppdraget blir att ordna bildning och kunskap, att ordna jobb, att ordna trygghet och framtid. Det är ofta vare sig möjligt eller liberalt.
Vi politiker kan aldrig ordna bildning och kunskap.
Vi politiker kan aldrig ordna jobb, annat än inom kommunen – om ekonomin är i ordning.
Vi politiker kan aldrig ordna trygghet.
Vi politiker kan aldrig ordna framtiden.
Så vad kan vi då göra?
Vi kan skapa förutsättningar!
Vi kan skapa skolor som förmedlar kunskap och bildning. Vi kan ge förutsättningar för elever att ta emot kunskap och skaffa sig bildning. Ordning och reda ger alla elever bättre möjlighet att lära. Goda lärare skapar intressanta möten mellan kunskap och lust att lära. Fria skolor bygger intressanta pedagogiska lösningar.
Vi kan skapa förutsättningar för fler jobb. Kommunala servicegarantier ger företag snabb och effektiv service, oavsett om det gäller bygglov, alkoholtillstånd eller miljöprövning. En kommun, öppen för alternativ och entreprenörskap inom den kommunala servicesektorn, ger kvinnor och män större möjligheter att starta och driva företag.
Vi kan skapa en stad som ger människor möjlighet att skapa trygghet, för sig själva och för andra. Vetskap om att du kan åldras i trygghet. Bra skolor som kan ge alla god bildning. Vackra hus och områden på människornas villkor. Blandad bebyggelse där arbetsplatser, bostäder och handel finns sida vid sida. God social service, oav-sett vem du är och var du bor. Bra samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och arbetsförmedling för att fylla i där skyddsnätet är svagt.
Vi kan ge förutsättningar för en stark framtidstro i Örebro. Vi kan samarbeta med universitet och näringsliv för att lägga grunden till en stad som växer både i storlek och kompetens. Vi kan samarbeta med det civila samhället för att lägga grunden till en stad där människor bryr sig om varandra och om framtiden. Vi kan bygga en stad där det är möjligt att leva klimat- och miljövänligt.
Men det är alltid de enskilda individerna som har nycklarna till utvecklingen.
Det är varje elev som måste ta huvudansvaret för sina studier.
Det är varje företagare och arbetstagare som måste ta huvudansvaret för sitt företags utveckling och sitt nuvarande och kommande arbete.
Det är varje människas livsval att bli en del av ett samhälle där trygghet är norm.
Det är varje människas möjlighet att skapa sin egen framtid och därmed bli en del av även sina närmastes och samhällets framtid.
Som liberaler vill vi ge alla människor rätt redskap och material. Men det är individen som måste klara av att bygga huset.
För det andra: Världen utvecklas alltid. Det går aldrig att backa bandet, att gå tillbaka till något som varit. Valet att stå vid sidan och titta på existerar inte.
För 150 år sedan var Sverige ett fattigt land på väg från jordbrukssamhället in i industrisamhället. Nu är vi på väg in i ett nytt skifte. Från industrisamhället till något annat. Kanske informationssamhället. Kanske handelssamhället. Kanske upplevelsesamhället. Kanske klimatutmaningssamhället. Det enda vi vet är att morgondagen inte blir som gårdagen.
Det finns partier som önskar att tiden stod still. Att allt var som det var en gång, 1968 kanske, eller 1918. Det finns partier som önskar att utvecklingen kunde stannas, att man kunde beordra människor att inte förändra och förändras.
Vi tillhör inte dem. För en liberal är själva förändringen motorn i det politiska engagemanget. Vi vill förändra, skapa bättre förutsättningar för fler att forma sina liv.
För det tredje: Världen krymper. För 150 år sedan ägdes Garphytte bruk av den lokala patronen. Nu sitter ägarbolaget i Japan, men aktieägarna finns över hela jorden.
Det finns faktiskt partier som inte tycker om internationaliseringen. En del ser Idealsverige som den röda stugan under den blå himlen där mamma och pappa vinkar till barnen som skuttar på grusgången.
Andra ser sitt Idealsverige som en god ö i en annars ond värld. Vi ska handla så lite som möjligt med de andra länderna. Vi ska resa mindre. Det är ju ändå vi i Sverige som har de bästa lösningarna, den bästa välfärden, den bästa framtiden.
För en liberal är ingen av dessa bilder något önskvärt. Vi är internationalister. Vi säger jag såväl till internationell handel som internationell solidaritet. Vi säger ja till fler kontakter mellan människor, inte färre. Vi säger ja till att lära oss av andra människor i andra länder som kan bättre än vi.
Vad har då detta att göra med kommunvalet i Örebro?
Allt, säger jag. Örebro står inför ett av de viktigaste skiften staden och kommunen varit med om. Och det är vi som är mitt inne i den förändringen, som ofta är motorn i den, som tänker, visionerar, driver och genomför.
Örebro måste gå från en syn där kommunen kan och ska göra allt till en kommun som möjliggör och stöttar. Från en kommun som visste bäst, till en som alltid kan lära. Från en ensam ö till en myllrande stad.
Under den långa socialdemokratiska regeringstiden var Örebro kommun ofta ett socialistiskt experiment. Här har alltid ett ”nej” varit det vanligaste svaret. Nej till friskolor. Nej till valfrihet inom äldreomsorg. Nej till privata alternativ. Nej. Nej. Nej.
Politikerna har alltid vetat bäst. Var dina barn ska gå i förskola och skola. Var din mamma ska få plats på äldreboende. Vem som ska få bygga lägenheter här eller där. Nästan alltid var svaret: Kommunen kan. Kommunen ska.
Under de senaste fyra åren har vi börjat bygga grunden för ett annat Örebro. Ett Örebro som bejakar människan, hennes vilja och skaparkraft, hennes förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Vi vill se ett Örebro där friheten för örebroaren växer, friheten att forma sitt eget liv. Valfriheten är en del av denna förändring. Det ska vara självklart att du får välja den förskola och skola du vill att du eller dina barn ska gå i. Det ska vara självklart att du får välja det boende du eller din mamma ska bo på. Det är självklart att du ska få välja vem som ska ge dig omsorgen hemma.
Samtidigt har Örebro under folkpartistisk ledning gjort en fantastisk resa:
Från en kommun med svag ekonomi till ett ekonomiskt föredöme.
Från en kommun som inte styrts politisk till en med tydlig styrning.
Från en kommun med svag tillväxt till en som växer med rekordfart.
Vi är en bit på väg. Men det återstår massor att göra. Därför skulle jag nu vilja se ytterligare ett par steg på vägen mot ökad frihet för den enskilde.
För det första:
Örebros ekonomi är urstark. Under vår period har vi varje år visat stora överskott. Vi har gjort det utan att tumma på kraven på kvalitet i kommunens service.
Det finns inget självändamål för en kommun att göra stora vinster. Vi måste inse att det inte är politikernas pengar vi hanterar, utan skattebetalarnas. Vi måste också inse att kommunalskatten är den skatt som slår hårdast mot de med lägst inkomster.
För rättvisans och frihetens skull är det därför dags att Örebro planerar för skattesänkningar under nästa mandatperiod. Västerås har en skattesats som är nästan en krona lägre än Örebros. På lång sikt kan den nivån vara ett mål. Men redan under 2011 borde skatten kunna börja sänkas med 20 öre. Det kommer att minska kommunens intäkter med 50 miljoner kronor. Det kommer att ge örebroarna en ökad frihet att själva använda sina pengar.
Hur ska då detta finansieras?
Kommunens resultat de senaste åren visar på styrkan i ekonomin, både kortsiktigt och långsiktigt. Genom den tillväxt som idag syns i Sverige kommer skatteintäkterna att öka snabbare än tidigare beräknat. Kommunens resultat kan klara av de minskade intäkterna. Precis innan jag kom hit fick jag Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteprognos. Den visar att Örebro kommun kan räkna med ökade intäkter i år på 20 miljoner kronor och 40 miljoner kronor nästa år. Det stärker ekonomin ytterligare.
Samtidigt måste kommunens administrationskostnader fortsätta att minska. Vi vill att alla enheter ska bli självstyrande. Det innebär mindre överbyggnad och lägre kostnader, färre centrala tjänstemän och ökad kvalitet längst ute i organisationen. Vi vill öka antalet entreprenader.
Men vi borde också gå vidare och förändra hela den politiska organisationen.
Därför; för det andra, måste Örebro kommuns hela politiska organisation förändras och moderniseras. Antalet politiker borde minska betydligt. Samtidigt som de direktvalda till fullmäktige kan ökas till 75, bör antalet nämnder minska kraftigt. Vi behöver inte fyra skolnämnder, två socialnämnder, två vård och omsorgsnämnder, för att ta de tydligaste exemplen.
Varför krävs färre lokala politiker? Blir inte demokratin svagare då? Snarare tvärs om, menar jag.
Lokala beslut fattas idag allt oftare av örebroarna själva. Valfriheten har ökat enormt, framförallt under de senaste åren. Man behöver inte längre politiker som gör valen.
På samma sätt påverkar staten och EU oss allt mer. 60 – 70 % av alla beslut är beroende av EU.
Lokalt beslutsfattande minskar alltså både på grund av tryck underifrån som ovanifrån. Det är bra. Egenmakten ökar. Internationalismen bygger broar mellan människor och länder.
Så istället för att främst vara en organisation där partierna är rekryteringsorgan för politiker, där de finansieras av kommunen och är beroende av kommunen, kan partierna åter bli de opinionsbildare de en gång var. Alltid på medborgarnas sida, ibland till och med emot kommunen.
En ny politisk organisation skulle klara sig med 250 förtroendevalda. Som en bieffekt av detta skulle den centrala förvaltningen minska. Centrala tjänstemän skulle inte behöva göra nästan samma arbete för fyra nämnder, utan kunna koncentrera sig på att göra det bästa för en. Det handlar om att vi kan minska kostnaderna med titals miljoner kronor per år.
Så mina vänner:
Valet 2010 verkar vara ett val där man allt mer ser partier som blir spegelbilder av varandra. Då är det dags för Folkpartiet att visa att det finns vägval för framtiden. Vårt vägval är att öka friheten för den enskilde, och att slå vakt om välfärden för de sårbaraste. Vi gör det för att vi tror på människan. Vi gör det för hela Örebros framtid.
Denna historia visar på tre saker, saker som är självklara för en liberal:
För det första: Människor har en fantastisk förmåga att vilja och kunna skapa sig sin egen framtid. Den resa min farfars farfar gjorde är en struntsak idag, men var livsavgörande då. Han ville förändra framtiden för sig själv och sin familj, och han och hans barn gjorde det.
Ibland vill vi politiker i Sverige lägga oss i människors liv alldeles för mycket. Vi vill lägga livet till rätta för medborgarna, svenskarna, örebroarna. Det ska vara både hängslen och livrem. Det politiska uppdraget blir att ordna bildning och kunskap, att ordna jobb, att ordna trygghet och framtid. Det är ofta vare sig möjligt eller liberalt.
Vi politiker kan aldrig ordna bildning och kunskap.
Vi politiker kan aldrig ordna jobb, annat än inom kommunen – om ekonomin är i ordning.
Vi politiker kan aldrig ordna trygghet.
Vi politiker kan aldrig ordna framtiden.
Så vad kan vi då göra?
Vi kan skapa förutsättningar!
Vi kan skapa skolor som förmedlar kunskap och bildning. Vi kan ge förutsättningar för elever att ta emot kunskap och skaffa sig bildning. Ordning och reda ger alla elever bättre möjlighet att lära. Goda lärare skapar intressanta möten mellan kunskap och lust att lära. Fria skolor bygger intressanta pedagogiska lösningar.
Vi kan skapa förutsättningar för fler jobb. Kommunala servicegarantier ger företag snabb och effektiv service, oavsett om det gäller bygglov, alkoholtillstånd eller miljöprövning. En kommun, öppen för alternativ och entreprenörskap inom den kommunala servicesektorn, ger kvinnor och män större möjligheter att starta och driva företag.
Vi kan skapa en stad som ger människor möjlighet att skapa trygghet, för sig själva och för andra. Vetskap om att du kan åldras i trygghet. Bra skolor som kan ge alla god bildning. Vackra hus och områden på människornas villkor. Blandad bebyggelse där arbetsplatser, bostäder och handel finns sida vid sida. God social service, oav-sett vem du är och var du bor. Bra samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och arbetsförmedling för att fylla i där skyddsnätet är svagt.
Vi kan ge förutsättningar för en stark framtidstro i Örebro. Vi kan samarbeta med universitet och näringsliv för att lägga grunden till en stad som växer både i storlek och kompetens. Vi kan samarbeta med det civila samhället för att lägga grunden till en stad där människor bryr sig om varandra och om framtiden. Vi kan bygga en stad där det är möjligt att leva klimat- och miljövänligt.
Men det är alltid de enskilda individerna som har nycklarna till utvecklingen.
Det är varje elev som måste ta huvudansvaret för sina studier.
Det är varje företagare och arbetstagare som måste ta huvudansvaret för sitt företags utveckling och sitt nuvarande och kommande arbete.
Det är varje människas livsval att bli en del av ett samhälle där trygghet är norm.
Det är varje människas möjlighet att skapa sin egen framtid och därmed bli en del av även sina närmastes och samhällets framtid.
Som liberaler vill vi ge alla människor rätt redskap och material. Men det är individen som måste klara av att bygga huset.
För det andra: Världen utvecklas alltid. Det går aldrig att backa bandet, att gå tillbaka till något som varit. Valet att stå vid sidan och titta på existerar inte.
För 150 år sedan var Sverige ett fattigt land på väg från jordbrukssamhället in i industrisamhället. Nu är vi på väg in i ett nytt skifte. Från industrisamhället till något annat. Kanske informationssamhället. Kanske handelssamhället. Kanske upplevelsesamhället. Kanske klimatutmaningssamhället. Det enda vi vet är att morgondagen inte blir som gårdagen.
Det finns partier som önskar att tiden stod still. Att allt var som det var en gång, 1968 kanske, eller 1918. Det finns partier som önskar att utvecklingen kunde stannas, att man kunde beordra människor att inte förändra och förändras.
Vi tillhör inte dem. För en liberal är själva förändringen motorn i det politiska engagemanget. Vi vill förändra, skapa bättre förutsättningar för fler att forma sina liv.
För det tredje: Världen krymper. För 150 år sedan ägdes Garphytte bruk av den lokala patronen. Nu sitter ägarbolaget i Japan, men aktieägarna finns över hela jorden.
Det finns faktiskt partier som inte tycker om internationaliseringen. En del ser Idealsverige som den röda stugan under den blå himlen där mamma och pappa vinkar till barnen som skuttar på grusgången.
Andra ser sitt Idealsverige som en god ö i en annars ond värld. Vi ska handla så lite som möjligt med de andra länderna. Vi ska resa mindre. Det är ju ändå vi i Sverige som har de bästa lösningarna, den bästa välfärden, den bästa framtiden.
För en liberal är ingen av dessa bilder något önskvärt. Vi är internationalister. Vi säger jag såväl till internationell handel som internationell solidaritet. Vi säger ja till fler kontakter mellan människor, inte färre. Vi säger ja till att lära oss av andra människor i andra länder som kan bättre än vi.
Vad har då detta att göra med kommunvalet i Örebro?
Allt, säger jag. Örebro står inför ett av de viktigaste skiften staden och kommunen varit med om. Och det är vi som är mitt inne i den förändringen, som ofta är motorn i den, som tänker, visionerar, driver och genomför.
Örebro måste gå från en syn där kommunen kan och ska göra allt till en kommun som möjliggör och stöttar. Från en kommun som visste bäst, till en som alltid kan lära. Från en ensam ö till en myllrande stad.
Under den långa socialdemokratiska regeringstiden var Örebro kommun ofta ett socialistiskt experiment. Här har alltid ett ”nej” varit det vanligaste svaret. Nej till friskolor. Nej till valfrihet inom äldreomsorg. Nej till privata alternativ. Nej. Nej. Nej.
Politikerna har alltid vetat bäst. Var dina barn ska gå i förskola och skola. Var din mamma ska få plats på äldreboende. Vem som ska få bygga lägenheter här eller där. Nästan alltid var svaret: Kommunen kan. Kommunen ska.
Under de senaste fyra åren har vi börjat bygga grunden för ett annat Örebro. Ett Örebro som bejakar människan, hennes vilja och skaparkraft, hennes förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Vi vill se ett Örebro där friheten för örebroaren växer, friheten att forma sitt eget liv. Valfriheten är en del av denna förändring. Det ska vara självklart att du får välja den förskola och skola du vill att du eller dina barn ska gå i. Det ska vara självklart att du får välja det boende du eller din mamma ska bo på. Det är självklart att du ska få välja vem som ska ge dig omsorgen hemma.
Samtidigt har Örebro under folkpartistisk ledning gjort en fantastisk resa:
Från en kommun med svag ekonomi till ett ekonomiskt föredöme.
Från en kommun som inte styrts politisk till en med tydlig styrning.
Från en kommun med svag tillväxt till en som växer med rekordfart.
Vi är en bit på väg. Men det återstår massor att göra. Därför skulle jag nu vilja se ytterligare ett par steg på vägen mot ökad frihet för den enskilde.
För det första:
Örebros ekonomi är urstark. Under vår period har vi varje år visat stora överskott. Vi har gjort det utan att tumma på kraven på kvalitet i kommunens service.
Det finns inget självändamål för en kommun att göra stora vinster. Vi måste inse att det inte är politikernas pengar vi hanterar, utan skattebetalarnas. Vi måste också inse att kommunalskatten är den skatt som slår hårdast mot de med lägst inkomster.
För rättvisans och frihetens skull är det därför dags att Örebro planerar för skattesänkningar under nästa mandatperiod. Västerås har en skattesats som är nästan en krona lägre än Örebros. På lång sikt kan den nivån vara ett mål. Men redan under 2011 borde skatten kunna börja sänkas med 20 öre. Det kommer att minska kommunens intäkter med 50 miljoner kronor. Det kommer att ge örebroarna en ökad frihet att själva använda sina pengar.
Hur ska då detta finansieras?
Kommunens resultat de senaste åren visar på styrkan i ekonomin, både kortsiktigt och långsiktigt. Genom den tillväxt som idag syns i Sverige kommer skatteintäkterna att öka snabbare än tidigare beräknat. Kommunens resultat kan klara av de minskade intäkterna. Precis innan jag kom hit fick jag Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteprognos. Den visar att Örebro kommun kan räkna med ökade intäkter i år på 20 miljoner kronor och 40 miljoner kronor nästa år. Det stärker ekonomin ytterligare.
Samtidigt måste kommunens administrationskostnader fortsätta att minska. Vi vill att alla enheter ska bli självstyrande. Det innebär mindre överbyggnad och lägre kostnader, färre centrala tjänstemän och ökad kvalitet längst ute i organisationen. Vi vill öka antalet entreprenader.
Men vi borde också gå vidare och förändra hela den politiska organisationen.
Därför; för det andra, måste Örebro kommuns hela politiska organisation förändras och moderniseras. Antalet politiker borde minska betydligt. Samtidigt som de direktvalda till fullmäktige kan ökas till 75, bör antalet nämnder minska kraftigt. Vi behöver inte fyra skolnämnder, två socialnämnder, två vård och omsorgsnämnder, för att ta de tydligaste exemplen.
Varför krävs färre lokala politiker? Blir inte demokratin svagare då? Snarare tvärs om, menar jag.
Lokala beslut fattas idag allt oftare av örebroarna själva. Valfriheten har ökat enormt, framförallt under de senaste åren. Man behöver inte längre politiker som gör valen.
På samma sätt påverkar staten och EU oss allt mer. 60 – 70 % av alla beslut är beroende av EU.
Lokalt beslutsfattande minskar alltså både på grund av tryck underifrån som ovanifrån. Det är bra. Egenmakten ökar. Internationalismen bygger broar mellan människor och länder.
Så istället för att främst vara en organisation där partierna är rekryteringsorgan för politiker, där de finansieras av kommunen och är beroende av kommunen, kan partierna åter bli de opinionsbildare de en gång var. Alltid på medborgarnas sida, ibland till och med emot kommunen.
En ny politisk organisation skulle klara sig med 250 förtroendevalda. Som en bieffekt av detta skulle den centrala förvaltningen minska. Centrala tjänstemän skulle inte behöva göra nästan samma arbete för fyra nämnder, utan kunna koncentrera sig på att göra det bästa för en. Det handlar om att vi kan minska kostnaderna med titals miljoner kronor per år.
Så mina vänner:
Valet 2010 verkar vara ett val där man allt mer ser partier som blir spegelbilder av varandra. Då är det dags för Folkpartiet att visa att det finns vägval för framtiden. Vårt vägval är att öka friheten för den enskilde, och att slå vakt om välfärden för de sårbaraste. Vi gör det för att vi tror på människan. Vi gör det för hela Örebros framtid.
2010-08-16
Större Örebro!
Örebro växer. Med rekordfart. Som vanligt när koalitionen och Folkpartiet regerar. Dagens siffror är extra roliga om man tittar på dem i förhållande till våra jämförelsekommuner. Jag har klippt ur SCBs statistik:
Västerås har 136 532 innevånare och ökar med 596.
Karlstad har 84 939 och ökar med 203
Helsingborg har 128 686 och ökar med 327
Jönköping har 126 649 och ökar med 318
Norrköping har 129 566 och ökar med 312
Linköping har 144 767 och ökar med 77
Eskilstuna har 95 942 och ökar med 365
Gävle har 94 556 och ökar med 204
Umeå har 113 734 och minskar (!) med 341
Örebro 2009 hade 132 933 och ökade med656
Örebro 2010 har 134 725 och ökar mest, med 719
Det går bra för Örebro. Allt fler upptäcker det. Fler flyttar hit. Fler får jobb. Kommunen går som tåget. Kvaliteten ökar.
Örebro håller på att bli det självklara alternativet som regionalt centrum i västra Mälardalen. Det är en bra utveckling. Örebro är den självklara kopplingspunkten mellan Stockholm och Oslo. Örebro är centrum i en region som borde sträcka sig från Västerås i öster till norska gränsen i väster. Människorna, företagen, kommunikationerna, historiken, erfarenheterna, kompetensen, universitetet och sjukhuset - allt talar för att Örebro under rätt politisk ledning har en lysande framtid. En politisk ledning som vågar förändra istället för att stänga omkring sig. En politisk ledning som ser människor istället för system. En politisk ledning som vågar leda, istället för att räddhågset gömma sig bakom en låtsad trygghet i det oföränderliga.
I morgon på Folkpartiets valupptakt tänkte jag berätta om vad vi ska göra för att göra Örebro ännu mer attraktivt för ännu fler.
Västerås har 136 532 innevånare och ökar med 596.
Karlstad har 84 939 och ökar med 203
Helsingborg har 128 686 och ökar med 327
Jönköping har 126 649 och ökar med 318
Norrköping har 129 566 och ökar med 312
Linköping har 144 767 och ökar med 77
Eskilstuna har 95 942 och ökar med 365
Gävle har 94 556 och ökar med 204
Umeå har 113 734 och minskar (!) med 341
Örebro 2009 hade 132 933 och ökade med656
Örebro 2010 har 134 725 och ökar mest, med 719
Det går bra för Örebro. Allt fler upptäcker det. Fler flyttar hit. Fler får jobb. Kommunen går som tåget. Kvaliteten ökar.
Örebro håller på att bli det självklara alternativet som regionalt centrum i västra Mälardalen. Det är en bra utveckling. Örebro är den självklara kopplingspunkten mellan Stockholm och Oslo. Örebro är centrum i en region som borde sträcka sig från Västerås i öster till norska gränsen i väster. Människorna, företagen, kommunikationerna, historiken, erfarenheterna, kompetensen, universitetet och sjukhuset - allt talar för att Örebro under rätt politisk ledning har en lysande framtid. En politisk ledning som vågar förändra istället för att stänga omkring sig. En politisk ledning som ser människor istället för system. En politisk ledning som vågar leda, istället för att räddhågset gömma sig bakom en låtsad trygghet i det oföränderliga.
I morgon på Folkpartiets valupptakt tänkte jag berätta om vad vi ska göra för att göra Örebro ännu mer attraktivt för ännu fler.
2010-08-13
"Riggade" kommunalval i Örebro
Sveriges Radio berättar på P1 morgon om riggade kommunalval. Ordet "riggade" är väl kanske att ta i, men visst förekommer det att både valkretsar och antalet fullmäktigemandat används för att sätta gränser och hitta egna fördelar, även i Örebro.
Under rätt lång tid har jag själv slagits mot detta system. Jag förstår inte varför vi måste ha valkretsar överhuvudtaget, men enligt lagen måste en kommun av Örebros storlek ha minst två. Vi har fyra.
Det enda skälet till att vi har fyra istället för två är att gränsen för när ett litet parti kommer in blir högre. Jag skulle gissa att vår lokala gräns ligger på drygt 4 %. Man kan fråga sig varför det ska vara svårare (proportionellt sett) för ett parti att komma in i kommunfullmäktige i Örebro än i Sveriges riksdag...
Sedan har vi också relativt få ledamöter i fullmäktige. Det skapar också en gräns för hur stor man måste vara för att komma in. Jag har länge tyckt att vi kunde ha färre politiker totalt, men fler direktvalda i fullmäktige.
För ett litet parti idag gäller det att fundera över hur man ska komma in i fullmäktige. Bäst är att satsa alla krafter på den valkrets man är starkast i och strunta i de andra. Men det kan innebära att ett parti som är ungefär lika starkt i alla fyra valkretsar kan bli utan mandat, medan ett som är starkt i en blir representerat, trots att det parti som blir utan kan vara fyra gånger större!
Det har funnits en politisk vilja att ha det så här. Tidigare socialdemokratiska kommunledningar har velat det (med benäget biträde från andra). Det finns ännu ingen större vilja att förändra det. Men nu har vi gemensamt kommit överens om att utreda hur vi ska ha det från valet 2014. Det är bra.
Men bäst vore om riksdagen beslutade att även de lokala valen skulle se ut som riksdagsvalet, med fasta mandat och utjämningsmandat och med en klar nedre gräns för rätt till representation. Då blev rättvisan störst.
Under rätt lång tid har jag själv slagits mot detta system. Jag förstår inte varför vi måste ha valkretsar överhuvudtaget, men enligt lagen måste en kommun av Örebros storlek ha minst två. Vi har fyra.
Det enda skälet till att vi har fyra istället för två är att gränsen för när ett litet parti kommer in blir högre. Jag skulle gissa att vår lokala gräns ligger på drygt 4 %. Man kan fråga sig varför det ska vara svårare (proportionellt sett) för ett parti att komma in i kommunfullmäktige i Örebro än i Sveriges riksdag...
Sedan har vi också relativt få ledamöter i fullmäktige. Det skapar också en gräns för hur stor man måste vara för att komma in. Jag har länge tyckt att vi kunde ha färre politiker totalt, men fler direktvalda i fullmäktige.
För ett litet parti idag gäller det att fundera över hur man ska komma in i fullmäktige. Bäst är att satsa alla krafter på den valkrets man är starkast i och strunta i de andra. Men det kan innebära att ett parti som är ungefär lika starkt i alla fyra valkretsar kan bli utan mandat, medan ett som är starkt i en blir representerat, trots att det parti som blir utan kan vara fyra gånger större!
Det har funnits en politisk vilja att ha det så här. Tidigare socialdemokratiska kommunledningar har velat det (med benäget biträde från andra). Det finns ännu ingen större vilja att förändra det. Men nu har vi gemensamt kommit överens om att utreda hur vi ska ha det från valet 2014. Det är bra.
Men bäst vore om riksdagen beslutade att även de lokala valen skulle se ut som riksdagsvalet, med fasta mandat och utjämningsmandat och med en klar nedre gräns för rätt till representation. Då blev rättvisan störst.
2010-08-12
De nya moderaterna
Jag är en av dem som verkligen gillat omdaningen av de gamla moderaterna. Under Reinfelds, Borgs och Schlingmans ledning har partiet lämnat rätt mycket av det gammelkonservativa tankegodset och blivit ett brett parti som förmått att hantera både akuta och långsiktiga utmaningar. Partiet har också som det första partiet i modern tid kunnat bli en reell utmanare till den socialdemokratiska tankehegemoni som dominerat svensk politik under större delen av det senaste århundradet.
Men allt kan gå för långt. När jag idag läser DN-debatt och ser hur partisekreteraren uttrycker sig blir jag fundersam. Här handlar det inte längre om att från en ideologisk grund förändra samhället i en önskad riktning. Istället handlar det om att på ett teknokratiskt sätt administrera ett rådande system. Istället för att vinna människor med visioner, handlar det om att ta röster från ett annat parti genom att vara bäst på att adressera aktuella utmaningar.
Det är väldigt likt det som socialdemokraterna gjorde under efterkrigstiden. Det fanns en väldigt tydlig agenda där partiet ville göra alla till arbetarklass, för att vinna dem från främst Folkpartiet men även från andra partier. De gamla traditionella medelklassyrkena med akademisk bakgrund som t.ex. lärare och sjuksköterska, blev arbetarefierade. Skälet var att bredda väljarbasen för det egna partiet. Sedan fortsatte det. Istället för att jobba med visioner, skapade socialdemokraterna vid varje val nya administrativt lagda löften som skulle köpa tillräckligt många röster. Maxtaxan på dagis är väl det tydligaste sena exemplet. Men så kom man till vägs ände, där inte idéerna räckte till och där utmaningarna var annorlunda än vad man varit van vid. Samhället förändrades för snabbt för att den tungfotade socialdemokratin skulle hänga med.
I detta skede kom de nya moderaterna som en blixt från klar himmel. Rätt taktik, rätt politik, rätt framtoning, rätt politiker. Det var och är bra. Eftertänksamheten och viljan att göra rätt, och förmågan att våga göra om, är bra. Vem trodde för fyra år sedan till exempel att moderaterna skulle prata klimat på ett sätt som de idag gör?
Men det kan som sagt gå för långt. Samhällsstyrning i allmänhet är mer än administration. Politik och demokrati är det i synnerhet. Politiken kan inte reduceras till att tro att det bara finns ett sätt att hantera uppkommande utmaningar. I så fall behövs inte politiker, eller partier. I så fall är vi inne i en teknokrati, där goda administratörer klarar av att administrera landet.
Det finns en risk att de nya moderaterna kommer att gå i samma fälla som de gamla socialdemokraterna (som knappast hunnit förnya sig...). När politiken mest blir att administrera och styra ett land, och utmaningen mest ligger i att vinna de andra partiernas väljarskaror, vittrar partiet så småningom sönder inifrån.
Men allt kan gå för långt. När jag idag läser DN-debatt och ser hur partisekreteraren uttrycker sig blir jag fundersam. Här handlar det inte längre om att från en ideologisk grund förändra samhället i en önskad riktning. Istället handlar det om att på ett teknokratiskt sätt administrera ett rådande system. Istället för att vinna människor med visioner, handlar det om att ta röster från ett annat parti genom att vara bäst på att adressera aktuella utmaningar.
Det är väldigt likt det som socialdemokraterna gjorde under efterkrigstiden. Det fanns en väldigt tydlig agenda där partiet ville göra alla till arbetarklass, för att vinna dem från främst Folkpartiet men även från andra partier. De gamla traditionella medelklassyrkena med akademisk bakgrund som t.ex. lärare och sjuksköterska, blev arbetarefierade. Skälet var att bredda väljarbasen för det egna partiet. Sedan fortsatte det. Istället för att jobba med visioner, skapade socialdemokraterna vid varje val nya administrativt lagda löften som skulle köpa tillräckligt många röster. Maxtaxan på dagis är väl det tydligaste sena exemplet. Men så kom man till vägs ände, där inte idéerna räckte till och där utmaningarna var annorlunda än vad man varit van vid. Samhället förändrades för snabbt för att den tungfotade socialdemokratin skulle hänga med.
I detta skede kom de nya moderaterna som en blixt från klar himmel. Rätt taktik, rätt politik, rätt framtoning, rätt politiker. Det var och är bra. Eftertänksamheten och viljan att göra rätt, och förmågan att våga göra om, är bra. Vem trodde för fyra år sedan till exempel att moderaterna skulle prata klimat på ett sätt som de idag gör?
Men det kan som sagt gå för långt. Samhällsstyrning i allmänhet är mer än administration. Politik och demokrati är det i synnerhet. Politiken kan inte reduceras till att tro att det bara finns ett sätt att hantera uppkommande utmaningar. I så fall behövs inte politiker, eller partier. I så fall är vi inne i en teknokrati, där goda administratörer klarar av att administrera landet.
Det finns en risk att de nya moderaterna kommer att gå i samma fälla som de gamla socialdemokraterna (som knappast hunnit förnya sig...). När politiken mest blir att administrera och styra ett land, och utmaningen mest ligger i att vinna de andra partiernas väljarskaror, vittrar partiet så småningom sönder inifrån.
2010-08-11
Visst vinner jobben valet, men...
Läser bland annat på SVT.se att moderaterna gått om sossarna i jobbtrovärdighet. Det är inte förvånande, framförallt inte efter att ha läst dagens DN-debatt. Efter den socialdemokratiska härdsmältan är man beredd att instämma i den gamla slagdängan: "Erk du, Maja du, så ska vi ha't. Men vart ska vi ta't?"
Men samtidigt kan man på FB läsa om hur en annan partist, betydligt mer känd än både Reinfeldt och Sahlin, bedömer jobbfrågan. Barack Obama skriver så här på FB:
"Education is the economic issue of our time. Making sure we’ve got a world-class education system for everybody is a prerequisite for prosperity and an obligation that we have for the next generation."
Skolan är grunden till nästan allt här i samhället. Det är genom skolan vi kan lära oss värderingar som stöttar eller som sliter isär. Det är i skolan vi lär oss agera tillsammans med, eller emot, andra människor. Det är i skolan vi lägger grunden för hela vårt framtida liv och därmed också vilket samhälle vi bygger.
Under många och långa år med socialdemokratiskt styre reducerades skolans betydelse. Lärarstatusen sjönk, liksom lönerna i förhållande till andra löner. Kunskapsmålen tonades ner. Ordning och reda var inte så prioriterat. Skolmiljöerna tilläts försämras. Valfriheten var en styggelse. Och så vidare.
I Örebro har detta varit övertydligt. Skolan i Örebro har lidit av en socialdemokratisk ledning som gärna velat peta i detaljer i klassrummet, men som struntat i skolans huvudsakliga uppgift, att förmedla kunskaper.
Under fyra år har vi jobbat på att ändra det. Folkpartiet har varit drivande i kraven på att kunskapsmålen ska stärkas, att kunskapsförmedlingen, och inget annat, är grunden för alla elever i skolan. Det börjar nu få genomslag.
Men mycket återstår:
Kunskapsmålen måste hela tiden prioriteras.
Vi måste höja statusen på läraryrket.
Vi måste jobba mer med ordning och reda.
Vi måste arbeta mer med skolmiljöer.
Snart kommer vi i Folkpartiet att presentera en heltäckande åtgärdslista för hur vi vill arbeta för att Örebros skolor ska bli de bästa i hela Sverige? För precis som Barack Obama skriver, så klarar vi jobben bara om vi börjar i skolan.
Men samtidigt kan man på FB läsa om hur en annan partist, betydligt mer känd än både Reinfeldt och Sahlin, bedömer jobbfrågan. Barack Obama skriver så här på FB:
"Education is the economic issue of our time. Making sure we’ve got a world-class education system for everybody is a prerequisite for prosperity and an obligation that we have for the next generation."
Skolan är grunden till nästan allt här i samhället. Det är genom skolan vi kan lära oss värderingar som stöttar eller som sliter isär. Det är i skolan vi lär oss agera tillsammans med, eller emot, andra människor. Det är i skolan vi lägger grunden för hela vårt framtida liv och därmed också vilket samhälle vi bygger.
Under många och långa år med socialdemokratiskt styre reducerades skolans betydelse. Lärarstatusen sjönk, liksom lönerna i förhållande till andra löner. Kunskapsmålen tonades ner. Ordning och reda var inte så prioriterat. Skolmiljöerna tilläts försämras. Valfriheten var en styggelse. Och så vidare.
I Örebro har detta varit övertydligt. Skolan i Örebro har lidit av en socialdemokratisk ledning som gärna velat peta i detaljer i klassrummet, men som struntat i skolans huvudsakliga uppgift, att förmedla kunskaper.
Under fyra år har vi jobbat på att ändra det. Folkpartiet har varit drivande i kraven på att kunskapsmålen ska stärkas, att kunskapsförmedlingen, och inget annat, är grunden för alla elever i skolan. Det börjar nu få genomslag.
Men mycket återstår:
Kunskapsmålen måste hela tiden prioriteras.
Vi måste höja statusen på läraryrket.
Vi måste jobba mer med ordning och reda.
Vi måste arbeta mer med skolmiljöer.
Snart kommer vi i Folkpartiet att presentera en heltäckande åtgärdslista för hur vi vill arbeta för att Örebros skolor ska bli de bästa i hela Sverige? För precis som Barack Obama skriver, så klarar vi jobben bara om vi börjar i skolan.
2010-07-14
Negativ journalistik...
Lyssnade på Radio Örebro. Nyheter, lite snack och musik som vanligt. Men så kom en jingel. Ungefär så här:
Hej. Har det hänt något dåligt? Har någon gjort något fel? I så fall kan du höra av dig till mig på Radio Örebro.
Jaha. Men om det hänt något bra? Om en juste politiker uppfyllt ett vallöfte? Eller sett till så att barnomsorgen fungerar, att skolornas resultat blir bättre, att de äldre är tryggare - är det inga nyheter?
Det finns en risk att medias interna tryck hela tiden blir att redovisa konflikter, att lyfta det dåliga.
Men livet är trots allt både det ena och det andra. Det ljusa och det mörka. Det bra och det dåliga.
Fast i Örebro är det ju mest bra;)
Hej. Har det hänt något dåligt? Har någon gjort något fel? I så fall kan du höra av dig till mig på Radio Örebro.
Jaha. Men om det hänt något bra? Om en juste politiker uppfyllt ett vallöfte? Eller sett till så att barnomsorgen fungerar, att skolornas resultat blir bättre, att de äldre är tryggare - är det inga nyheter?
Det finns en risk att medias interna tryck hela tiden blir att redovisa konflikter, att lyfta det dåliga.
Men livet är trots allt både det ena och det andra. Det ljusa och det mörka. Det bra och det dåliga.
Fast i Örebro är det ju mest bra;)
2010-07-12
Efter Almedalen...
Har så klarat av detta års Almedal... Sju seminarier blev sex. Fick en ledig dag. Skönt.
Intressant att se att folket räckte till till alla seminarier. Det sämst besökta jag var med på, Socialstyrelsens om "Att bli äldre i rätt kommun" kl 9 på onsdagsmorgonen, besöktes av drygt 50-talet. Rätt bra även det.
Gröna liberaler hade seminarier kring naturvård och friluftsliv varje dag. Som enda parti stod Folkpartiet upp för naturvården. Det gjorde vi för 100 år sedan. Och vi är på väg att återfinna denna profil som varit rätt diffus de senaste åren. Kul!!!
Vad blir då minnet av Almedalen? De stora massorna som samlades framförallt vid alliansledarnas tal? Gudrun Schymans huvudlösa bränning av 100.000:- riktiga kronor? Valrörelsens inledning?
Knappast.
Det som fortfarande talas om är ju f.d. arbetsmarknadsministerns avgång och skälen för detta. Det skulle finnas alla skäl för en blogg om detta även från min sida. Men frågan är om det ännu är rätt tillfälle att ställa alla frågor, både kring Littorins hantering, statsministerns hantering av krisen, och varför den påstådda skandalen briserar just nu.
Så jag avvaktar ytterligare någon dag.
Intressant att se att folket räckte till till alla seminarier. Det sämst besökta jag var med på, Socialstyrelsens om "Att bli äldre i rätt kommun" kl 9 på onsdagsmorgonen, besöktes av drygt 50-talet. Rätt bra även det.
Gröna liberaler hade seminarier kring naturvård och friluftsliv varje dag. Som enda parti stod Folkpartiet upp för naturvården. Det gjorde vi för 100 år sedan. Och vi är på väg att återfinna denna profil som varit rätt diffus de senaste åren. Kul!!!
Vad blir då minnet av Almedalen? De stora massorna som samlades framförallt vid alliansledarnas tal? Gudrun Schymans huvudlösa bränning av 100.000:- riktiga kronor? Valrörelsens inledning?
Knappast.
Det som fortfarande talas om är ju f.d. arbetsmarknadsministerns avgång och skälen för detta. Det skulle finnas alla skäl för en blogg om detta även från min sida. Men frågan är om det ännu är rätt tillfälle att ställa alla frågor, både kring Littorins hantering, statsministerns hantering av krisen, och varför den påstådda skandalen briserar just nu.
Så jag avvaktar ytterligare någon dag.
2010-07-03
Om fotboll
Satt på O'Learys idag som "fotbollexpert". Nja - snarare bisittare. Experten hade jag bredvid mig, Thomas Nordahl. På andra sida Thomas satt Markus Astvald, en av ÖSKs kommande storspelare. Vi skulle prata lite om de två kvartsfinalerna, Argentina-Tyskland och Paraguay-Spanien.
För att göra en lång historia kort; jag lyckades totalt. Trodde först på 2-1 till Tyskland, men i pausen var min kommentar: Nu kommer Argentina att köra hårt i 15 minuter. Får de inget mål då kan det rinna iväg med 3-4 mål för Tyskland. Vilket hände.
Och Spanien. Trodde på en match där spanjorerna skulle bolla i sidled men att de trots dåligt spel skulle vinna på mål av Villa i den 64 minuten. Fick vänta i 15 minuter till. Men sen gjorde Villa sitt mål.
Så även en blind höna kan finna sina korn...
Fotboll är viktigt för många. Eller som Bill Shankly sade: "Någon sade att fotboll är viktigare än liv och död för dig, och jag sade: Det är viktigare än så." O'Learys var fullt av fotbollsälskare, av båda könen faktiskt. Det är kul!
Fotbollen förenar mycket och många. Den enda helt globala idrotten. Det är kul att vara en liten del av denna enorma sport, som åskådare och som tyckare.
I dagens DN kan man läsa en krönikör som har en annan inställning till fotbollen. Lena Andersson, DN kolumnist, skriver om kriget och könsmakten i sporten. Det är också intressant läsning. Men samtidigt så bedrövande.
Tänk om man alltid skulle behöva vara så politiskt korrekt som Lena Andersson. Alltid se klasskamper, könskrig, manliga hierarkier och allt annat oacceptabelt i allt som man betraktar. Hur trist livet skulle vara. Som jag läser Lena Andersson vill hon att alla människor ska ha rätten att utvecklas som de själva vill, samtidigt som ingen får göra något som är annorlunda än någon annan. Vi ska alla bli grå möss, rädda att göra något som inte är OK eller PK. Den vänsterretoriken köper jag inte, vare sig det gäller livet eller fotbollen. Båda två är mycket viktigare än så!
För att göra en lång historia kort; jag lyckades totalt. Trodde först på 2-1 till Tyskland, men i pausen var min kommentar: Nu kommer Argentina att köra hårt i 15 minuter. Får de inget mål då kan det rinna iväg med 3-4 mål för Tyskland. Vilket hände.
Och Spanien. Trodde på en match där spanjorerna skulle bolla i sidled men att de trots dåligt spel skulle vinna på mål av Villa i den 64 minuten. Fick vänta i 15 minuter till. Men sen gjorde Villa sitt mål.
Så även en blind höna kan finna sina korn...
Fotboll är viktigt för många. Eller som Bill Shankly sade: "Någon sade att fotboll är viktigare än liv och död för dig, och jag sade: Det är viktigare än så." O'Learys var fullt av fotbollsälskare, av båda könen faktiskt. Det är kul!
Fotbollen förenar mycket och många. Den enda helt globala idrotten. Det är kul att vara en liten del av denna enorma sport, som åskådare och som tyckare.
I dagens DN kan man läsa en krönikör som har en annan inställning till fotbollen. Lena Andersson, DN kolumnist, skriver om kriget och könsmakten i sporten. Det är också intressant läsning. Men samtidigt så bedrövande.
Tänk om man alltid skulle behöva vara så politiskt korrekt som Lena Andersson. Alltid se klasskamper, könskrig, manliga hierarkier och allt annat oacceptabelt i allt som man betraktar. Hur trist livet skulle vara. Som jag läser Lena Andersson vill hon att alla människor ska ha rätten att utvecklas som de själva vill, samtidigt som ingen får göra något som är annorlunda än någon annan. Vi ska alla bli grå möss, rädda att göra något som inte är OK eller PK. Den vänsterretoriken köper jag inte, vare sig det gäller livet eller fotbollen. Båda två är mycket viktigare än så!
2010-06-30
Biologisk mångfald
Läste en intressant "signerat-artikel" på dn.se. Det är inte ofta någon tar upp frågan om biologisk mångfald i politiken idag. Vare sig ledarskribenter, politiker eller för den delen naturskyddsorganisationer har det som något högprioriterat. Klimat och miljö går ofta före den gröna naturvården. Det är synd.
Artikeln är intressant eftersom den marginellt berör varför biologisk mångfald är viktigt. Men lika intressant är att läsa en del kommentarer. Där ser det ut som om några väl belästa herrar menar att artutdöendet inte är så speciellt allvarligt, eftersom det i ett millionårsperspektiv kommer att uppstå fler nya arter än vad det är som försvinner. Har de rätt eller fel? Vem vill vänta och se?
Men både artikeln och kommentarerna berör det svåra med biologisk mångfald. Varför ska vi ha den? När jag för länge sedan började att skriva på en doktorsavhandling i juridik om just detta, arbetsnamnet var ungefär "Hur man med en nationell lagstiftning bevarar ett artrikt djur- och växtliv", kom jag inte mycket längre än till just den frågan. Och jag hittade inga reella svar.
Visst finns det ekonomiska svar: Mediciner som ligger gömda i regnskogsarternas gener. Värdet av pollinerande insekter. Men om man kommer på andra sätt - blir värdet då noll?
Visst finns det etiska svar: Vilken rätt har vi att utrota något som våra efterkommande kanske ser som värdefullt? Och? Har det inte alltid skett?
Visst finns det estetiska svar: Mångfald är vackert. Vem vill bli av med glansbaggar och lövgrodor, med tumlare och fjällrävar? Men det vackra är ju subjektivt. Storstaden kan säkert för fler upplevas som vackrare än alsumpskogen med all sin biologiska mångfald.
Det finns också andra skäl; religiösa, solidariska, juridiska... Men allt blir bara subjektivt.
Så problemet med bevarandet av den biologiska mångfalden är att man måste acceptera att det är en subjektiv vilja att bevara något vi menar är bra. Mångfald är de facto något som berikar, inte bara oss just nu utan även kommande generationer.
Men sedan Gud försvann som en absolut, objektiv makt, är allt vi idag tycker mer eller mindre subjektiva åsikter. Går det att säga att något är absolut rätt idag? Eller är allt relativt?
Ibland förlorar frågor som biologisk mångfald på att det är legitimt att säga att det bara finns en subjektiv grund för försvaret av frågan. Men den som säger så, vill egentligen inte diskutera i sak, utan bara förringa en av de viktigaste frågorna idag och i framtiden.
Artikeln är intressant eftersom den marginellt berör varför biologisk mångfald är viktigt. Men lika intressant är att läsa en del kommentarer. Där ser det ut som om några väl belästa herrar menar att artutdöendet inte är så speciellt allvarligt, eftersom det i ett millionårsperspektiv kommer att uppstå fler nya arter än vad det är som försvinner. Har de rätt eller fel? Vem vill vänta och se?
Men både artikeln och kommentarerna berör det svåra med biologisk mångfald. Varför ska vi ha den? När jag för länge sedan började att skriva på en doktorsavhandling i juridik om just detta, arbetsnamnet var ungefär "Hur man med en nationell lagstiftning bevarar ett artrikt djur- och växtliv", kom jag inte mycket längre än till just den frågan. Och jag hittade inga reella svar.
Visst finns det ekonomiska svar: Mediciner som ligger gömda i regnskogsarternas gener. Värdet av pollinerande insekter. Men om man kommer på andra sätt - blir värdet då noll?
Visst finns det etiska svar: Vilken rätt har vi att utrota något som våra efterkommande kanske ser som värdefullt? Och? Har det inte alltid skett?
Visst finns det estetiska svar: Mångfald är vackert. Vem vill bli av med glansbaggar och lövgrodor, med tumlare och fjällrävar? Men det vackra är ju subjektivt. Storstaden kan säkert för fler upplevas som vackrare än alsumpskogen med all sin biologiska mångfald.
Det finns också andra skäl; religiösa, solidariska, juridiska... Men allt blir bara subjektivt.
Så problemet med bevarandet av den biologiska mångfalden är att man måste acceptera att det är en subjektiv vilja att bevara något vi menar är bra. Mångfald är de facto något som berikar, inte bara oss just nu utan även kommande generationer.
Men sedan Gud försvann som en absolut, objektiv makt, är allt vi idag tycker mer eller mindre subjektiva åsikter. Går det att säga att något är absolut rätt idag? Eller är allt relativt?
Ibland förlorar frågor som biologisk mångfald på att det är legitimt att säga att det bara finns en subjektiv grund för försvaret av frågan. Men den som säger så, vill egentligen inte diskutera i sak, utan bara förringa en av de viktigaste frågorna idag och i framtiden.
2010-06-23
Mitt nya tal om ÖBO på fullmäktige
Ordförande.
För andra gången ska vi idag debattera en försäljning av 849 av ÖBO ABs drygt 23000 lägenheter. Sedan förra gången vi stod här i fullmäktigesalen har vi hanterat den återremiss som en minoritet av fullmäktiges ledamöter röstade igenom. Vi har idag, på ett extra kommunstyrelsesammanträde, gått igenom svar på de tre frågor som ställdes i återremissen.
De tre frågorna och svaren är kortfattat:
Fråga: Hur påverkas ÖBOs driftbudget?
Svar: Driftbudgeten får ett positivt netto på drygt 7 miljoner kronor per år.
Fråga: Hur påverkas hyresgästernas olika rabattsystem?
Svar: Alla tre bolagen räknar med att avskaffa de rabattsystem, kvarboenderabatt och Hyresgäststyrt Lägenhetsunderhåll, som idag finns inom ett antal år, och senast vid hyresgästbyte. Den studentrabatt som oppositionen hänvisar till, finns inte.
Fråga: Hur kommer de nya ägarna att bidra till stadsutveckling och attraktivitet i de olika bostadsområdena?
Svar: Samtliga bolag har redovisat sina tankar. Alla vill fortsätta ett nära samarbete med ÖBO. Intressantast kan säkerligen Västerstaden ABs redovisning om hur man jobbar i Bergsjön i Göteborg synas.
Ordförande:
Förra gången kommunfullmäktige behandlade ärendet redovisade jag kommunledningens skäl för att godkänna den försäljning av de fastigheter som ÖBOs styrelse och ledning anser nödvändig. ÖBO har lyssnat och tagit till sig kommunledningens tydliga krav:
• Bidra till stadens utveckling!
• Bygg nytt! Bygg om! Renovera! Förnya!
• Gör gårdagens utanförskap till morgondagens innanförskap!
• Gör det möjligt att skapa nya arbetsplatser i de stora bostadsområdena!
• Skapa mångfald i boende för fler! Bygg samman stadens alla delar!
Vi vet att detta kommer att vara påfrestande för ÖBO. De 2000 nya lägenheterna som vi vill att bolaget ska bygga kommer att kosta flera miljarder kronor.
Vi vet att det kommer att finnas ett omedelbart nedskrivningsbehov på upp emot en halv miljard för dessa lägenheter.
Vi vet att om inget görs, så kommer dessa nedskrivningar att belasta ÖBOs egna kapital och långsiktigt försvaga bolaget.
Vi vet att de renoveringar som behövs också kommer att kräva miljardinsatser.
Vi vet att ÖBOs bostadsförvaltning idag inte går jämt upp och har troligtvis inte gjort det i många år. De vinster som ÖBO gör kommer inte från hyresgästerna. Det är finansförvaltningen och lokaluthyrningen som skapar överskotten. Ett nollresultat för bostadsförvaltningen skulle innebära krav på ökade hyror på nästan sex procent.
Vi vet allt detta, både majoritet och opposition.
Vi i kommunlednigen är tydliga i vårt budskap: Vi vill skapa mer innanförskap, och minska utanförskapet i Örebro. Vi gör det genom att både sälja, bygga nytt och renovera. Vi vill behålla ett starkt allmännyttigt bostadsbolag i Örebro. Vi vill inte höja hyrorna för att bekosta dessa satsningar.
Men vad vill egentligen oppositionen? De har ingen strategi för hur de ska finansiera ett ökat bostadsbyggande av ÖBO. De har ingen strategi för hur de ska möta kommande krav på stora nedskrivningar. De saknar strategi för hur de ska finansiera nödvändiga miljardrenoveringar. De vägrar redovisa de stora hyreshöjningar deras förslag kommer att innebära. Eller är det så att de inte vill förändra? Vad händer i så fall med kampen mot utanförskapet? Är ÖBOs storlek viktigare än ett kraftfullt arbete för innanförskap?
Ordförande
Det finns människor som önskar att världen aldrig förändras. Att allt blir vid det gamla.
Men världen kommer alltid att förändras. Det som var i går kommer aldrig att komma åter.
Beslutet om ÖBO speglar två olika syner på samhällsutveckling. Den konservativa, företrädd av oppositionen, som ger sken av att allt kan bli kvar vid något det en gång varit. De backar räddhågset in i framtiden.
Mot detta står en koalition som är beredd till förändring.
Förändring för örebroarnas bästa.
Förändring för att bryta utanförskap och bygga innanförskap.
Förändring för att ge fler örebroare möjlighet att skapa sig en bättre morgondag.
Ordförande
För mig är valet självklart, om än inte lätt. Framtiden ligger aldrig bakom oss. Trygghet skapas aldrig av att låtsas som om allt kan bli vid vad det varit.
Framtiden grundlägger vi tillsammans, idag, nu, genom att våga ta nya steg, bryta ny mark, söka nya lösningar. Vår stora utmaning är att skapa trygghet i den förändring vi alla, alltid, kommer att vara en del av.
Ordförande
Bifall till kommunstyrelsens förslag.
För andra gången ska vi idag debattera en försäljning av 849 av ÖBO ABs drygt 23000 lägenheter. Sedan förra gången vi stod här i fullmäktigesalen har vi hanterat den återremiss som en minoritet av fullmäktiges ledamöter röstade igenom. Vi har idag, på ett extra kommunstyrelsesammanträde, gått igenom svar på de tre frågor som ställdes i återremissen.
De tre frågorna och svaren är kortfattat:
Fråga: Hur påverkas ÖBOs driftbudget?
Svar: Driftbudgeten får ett positivt netto på drygt 7 miljoner kronor per år.
Fråga: Hur påverkas hyresgästernas olika rabattsystem?
Svar: Alla tre bolagen räknar med att avskaffa de rabattsystem, kvarboenderabatt och Hyresgäststyrt Lägenhetsunderhåll, som idag finns inom ett antal år, och senast vid hyresgästbyte. Den studentrabatt som oppositionen hänvisar till, finns inte.
Fråga: Hur kommer de nya ägarna att bidra till stadsutveckling och attraktivitet i de olika bostadsområdena?
Svar: Samtliga bolag har redovisat sina tankar. Alla vill fortsätta ett nära samarbete med ÖBO. Intressantast kan säkerligen Västerstaden ABs redovisning om hur man jobbar i Bergsjön i Göteborg synas.
Ordförande:
Förra gången kommunfullmäktige behandlade ärendet redovisade jag kommunledningens skäl för att godkänna den försäljning av de fastigheter som ÖBOs styrelse och ledning anser nödvändig. ÖBO har lyssnat och tagit till sig kommunledningens tydliga krav:
• Bidra till stadens utveckling!
• Bygg nytt! Bygg om! Renovera! Förnya!
• Gör gårdagens utanförskap till morgondagens innanförskap!
• Gör det möjligt att skapa nya arbetsplatser i de stora bostadsområdena!
• Skapa mångfald i boende för fler! Bygg samman stadens alla delar!
Vi vet att detta kommer att vara påfrestande för ÖBO. De 2000 nya lägenheterna som vi vill att bolaget ska bygga kommer att kosta flera miljarder kronor.
Vi vet att det kommer att finnas ett omedelbart nedskrivningsbehov på upp emot en halv miljard för dessa lägenheter.
Vi vet att om inget görs, så kommer dessa nedskrivningar att belasta ÖBOs egna kapital och långsiktigt försvaga bolaget.
Vi vet att de renoveringar som behövs också kommer att kräva miljardinsatser.
Vi vet att ÖBOs bostadsförvaltning idag inte går jämt upp och har troligtvis inte gjort det i många år. De vinster som ÖBO gör kommer inte från hyresgästerna. Det är finansförvaltningen och lokaluthyrningen som skapar överskotten. Ett nollresultat för bostadsförvaltningen skulle innebära krav på ökade hyror på nästan sex procent.
Vi vet allt detta, både majoritet och opposition.
Vi i kommunlednigen är tydliga i vårt budskap: Vi vill skapa mer innanförskap, och minska utanförskapet i Örebro. Vi gör det genom att både sälja, bygga nytt och renovera. Vi vill behålla ett starkt allmännyttigt bostadsbolag i Örebro. Vi vill inte höja hyrorna för att bekosta dessa satsningar.
Men vad vill egentligen oppositionen? De har ingen strategi för hur de ska finansiera ett ökat bostadsbyggande av ÖBO. De har ingen strategi för hur de ska möta kommande krav på stora nedskrivningar. De saknar strategi för hur de ska finansiera nödvändiga miljardrenoveringar. De vägrar redovisa de stora hyreshöjningar deras förslag kommer att innebära. Eller är det så att de inte vill förändra? Vad händer i så fall med kampen mot utanförskapet? Är ÖBOs storlek viktigare än ett kraftfullt arbete för innanförskap?
Ordförande
Det finns människor som önskar att världen aldrig förändras. Att allt blir vid det gamla.
Men världen kommer alltid att förändras. Det som var i går kommer aldrig att komma åter.
Beslutet om ÖBO speglar två olika syner på samhällsutveckling. Den konservativa, företrädd av oppositionen, som ger sken av att allt kan bli kvar vid något det en gång varit. De backar räddhågset in i framtiden.
Mot detta står en koalition som är beredd till förändring.
Förändring för örebroarnas bästa.
Förändring för att bryta utanförskap och bygga innanförskap.
Förändring för att ge fler örebroare möjlighet att skapa sig en bättre morgondag.
Ordförande
För mig är valet självklart, om än inte lätt. Framtiden ligger aldrig bakom oss. Trygghet skapas aldrig av att låtsas som om allt kan bli vid vad det varit.
Framtiden grundlägger vi tillsammans, idag, nu, genom att våga ta nya steg, bryta ny mark, söka nya lösningar. Vår stora utmaning är att skapa trygghet i den förändring vi alla, alltid, kommer att vara en del av.
Ordförande
Bifall till kommunstyrelsens förslag.
2010-06-18
Bröllop
Var till Stockholm för att gratulera kronprinsessparet dagen före deras bröllop. Det blev ett långt stående i Blå hallen i Stadshuset. Först var det förseningar innan allt startade. Sedan är det väl ingen som tror att en kommungubbe eller -tant ska klara sig på sex sekunder med de nödvändiga handskakningarna. Där stod statsministern med fru, kronprinsessan med blivande make och kungen med drottningen. Några ord till var och en.
Jag är faktiskt imponerad över hur de klarar det hela. Imponerad över att en 30-åring är så mogen och klarar av att visa intresse för ett enkelt kommunalråd från Örebro när hon stått i dryga timmen och sett denna svarta orm av kommunalråd passera förbi. Lika imponerad av Daniel Westling. Ögonkontakt. Några ord. Ett leende.
Det finns bara ett ord för detta: Professionellt!
Jag brukar säga att jag är pragmatisk monarkist. Jag skulle aldrig aktivt arbeta för att avskaffa monarkin och införa republik. Det finns dock en uppenbar sannolikhet att monarkin avskaffar sig själv. För vem kommer i framtiden att orka vara så påpassad, varje dag, varje timme, av media som når allt längre in i den privata sfären? Vem klarar av att ha ett jobb som innebär att alltid vara representant, representativ, aldrig privat? Jag tycker det räcker och ibland blir över som kommunalråd i Örebro. Men jag slipper att stå inför hundratals journalister, och många hundra gäster på det ena eller andra stället.
Det finns en styrka med en statschef som inte är, och inte får, vara vare sig politisk eller representera något annat intresse än just den gemensamma staten och dess generella intressen. I gratulationskön stod socialdemokrater, vänsterpartister, moderater, kristdemokrater, centerpartistet och folkpartister gemensamt för att uppmärksamma denna händelse. Att man kan göra detta är en styrka man inte får bortse från.
Visst kan det finnas ett demokratiskt problem om man menar att alla offentliga uppdrag bör vara valbara. Men det är inte mindre demokratiskt om riksdagens folkvalda ombud beslutar att vi ska förbli en monarki.
Jag är faktiskt imponerad över hur de klarar det hela. Imponerad över att en 30-åring är så mogen och klarar av att visa intresse för ett enkelt kommunalråd från Örebro när hon stått i dryga timmen och sett denna svarta orm av kommunalråd passera förbi. Lika imponerad av Daniel Westling. Ögonkontakt. Några ord. Ett leende.
Det finns bara ett ord för detta: Professionellt!
Jag brukar säga att jag är pragmatisk monarkist. Jag skulle aldrig aktivt arbeta för att avskaffa monarkin och införa republik. Det finns dock en uppenbar sannolikhet att monarkin avskaffar sig själv. För vem kommer i framtiden att orka vara så påpassad, varje dag, varje timme, av media som når allt längre in i den privata sfären? Vem klarar av att ha ett jobb som innebär att alltid vara representant, representativ, aldrig privat? Jag tycker det räcker och ibland blir över som kommunalråd i Örebro. Men jag slipper att stå inför hundratals journalister, och många hundra gäster på det ena eller andra stället.
Det finns en styrka med en statschef som inte är, och inte får, vara vare sig politisk eller representera något annat intresse än just den gemensamma staten och dess generella intressen. I gratulationskön stod socialdemokrater, vänsterpartister, moderater, kristdemokrater, centerpartistet och folkpartister gemensamt för att uppmärksamma denna händelse. Att man kan göra detta är en styrka man inte får bortse från.
Visst kan det finnas ett demokratiskt problem om man menar att alla offentliga uppdrag bör vara valbara. Men det är inte mindre demokratiskt om riksdagens folkvalda ombud beslutar att vi ska förbli en monarki.
2010-06-17
Markbacken, Tegelbruket och det civila samhälle
Läser i NA idag och på SR Örebro i går om kritik mot kommunens, KFUK/KFUMs och Sensus gemensamma storsatsning på Markbacken. Hittills har jag inte sett en positiv vinkling på detta jätteprojekt från någon media. Det är märkligt.
Markbacken/Tegelbruket är en satsning för och med ungdomar. Det är en satsning för Väster. Det är en satsning för och med det civila samhället. Tegelbruket kan innebära en jättechans för en positiv utveckling för väster. KFUK/KFUM har i Stockholm lyckats med ett fantastiskt arbete med och för ungdomar, av olika etnicitet, religion, social status och så vidare. Det finns inget som talar för att Örebro skulle kunna utvecklas liknande. Istället för att skriva något om detta, fokuserar man på dels kritik mot att det finns religiösa grunder för de föreningar som ska driva anläggningen, och att dessa föreningar hoppas på att få externa intäkter från andra än kommunen.
Det trista är att båda frågorna antingen pekar på en fullständig aningslöshet kring vad det civila samhället är och ska vara, eller på att såväl journalister som andra bär en mer kommunsocialistisk ideologi med sig in i sitt jobb, än hela kommunstyrelsen, från vänster till höger.
Det civila samhället är just civilt. Inte offentligt. I de överenskommelser som både staten och Örebro kommun skrivit med det civila samhället är just självständigheten bärande. Kommunaliserade föreningar är inget att ha. Värdegrunden som bär olika former av föreningsliv är oförhandlingsbar - något som kommunen inte ska lägga sig i. Att Magnus Natscki med sin yttervänsterhållning förespråkar något annat är ganska självklart. Socialism och kommunism har alltid stått för att ta över och förstatliga det civila samhället.
I denna frihet finns också rätten att driva sin verksamhet som man vill. Fotbollföreningar ska ha kul med barn och unga kring fotbollplanen. Simföreningar i baden. Rockföreningar i rocklokalen. Scoutföreningar i naturen. Kommunen ska så lite som möjligt lägga sig i hur verksamheten bedrivs. Bidragssystemen måste utformas så att de är generella, och inte styrande för verksamheten.
På samma sätt är det med finansieringen av verksamheterna. Det finns krafter, framförallt ute på vänsterkanten, som ser allt annat än offentliga bidrag som något ont. Men de föreningar som blir beroende av kommunalt stöd försvagas. De blir lättare en del av det offentliga och blir då inte heller de blåslampor, de systemkritiker, de förnyare som de kan vara. Istället är risken att man cementeras in i ett stelt system.
Så de journalister som gör dessa vinklingar är förhoppningsvis bara omedvetna om att deras grund för artiklarna är klart partipolitisk. De har förhoppningsvis inte ännu orkat ta reda på de positiva effekterna av beslutet. Eller så kommer de i morgon. Eller...
Markbacken/Tegelbruket är en satsning för och med ungdomar. Det är en satsning för Väster. Det är en satsning för och med det civila samhället. Tegelbruket kan innebära en jättechans för en positiv utveckling för väster. KFUK/KFUM har i Stockholm lyckats med ett fantastiskt arbete med och för ungdomar, av olika etnicitet, religion, social status och så vidare. Det finns inget som talar för att Örebro skulle kunna utvecklas liknande. Istället för att skriva något om detta, fokuserar man på dels kritik mot att det finns religiösa grunder för de föreningar som ska driva anläggningen, och att dessa föreningar hoppas på att få externa intäkter från andra än kommunen.
Det trista är att båda frågorna antingen pekar på en fullständig aningslöshet kring vad det civila samhället är och ska vara, eller på att såväl journalister som andra bär en mer kommunsocialistisk ideologi med sig in i sitt jobb, än hela kommunstyrelsen, från vänster till höger.
Det civila samhället är just civilt. Inte offentligt. I de överenskommelser som både staten och Örebro kommun skrivit med det civila samhället är just självständigheten bärande. Kommunaliserade föreningar är inget att ha. Värdegrunden som bär olika former av föreningsliv är oförhandlingsbar - något som kommunen inte ska lägga sig i. Att Magnus Natscki med sin yttervänsterhållning förespråkar något annat är ganska självklart. Socialism och kommunism har alltid stått för att ta över och förstatliga det civila samhället.
I denna frihet finns också rätten att driva sin verksamhet som man vill. Fotbollföreningar ska ha kul med barn och unga kring fotbollplanen. Simföreningar i baden. Rockföreningar i rocklokalen. Scoutföreningar i naturen. Kommunen ska så lite som möjligt lägga sig i hur verksamheten bedrivs. Bidragssystemen måste utformas så att de är generella, och inte styrande för verksamheten.
På samma sätt är det med finansieringen av verksamheterna. Det finns krafter, framförallt ute på vänsterkanten, som ser allt annat än offentliga bidrag som något ont. Men de föreningar som blir beroende av kommunalt stöd försvagas. De blir lättare en del av det offentliga och blir då inte heller de blåslampor, de systemkritiker, de förnyare som de kan vara. Istället är risken att man cementeras in i ett stelt system.
Så de journalister som gör dessa vinklingar är förhoppningsvis bara omedvetna om att deras grund för artiklarna är klart partipolitisk. De har förhoppningsvis inte ännu orkat ta reda på de positiva effekterna av beslutet. Eller så kommer de i morgon. Eller...
2010-06-16
Idrott och politik
Jag fick idag förmånen att prata en halvtimme på Svenska Fotbollsförbundet och Svensk Elitfotbolls arenamöte på InfraCity i Upplands Väsby. Inledde mitt anförande med att meddela att det skulle bli 30 minuters ohämmad PR för Örebro, ÖSK och KIF Örebro.
Därefter försökte jag redogöra för det arbete vi håller på med kring idrotten. Tog avstamp redan 1999/2000 när diskussionerna om Gamla Trä, på Eyravallen, var uppe för diskussion. Berättade om de olika vägar utvecklingen tagit. Talade om vårt arbete med det civila samhället och alla de breddföreningar som finns - som är en av de viktigaste grundstenarna också för satsningen på eliten.
Funderade lite över framtiden. Om att det vore bra att ÖSK i en framtid ägde hela Behrn Arena som ett idrottsligt "nöjesfält". Gärna ihop med KIF Örebro. Om hur viktigt det är med ständiga samtal om idrottens roll, både på bredden och i eliten. Om hur vi måste fundera över hur vi ständigt utvecklar våra arenor för att göra staden attraktiv, och sporten till en stadsmagnet.
Idrotten, både bredden och eliten, gör ett fantastiskt arbete för samhället. Alldeles för få politiker är numera engagerade i idrottsfrågor. Bristen på anknytning till de gamla folkrörelserna börjar synas. Det finns många skäl varför man som politiker behöver engagera sig i idrotten. På det sättet hör idrott och politik verkligen ihop.
Sedan är det alltid trevligt att höra de många positiva orden om Örebro. Det märks att Örebro på många olika sätt numera finns i många olika sammanhang, nationellt och kanske också internationellt. Örebro märks. Örebro tar plats. Örebro är en positiv kraft. Örebro förändrar och förnyar.
Det tycker jag är kul!
Därefter försökte jag redogöra för det arbete vi håller på med kring idrotten. Tog avstamp redan 1999/2000 när diskussionerna om Gamla Trä, på Eyravallen, var uppe för diskussion. Berättade om de olika vägar utvecklingen tagit. Talade om vårt arbete med det civila samhället och alla de breddföreningar som finns - som är en av de viktigaste grundstenarna också för satsningen på eliten.
Funderade lite över framtiden. Om att det vore bra att ÖSK i en framtid ägde hela Behrn Arena som ett idrottsligt "nöjesfält". Gärna ihop med KIF Örebro. Om hur viktigt det är med ständiga samtal om idrottens roll, både på bredden och i eliten. Om hur vi måste fundera över hur vi ständigt utvecklar våra arenor för att göra staden attraktiv, och sporten till en stadsmagnet.
Idrotten, både bredden och eliten, gör ett fantastiskt arbete för samhället. Alldeles för få politiker är numera engagerade i idrottsfrågor. Bristen på anknytning till de gamla folkrörelserna börjar synas. Det finns många skäl varför man som politiker behöver engagera sig i idrotten. På det sättet hör idrott och politik verkligen ihop.
Sedan är det alltid trevligt att höra de många positiva orden om Örebro. Det märks att Örebro på många olika sätt numera finns i många olika sammanhang, nationellt och kanske också internationellt. Örebro märks. Örebro tar plats. Örebro är en positiv kraft. Örebro förändrar och förnyar.
Det tycker jag är kul!
2010-06-15
Raande Voo
Idag beslutade kommunstyrelsen att öka ut bidraget till Danskompani Raande Voo genom att ge ett riktat bidrag till Länsmusiken AB för att stödja professionell dans i länet. Det har varit ett ganska långt och i vissa lägen mödosamt arbete att få ihop de tre aktörer som nu ändå visar sig kunna jobba ihop. Örebro kommun ökar sitt bidrag med 200.000:- kronor per år, landstinget med 152.000:- och regionförbundet med 100.000:-. Örebro kommun står genom detta för 60% av det regionala bidraget till dansen.
Örebro kommun tar ett allt större regionalt ansvar. Vi gör det för att vi vill vara en aktiv medspelare till de andra kommunerna i regionen. Under många långa socialdemokratiska regeringsår var det mer fejd än samarbete inom länet. Örebro kommun upplevdes som en kommun som skulle ha allt, på andras bekostnad. Den bilden håller vi nu långsamt på att bryta. Vi inser att Örebro har en unik ställning i länet. Befolkningsökningen gör att Örebro kommun ensamt kommer att ha mer än 50 % av länets befolkning. Vi måste vara loket som drar.
Men vi inser att vi är en del av något större. Örebro blir starkare om länets övriga kommuner blir starka. Örebros styrka kan stötta de andra kommunerna och bidra till deras växt och tillväxt. Vi har ett ansvar och många möjligheter. Vi vill bygga en ny Örebroregion i dialog med våra medspelare.
Här spelar kulturen en stor roll. I den regionala utvecklingsstrategin är kulturen en av de bärande pelarna för att vi ska kunna skapa en attraktiv region. Nu bygger vi en stark bas för några av de kulturella yttringarna. Svenska Kammarorkestern. Opera på Skäret. Danskompani Raande Voo.
Mycket återstår att göra. Men vi visar vägen. Örebro kan bli ett kulturellt kraftcentrum i Sverige.
Örebro kommun tar ett allt större regionalt ansvar. Vi gör det för att vi vill vara en aktiv medspelare till de andra kommunerna i regionen. Under många långa socialdemokratiska regeringsår var det mer fejd än samarbete inom länet. Örebro kommun upplevdes som en kommun som skulle ha allt, på andras bekostnad. Den bilden håller vi nu långsamt på att bryta. Vi inser att Örebro har en unik ställning i länet. Befolkningsökningen gör att Örebro kommun ensamt kommer att ha mer än 50 % av länets befolkning. Vi måste vara loket som drar.
Men vi inser att vi är en del av något större. Örebro blir starkare om länets övriga kommuner blir starka. Örebros styrka kan stötta de andra kommunerna och bidra till deras växt och tillväxt. Vi har ett ansvar och många möjligheter. Vi vill bygga en ny Örebroregion i dialog med våra medspelare.
Här spelar kulturen en stor roll. I den regionala utvecklingsstrategin är kulturen en av de bärande pelarna för att vi ska kunna skapa en attraktiv region. Nu bygger vi en stark bas för några av de kulturella yttringarna. Svenska Kammarorkestern. Opera på Skäret. Danskompani Raande Voo.
Mycket återstår att göra. Men vi visar vägen. Örebro kan bli ett kulturellt kraftcentrum i Sverige.
2010-06-13
Hyre(s)gä(s)tföreningen levererar
Aala Idris är en duglig politiker. Hon är en vass debattör, säker på sin sak och tydlig i sin socialistiska framtoning. Det märks att hon varit en i SSUs innersta kretsar och skolats väl i den socialdemokratiska partiskolan. Hon kommer säkert att gå långt i politiken, om hon vill.
Nu blir hon, enligt NA.se, invald i den "opolitiska" organisationen Hyresgästföreningens (HGF) styrelse. Den som leds av socialdemokraten Barbro Hedman.
Det finns inget opolitiskt i HGF. Den är en del av den korporativism som byggdes av det förra statsbärande socialdemokratiska partiet. Det parti som genomorganiserade det svenska samhället, byggde upp ett antal parallella strukturer vars syfte var att stärka partiets makt över samhälle och människor. Det parti som styrde både politik och tanke i detta land under mer än 70 år.
Denna politiska organisation arbetar nära sin broderorganisation i Örebro. Nu gäller striden försäljningen av ÖBO. Tillsammans med partiet arbetar man för antingen bibehållet utanförskap för alldeles för många örebroare, eller för en kraftig höjning av hyrorna för ÖBOs hyresgäster.
Men Hyresgästföreningen har ju inte till huvuduppdrag under ett valår att driva framtidsinriktade frågor på hyresgästernas vägnar. Deras uppgift är ju att jobba för partiet och försöka vinna valet. Kosta vad det kosta vill.
Nu blir hon, enligt NA.se, invald i den "opolitiska" organisationen Hyresgästföreningens (HGF) styrelse. Den som leds av socialdemokraten Barbro Hedman.
Det finns inget opolitiskt i HGF. Den är en del av den korporativism som byggdes av det förra statsbärande socialdemokratiska partiet. Det parti som genomorganiserade det svenska samhället, byggde upp ett antal parallella strukturer vars syfte var att stärka partiets makt över samhälle och människor. Det parti som styrde både politik och tanke i detta land under mer än 70 år.
Denna politiska organisation arbetar nära sin broderorganisation i Örebro. Nu gäller striden försäljningen av ÖBO. Tillsammans med partiet arbetar man för antingen bibehållet utanförskap för alldeles för många örebroare, eller för en kraftig höjning av hyrorna för ÖBOs hyresgäster.
Men Hyresgästföreningen har ju inte till huvuduppdrag under ett valår att driva framtidsinriktade frågor på hyresgästernas vägnar. Deras uppgift är ju att jobba för partiet och försöka vinna valet. Kosta vad det kosta vill.
2010-06-11
Mitt tal om ÖBO på fullmäktige
Ordförande,
Det första kvartalet 2010 ökade Örebros befolkning med 420 personer. En del kom från länets andra kommuner, Örebro har sedan länge dragit till sig länsbor. En del kom från övriga Sverige. För första gången på mycket länge flyttar fler till Örebro från övriga Sverige, än från Örebro till Sverige utanför länet. En del av de nya örebroarna kom från andra länder, nära eller långt borta.
Frågan är vilket Örebro de kommer till. Örebro är en fantastisk stad ur många perspektiv.
Men Örebro är en delad stad. Under årtionden har ett utanförskap byggts och cementerats. Vi kan alla peka på de bostadsområden som har större sociala problem, lägre valdeltagande, lägre sysselsättning, mindre föreningsaktivitet än resten av staden. Vi vet alla vilka de är. Vi behöver inte namnge dem.
Det utanförskap som byggts i Örebro är inte mindre än på andra håll, snarare större. Under åren 1995 till 2005 ökade flertalet av de indikatorer som visar på detta utanförskap, inte bara i de områden som tidigare varit drabbade, utan i än fler av de stora bostadsområdena. Örebro blev än mer segregerat.
När vi efter valet 2006 tog över makten i kommunen, var en av våra viktigaste utmaningar att långsiktigt bryta denna utveckling. Att förvandla utanförskap till innanförskap. Att ge fler människor framtidstro, sysselsättning, utbildning, trygghet – hopp om en bättre morgondag. Att skapa EN stad, inte en stad av stadsdelar.
För att klara denna utmaning krävdes flera olika beslut. Det handlar till om att skapa de bästa skolorna i de sårbaraste områdena. Det handlar om att blanda arbetsplatser och bostäder i de enahanda bostadsområdena. Det handlar om att stötta, men inte ta över ansvaret från, föreningsliv och det civila samhället, grunden för välfärd och välstånd, i de sårbaraste områdena.
Och det handlar om att ändra ensidigheten i de områden som idag är helt ägda av kommunen genom ÖBO. Vi behöver fler ägare, olika upplåtelseformer, nya hus, en mångfald i bebyggelsestruktur, förändrad stadsplanering, och så vidare.
I stor politisk enighet, i ÖBOs styrelse såväl som bland kommunfullmäktiges partier, har vi redovisat att just denna mångfald behövs. ÖBO ska minska där man är dominerande, och växa där man är svag, har det hetat.
Detta är lätt att säga, men har visat sig svårare att göra.
Nu väljer vi, den styrande koalitionen i Örebro, att på ett pragmatiskt sätt försöka finna lösningar på utanförskap och segregation, på den växande stadens utmaningar.
Vi ger ÖBO ett tydligt uppdrag att bygga mer, bygga snabbt och bygga för mångfald. 2000 nya lägenheter ska till så snabbt som möjligt. Vi kräver av ÖBO att man underhåller de bostadsområden man äger för att stärka områdenas status och framtid. Vi ger ÖBO i uppdrag, att tillsammans med Örebroporten, arbeta för nya näringslivslokaler i de ensartade bostadsområdena.
Allt detta kostar pengar.
Vi har hört ÖBOs VD berätta om de nedskrivningar som direkt kommer att behöva göras av de nyproducerade lägenheterna. Hundratals miljoner kommer att belasta ÖBOs egna kapital.
I det läget finns flera valmöjligheter.
Antingen säger man att det är OK att ÖBO försvagas, att det egna kapitalet minskar och att bolagets möjligheter att ta det allmännyttiga ansvaret försämras. Det är inte vår väg.
Eller så säger man att det är OK med kraftiga hyreshöjningar för att snabbt återställa det egna kapitalet så att bolaget kan fungera som ett ansvarstagande allmännyttigt bostadsbolag. Inte heller detta är vår väg.
Eller så säger man: ”Man vet vad man har men inte vad man får”, låter ett bibehållet ÖBO vara det överordnade målet och fortsätter den cementering av utanförskapet som pågått under decennier. Detta är och kan aldrig vara en riktig väg för en stad som vill alla sina medborgare en bättre framtid.
Eller så väljer man att, pragmatiskt och eftertänksamt, genomföra försäljningar för att göra det möjligt för bolaget att ta det allmännyttiga ansvar det en gång skapades för. Den vägen borde vara den rimliga för fler.
Sedan ÖBOs styrelse presenterat sina förslag på köpare den 1 juni 2010 har kommunledningen diskuterat genomförandet av köpeprocessen. Vi har gemensamt för ÖBOs ledning föreslagit att man ska avvakta med försäljningen av fastigheterna i Vivalla. Skälet är att Västergrupperna, både den politiskt tillsatta och dess tjänstemän, liksom kommunledningen i stort måste få göra en utvärdering av de förslag som finns hos ÖBO med den nya generalplanen för Vivallaområdet, tillsammans med de förslag som finns från Västergrupperna. Först när detta har skett kan vi med säkerhet säga vilka fastigheter som är bäst att sälja.
Jag tar på mig den kritik som kan komma att vi genom denna sena förändring har skapat oro hos flera boende. Det finns alltid möjligheter till förbättringar, och kommunikation mellan politiska representanter i kommunledning, styrelser och nämnder kan alltid förbättras. Det uppdraget måste alltid vara levande hos oss alla.
Ordförande,
ÖBO är ett välskött bolag. Starkt och utvecklingsbart. Jag har fullt förtroende för den bedömning bolagets styrelse och ledning har gjort i anledning av de direktiv kring nybyggnation, renoveringar och underhåll som kommunen gett bolaget. Jag har fullt förtroende för de avvägningar de gjort, mellan försäljningar, hyreshöjningar och försvagningar av det egna kapitalet.
Det nu liggande förslaget rimmar väl med kommunledningens inriktning på sitt fortsatta arbete:
Vi vill bryta utanförskapet, ersätta det med ett innanförskap och ge fler örebroare hopp om en bättre framtid.
Bifall till kommunstyrelsens förslag.
Det första kvartalet 2010 ökade Örebros befolkning med 420 personer. En del kom från länets andra kommuner, Örebro har sedan länge dragit till sig länsbor. En del kom från övriga Sverige. För första gången på mycket länge flyttar fler till Örebro från övriga Sverige, än från Örebro till Sverige utanför länet. En del av de nya örebroarna kom från andra länder, nära eller långt borta.
Frågan är vilket Örebro de kommer till. Örebro är en fantastisk stad ur många perspektiv.
Men Örebro är en delad stad. Under årtionden har ett utanförskap byggts och cementerats. Vi kan alla peka på de bostadsområden som har större sociala problem, lägre valdeltagande, lägre sysselsättning, mindre föreningsaktivitet än resten av staden. Vi vet alla vilka de är. Vi behöver inte namnge dem.
Det utanförskap som byggts i Örebro är inte mindre än på andra håll, snarare större. Under åren 1995 till 2005 ökade flertalet av de indikatorer som visar på detta utanförskap, inte bara i de områden som tidigare varit drabbade, utan i än fler av de stora bostadsområdena. Örebro blev än mer segregerat.
När vi efter valet 2006 tog över makten i kommunen, var en av våra viktigaste utmaningar att långsiktigt bryta denna utveckling. Att förvandla utanförskap till innanförskap. Att ge fler människor framtidstro, sysselsättning, utbildning, trygghet – hopp om en bättre morgondag. Att skapa EN stad, inte en stad av stadsdelar.
För att klara denna utmaning krävdes flera olika beslut. Det handlar till om att skapa de bästa skolorna i de sårbaraste områdena. Det handlar om att blanda arbetsplatser och bostäder i de enahanda bostadsområdena. Det handlar om att stötta, men inte ta över ansvaret från, föreningsliv och det civila samhället, grunden för välfärd och välstånd, i de sårbaraste områdena.
Och det handlar om att ändra ensidigheten i de områden som idag är helt ägda av kommunen genom ÖBO. Vi behöver fler ägare, olika upplåtelseformer, nya hus, en mångfald i bebyggelsestruktur, förändrad stadsplanering, och så vidare.
I stor politisk enighet, i ÖBOs styrelse såväl som bland kommunfullmäktiges partier, har vi redovisat att just denna mångfald behövs. ÖBO ska minska där man är dominerande, och växa där man är svag, har det hetat.
Detta är lätt att säga, men har visat sig svårare att göra.
Nu väljer vi, den styrande koalitionen i Örebro, att på ett pragmatiskt sätt försöka finna lösningar på utanförskap och segregation, på den växande stadens utmaningar.
Vi ger ÖBO ett tydligt uppdrag att bygga mer, bygga snabbt och bygga för mångfald. 2000 nya lägenheter ska till så snabbt som möjligt. Vi kräver av ÖBO att man underhåller de bostadsområden man äger för att stärka områdenas status och framtid. Vi ger ÖBO i uppdrag, att tillsammans med Örebroporten, arbeta för nya näringslivslokaler i de ensartade bostadsområdena.
Allt detta kostar pengar.
Vi har hört ÖBOs VD berätta om de nedskrivningar som direkt kommer att behöva göras av de nyproducerade lägenheterna. Hundratals miljoner kommer att belasta ÖBOs egna kapital.
I det läget finns flera valmöjligheter.
Antingen säger man att det är OK att ÖBO försvagas, att det egna kapitalet minskar och att bolagets möjligheter att ta det allmännyttiga ansvaret försämras. Det är inte vår väg.
Eller så säger man att det är OK med kraftiga hyreshöjningar för att snabbt återställa det egna kapitalet så att bolaget kan fungera som ett ansvarstagande allmännyttigt bostadsbolag. Inte heller detta är vår väg.
Eller så säger man: ”Man vet vad man har men inte vad man får”, låter ett bibehållet ÖBO vara det överordnade målet och fortsätter den cementering av utanförskapet som pågått under decennier. Detta är och kan aldrig vara en riktig väg för en stad som vill alla sina medborgare en bättre framtid.
Eller så väljer man att, pragmatiskt och eftertänksamt, genomföra försäljningar för att göra det möjligt för bolaget att ta det allmännyttiga ansvar det en gång skapades för. Den vägen borde vara den rimliga för fler.
Sedan ÖBOs styrelse presenterat sina förslag på köpare den 1 juni 2010 har kommunledningen diskuterat genomförandet av köpeprocessen. Vi har gemensamt för ÖBOs ledning föreslagit att man ska avvakta med försäljningen av fastigheterna i Vivalla. Skälet är att Västergrupperna, både den politiskt tillsatta och dess tjänstemän, liksom kommunledningen i stort måste få göra en utvärdering av de förslag som finns hos ÖBO med den nya generalplanen för Vivallaområdet, tillsammans med de förslag som finns från Västergrupperna. Först när detta har skett kan vi med säkerhet säga vilka fastigheter som är bäst att sälja.
Jag tar på mig den kritik som kan komma att vi genom denna sena förändring har skapat oro hos flera boende. Det finns alltid möjligheter till förbättringar, och kommunikation mellan politiska representanter i kommunledning, styrelser och nämnder kan alltid förbättras. Det uppdraget måste alltid vara levande hos oss alla.
Ordförande,
ÖBO är ett välskött bolag. Starkt och utvecklingsbart. Jag har fullt förtroende för den bedömning bolagets styrelse och ledning har gjort i anledning av de direktiv kring nybyggnation, renoveringar och underhåll som kommunen gett bolaget. Jag har fullt förtroende för de avvägningar de gjort, mellan försäljningar, hyreshöjningar och försvagningar av det egna kapitalet.
Det nu liggande förslaget rimmar väl med kommunledningens inriktning på sitt fortsatta arbete:
Vi vill bryta utanförskapet, ersätta det med ett innanförskap och ge fler örebroare hopp om en bättre framtid.
Bifall till kommunstyrelsens förslag.
2010-06-09
Sociala medier
Många politiker bloggar och är med på sociala medier, redovisar SR. Men vi gör fel. Vi måste vara närvarande, personliga och hela tiden allerta för att föra dialog.
Det är bara att inse att man är helt fel ute. Jag skriver ofta långa bloggar, försöker prata om politik på ett analyserande sätt, hinner inte alltid svara på kommentarerna samma dag. Lika illa är det på twitter och FB.
Hur ska man hinna? En sak är väl om oppositionspolitiker, vars enda uppgift är att berätta att man kan göra allt bättre än majoriteten, kan vara ute och uppkopplad hela tiden. Men har man en kommun att sköta får man vara glad för den tid man får.
Gissar att min blogg inte läses av så många, att en del tycker att mina FB och twitteruppdateringar också är rätt trista ibland. Men man gör det man klarar och hinner. Det är i alla fall ytterligare en kanal ut i samhället.
Det är bara att inse att man är helt fel ute. Jag skriver ofta långa bloggar, försöker prata om politik på ett analyserande sätt, hinner inte alltid svara på kommentarerna samma dag. Lika illa är det på twitter och FB.
Hur ska man hinna? En sak är väl om oppositionspolitiker, vars enda uppgift är att berätta att man kan göra allt bättre än majoriteten, kan vara ute och uppkopplad hela tiden. Men har man en kommun att sköta får man vara glad för den tid man får.
Gissar att min blogg inte läses av så många, att en del tycker att mina FB och twitteruppdateringar också är rätt trista ibland. Men man gör det man klarar och hinner. Det är i alla fall ytterligare en kanal ut i samhället.
Det går fantastiskt bra för Örebro!
har just hållit en presskonferens om att det går bra för Örebro. Det går bra för kommunen, resultatet är jättebra. Det går bättre och bättre för näringslivet, den öppna arbetslösheten sjunker. Örebro växer så det knakar, snart går vi om Västerås;=)
Lite mer fakta:
STARK EKONOMI
Kommunens ekonomi är stark. Det beräknade resultatet är på 236,3 miljoner kronor. Resultatet beror på ökade intäkter av både långsiktig och kortsiktig karaktär. Skatteintäkterna ökar med 97 miljoner. Vi säljer fastigheter och tomträtter för 87 miljoner. Börsen går bättre. Nämnderna håller sina ramar. Det innebär ökade möjligheter för strategiska investeringar, men inte för långsiktigt ökade driftkostnader.
STARK BEFOLKNINGSÖKNING
De senaste två åren har antalet invånare i Örebro ökat i rekordtakt med nästan 1 800 per år (980 män och 810 kvinnor).
Den snabba befolkningsökningen fortsätter, 460 personer (varav 176 män och 284 kvinnor) första kvartalet 2010. Det är den högsta noteringen genom alla år bortsett från 1994 då inflyttningen av flyktingar från Bosnien var stor. Befolkningsökningen i Örebro under kvartal 1 är högre än i flera andra större städer.
Rekordstort antal födda och ovanligt få döda under första kvartalet ger ett födelsenetto på 212. Födelseöverskottets andel av befolkningsökningen (knappt 50 %) har aldrig varit större de senaste 25 åren.
Aldrig har så många flyttat till och från Örebro under kvartal 1 som i år. Antal inflyttade är det näst högsta medan antal utflyttade är det högsta någonsin. Bortsett från in- och utvandring sker de största flyttrörelserna till/från Stockholm, Kumla och Uppsala.
Flyttningarna resulterar i ett flyttnetto på 240 (150 kvinnor och 90 män) under kvartal 1, vilket är betydligt över genomsnittet de senaste tio åren. Det är också första året på länge som Örebro under första kvartalet har ett positivt flyttnetto till Sverige utanför Örebro län. In- och utvandring ger under kvartalet ett mindre flyttnetto än de senaste åren.
STARK ARBETSMARKNAD
Trots den internationella lågkonjunkturen har Örebro klarat av arbetsmarknadsutmaningen väl. Den öppna arbetslösheten i Örebro har alltsedan augusti 2009 minskat undan för undan. I april 2010 finns 2 121 öppet arbetslösa män (4,9 %) och 1 616 öppet arbetslösa kvinnor (3,7 %). Skillnaden mellan Örebro kommun och riksgenomsnittet minskar långsiktigt.
Minskningen sedan januari är större för män än för kvinnor liksom den är större för åldersgruppen 18-24 år än övriga åldersgrupper.
Arbetslösheten varierar kraftigt mellan de olika bostadsområdena. I mars 2010 var den öppna arbetslösheten störst i Vivalla för såväl män som kvinnor. Minst var den i Rynninge/Grenadjärstaden för män och i Norra Bro för kvinnor.
Mönstret är stabilt över åren såtillvida att områden med hög arbetslöshet tenderar att vara kvar i denna situation.
Skillnaderna mellan områdena var som störst vid mätningen i mars 2008. Annars har skillnaden mellan högsta och lägsta värde, de flesta åren, varit cirka 11 procentenheter.
Ytterligare 38 har fått anställning i kommunens arbetsmarknadsåtgärder.
Kommunen avsätter 16 mkr till ungdomsjobbsgarantin.
STARK PERSONALPOLITIK
Örebro kommuns personalpolitik är inriktad på att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att leverera service och tjänster med god kvalitet till rimlig kostnad. Kommunen har arbetat strategiskt med att se över den egna organisationen för att finna effektivare administration. Detta arbete fortsätter. Samtidigt har en restriktiv nyanställningspolitik genomförts. Det ”anställningsstopp” som gäller innebär att förvaltningschef eller kommundirektör måste pröva anställningen.
Tack vare den starka ekonomin och den starka befolkningsökningen, främst av yngre personer, har antalet anställda i kommunen totalt ökat med 86 personer sedan årsskiftet. Det ökade antalet visstidsanställda under 2010 utgörs av personal inom programområde Barn och utbildning samt säsongsarbetare inom programområde Samhällsbyggnad.
Genom att kommunen har en så stark ekonomi kan vi också genomföra omställningsarbetet utan att använda uppsägningar som ett generellt verktyg. Istället arbetar vi med ett strategiskt omställningsarbete. Tidigare ansvarade respektive förvaltning för detta arbete. Det innebar olika hantering av omställningsarbetet beroende på vilken förvaltning man jobbade med. Vi har nu centraliserat såväl kompetensväxlingsarbetet, omställningsarbetet liksom kostnaderna för genomförandet. Vi avsätter nu 71,6 miljoner kronor till detta arbete. Det innebär att vi tydliggör vilket arbete som kommunen gör, samtidigt som vi avlastar förvaltningarna detta arbete. I realiteten innebär det ytterligare förstärkningar av förvaltningarnas ekonomi.
Lite mer fakta:
STARK EKONOMI
Kommunens ekonomi är stark. Det beräknade resultatet är på 236,3 miljoner kronor. Resultatet beror på ökade intäkter av både långsiktig och kortsiktig karaktär. Skatteintäkterna ökar med 97 miljoner. Vi säljer fastigheter och tomträtter för 87 miljoner. Börsen går bättre. Nämnderna håller sina ramar. Det innebär ökade möjligheter för strategiska investeringar, men inte för långsiktigt ökade driftkostnader.
STARK BEFOLKNINGSÖKNING
De senaste två åren har antalet invånare i Örebro ökat i rekordtakt med nästan 1 800 per år (980 män och 810 kvinnor).
Den snabba befolkningsökningen fortsätter, 460 personer (varav 176 män och 284 kvinnor) första kvartalet 2010. Det är den högsta noteringen genom alla år bortsett från 1994 då inflyttningen av flyktingar från Bosnien var stor. Befolkningsökningen i Örebro under kvartal 1 är högre än i flera andra större städer.
Rekordstort antal födda och ovanligt få döda under första kvartalet ger ett födelsenetto på 212. Födelseöverskottets andel av befolkningsökningen (knappt 50 %) har aldrig varit större de senaste 25 åren.
Aldrig har så många flyttat till och från Örebro under kvartal 1 som i år. Antal inflyttade är det näst högsta medan antal utflyttade är det högsta någonsin. Bortsett från in- och utvandring sker de största flyttrörelserna till/från Stockholm, Kumla och Uppsala.
Flyttningarna resulterar i ett flyttnetto på 240 (150 kvinnor och 90 män) under kvartal 1, vilket är betydligt över genomsnittet de senaste tio åren. Det är också första året på länge som Örebro under första kvartalet har ett positivt flyttnetto till Sverige utanför Örebro län. In- och utvandring ger under kvartalet ett mindre flyttnetto än de senaste åren.
STARK ARBETSMARKNAD
Trots den internationella lågkonjunkturen har Örebro klarat av arbetsmarknadsutmaningen väl. Den öppna arbetslösheten i Örebro har alltsedan augusti 2009 minskat undan för undan. I april 2010 finns 2 121 öppet arbetslösa män (4,9 %) och 1 616 öppet arbetslösa kvinnor (3,7 %). Skillnaden mellan Örebro kommun och riksgenomsnittet minskar långsiktigt.
Minskningen sedan januari är större för män än för kvinnor liksom den är större för åldersgruppen 18-24 år än övriga åldersgrupper.
Arbetslösheten varierar kraftigt mellan de olika bostadsområdena. I mars 2010 var den öppna arbetslösheten störst i Vivalla för såväl män som kvinnor. Minst var den i Rynninge/Grenadjärstaden för män och i Norra Bro för kvinnor.
Mönstret är stabilt över åren såtillvida att områden med hög arbetslöshet tenderar att vara kvar i denna situation.
Skillnaderna mellan områdena var som störst vid mätningen i mars 2008. Annars har skillnaden mellan högsta och lägsta värde, de flesta åren, varit cirka 11 procentenheter.
Ytterligare 38 har fått anställning i kommunens arbetsmarknadsåtgärder.
Kommunen avsätter 16 mkr till ungdomsjobbsgarantin.
STARK PERSONALPOLITIK
Örebro kommuns personalpolitik är inriktad på att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att leverera service och tjänster med god kvalitet till rimlig kostnad. Kommunen har arbetat strategiskt med att se över den egna organisationen för att finna effektivare administration. Detta arbete fortsätter. Samtidigt har en restriktiv nyanställningspolitik genomförts. Det ”anställningsstopp” som gäller innebär att förvaltningschef eller kommundirektör måste pröva anställningen.
Tack vare den starka ekonomin och den starka befolkningsökningen, främst av yngre personer, har antalet anställda i kommunen totalt ökat med 86 personer sedan årsskiftet. Det ökade antalet visstidsanställda under 2010 utgörs av personal inom programområde Barn och utbildning samt säsongsarbetare inom programområde Samhällsbyggnad.
Genom att kommunen har en så stark ekonomi kan vi också genomföra omställningsarbetet utan att använda uppsägningar som ett generellt verktyg. Istället arbetar vi med ett strategiskt omställningsarbete. Tidigare ansvarade respektive förvaltning för detta arbete. Det innebar olika hantering av omställningsarbetet beroende på vilken förvaltning man jobbade med. Vi har nu centraliserat såväl kompetensväxlingsarbetet, omställningsarbetet liksom kostnaderna för genomförandet. Vi avsätter nu 71,6 miljoner kronor till detta arbete. Det innebär att vi tydliggör vilket arbete som kommunen gör, samtidigt som vi avlastar förvaltningarna detta arbete. I realiteten innebär det ytterligare förstärkningar av förvaltningarnas ekonomi.
2010-06-08
Koalitionens vilja med skolan
Idag hade vi presskonferens om vad vi vill med skolan under nästa mandatperiod. Det är en stark koalition med en målmedveten satsning på en bättre skola. Nytt för dagen är att vårt ekonomiska resultat är så starkt att vi kan satsa 30 miljoner kronor på ökat underhåll i skolorna under hösten.
Här kommer också resten av punkterna:
Örebro kommuns förskolor och skolor ska vara attraktiva och hålla hög kvalitet för att stå starka i konkurrensen. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper för att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. Baskunskaperna är nödvändiga för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Arbetet med att anpassa lokaler efter antal barn och elever pågår kontinuerligt. Därmed kan resurserna omfördelas till personal.
Alla barn ska ha rätt till trygghet och arbetsro. Kränkande behandling och
mobbning ska aldrig tolereras. Värdegrundsperspektivet ska vara en grund i barnens och elevernas vardagsliv. Alla verksamheter har likabehandlingsplaner. De ska revideras årligen i samarbete med föräldrar och elever. Detta skapar förutsättningar för att alla barn och elever ges lust att utvecklas, mogna och
lära, samt få motivation att uppnå verksamheternas mål.
Vi vill satsa på bra pedagogiska förskole- och skollokaler
Fortsätta att bygga ut förskolan med ca 1100 nya platser under 2011-2014
- Investeringssatsning ca 135 milj kr
- Verksamhetssatsning ca 120 milj kr
Att omvandla grundskolelokaler till förskola, bygga nya förskolor samt renovera nuvarande skollokaler. En lokalförsörjningsplan är upprättad för 2011-2014.
Förskolor: Rynningeåsen, Växthuset, Nyponlunden, Lindhult, Garphyttan, Sidensvansen
Grundskolor: Lundbyskolan, Lillåns skola, Vintrosa skola
Att anpassa lokalerna efter antalet elever för att optimera resurserna till pedagogisk verksamhet
Skapa ”modellskolor” som fungerar som föredöme för andra skolor med goda exempel på skolutveckling
Gymnasieskolor: Fortsätta arbetet med Framtidens Gymnasieskola
Vi vill satsa på utvecklad valfrihet och mångfald i förskola och skola
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Alla föräldrar ska så långt som möjligt ges förutsättningar att välja mellan olika förskolor. Det är också viktigt att möta familjers behov av barnomsorg genom olika flexibla lösningar. Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är två alternativ som kan tillgodose olika familjers olika behov.
Förskolan är en pedagogisk verksamhet som ska bedrivas på barns villkor. För barns allsidiga utveckling och lärande är leken som en pedagogisk metod viktig för språkutvecklingen. I förskolan ska pedagogiken bestå av socialt samspel, omsorg, fostran och lärande, som ska stimulera och utmana barnet.
Örebro har utropat sig till Europas teckenspråkiga huvudstad. Det innebär en utmaning för oss att svara upp de behov som finns hos de barn och ungdomar som kommunicerar på teckenspråk. Den nya språklagen jämställer teckenspråk med andra minoritetsspråk.
Vi vill:
Erbjuda valfri barnomsorg, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng
Att alla elever ska ha rätt att välja skola
Underlätta för alla elever och föräldrar att göra aktiva skolval.
Stödja och utveckla landsbygdsskolorna.
Samverka med fristående förskolor och skolor kring information, fortbildning och skolutvecklingsfrågor
Erbjuda en flexibel omsorg utifrån barn och föräldrars behov.
Ge barn med hörselnedsättning det stöd de behöver.
Vi vill uppnå en hållbar och värdebaserad förskole- och skolutveckling
Hållbar kunskap är ett begrepp som hänger samman med att vi lever i ett föränderligt samhälle där lärandet är nödvändigt och livslångt. Det behövs ständig kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen. Med kunskap kommer även ansvar. Kunskap om klimatförändringar, ekologisk och närproducerad mat är viktig för vår närmiljö och för hållbar utveckling. Kommunens personal ska lära sig mer om hållbar utveckling för att kunna föra ut kunskapen i verksamheter som exempelvis skola.
Förhållandet mellan konsumtion av livsmedel och klimatpåverkan samt hälsa är en viktig del i miljöarbetet. Delar i detta arbete är att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat. Detta gäller förskola, grundskola och gymnasieskola.
En värdebaserad utveckling i förskola och skola förutsätter ett ständigt pågående värdegrundsarbete. Arbetet med likabehandlingsplaner måste alltid hållas levande och ett gott samarbete mellan skola och hem utgör en viktig grund i det arbetet.
Vi vill:
Att nolltolerans ska råda mot mobbning och kränkande behandling
Erbjuda förskolor och skolor stöd inom miljö, natur och trafik för en hållbar skolan
En fortsatt satsning för att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat
En fortsatt satsning på entreprenörskap i skolan
Stärka arbetet med utomhuspedagogik
Utveckla satsningen genom Naturskolan
Utveckla arbetet med Perrongen – mottagande av nyanlända barn och ungdomar
Vi vill genomföra ett Kunskapslyft
Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål i sin egen takt genom en mer individualiserad skolgång. Kunskapsmålet är överordnat utbildningstiden. Baskunskaperna är nödvändiga för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Det kan innebära att olika elever ska erbjudas att nå de uppställda målen inom olika lång tid. Alla elever ska ha rätt att välja skola och därför ska information om de olika skolorna vara lätt tillgänglig för alla föräldrar och elever.
Tidiga kunskapsuppföljningar är en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs tre. Kontinuerlig utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper är väsentliga för en ökad måluppfyllelse. Kultur är en viktig del av detta, samt demokrati och inflytande.
Vi vill:
Arbeta med ökad måluppfyllelse för att alla elever ska nå skolans mål
Utveckla skolans kunskapsuppföljning genom skriftliga omdömen, nationella ämnesprov för en bra kunskapsutveckling
Fortsätta arbetet med flexibel skolgång i kommunens skolor
Införa den nya Gymnasiereformen i kommunens skolor
Göra det möjligt för föräldrar att följa sina barns skolgång via pedagogiska. verktyg på nätet.
Nära samverkan med föräldrar för att alla elever ska uppnå skolans mål
Utveckla bättre samverkan mellan skola och det omgivande samhället samt näringslivet
Vi vill genomföra en storsatsning på chefer och personal
Ett gott ledarskap är en förutsättning för kunskapsutveckling och skolutveckling. För att kunna fullgöra sitt uppdrag som rektor och förskolechef krävs ständig kompetensutveckling. För att eleverna ska nå kunskapsmålen krävs att pedagoger och lärare har rätt kompetens och därför behöver också lärare kontinuerlig kompetensutveckling.
Vi vill:
En fortsatt storsatsning på Lärarlyft och Förskolelärarlyft
Fortsätta med fortbildningssatsningen Lärardagarna i Örebro för all personal (augusti och oktoberdagar)
Fortsatt kompetensutveckling för förskolans personal
En förstärkning av behörigheten inom grundskolan
Genomföra en särskild Skolledarsatsning för att få de bästa rektorerna
Skapa förutsättningar för pedagoger och lärare att kombinera undervisning med forskning
Ge möjlighet till pedagoger att få praktisk IT- och mediakompetens
En fortsatt satsning på intraprenader för ett gott ledarskap
Här kommer också resten av punkterna:
Örebro kommuns förskolor och skolor ska vara attraktiva och hålla hög kvalitet för att stå starka i konkurrensen. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper för att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. Baskunskaperna är nödvändiga för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Arbetet med att anpassa lokaler efter antal barn och elever pågår kontinuerligt. Därmed kan resurserna omfördelas till personal.
Alla barn ska ha rätt till trygghet och arbetsro. Kränkande behandling och
mobbning ska aldrig tolereras. Värdegrundsperspektivet ska vara en grund i barnens och elevernas vardagsliv. Alla verksamheter har likabehandlingsplaner. De ska revideras årligen i samarbete med föräldrar och elever. Detta skapar förutsättningar för att alla barn och elever ges lust att utvecklas, mogna och
lära, samt få motivation att uppnå verksamheternas mål.
Vi vill satsa på bra pedagogiska förskole- och skollokaler
Fortsätta att bygga ut förskolan med ca 1100 nya platser under 2011-2014
- Investeringssatsning ca 135 milj kr
- Verksamhetssatsning ca 120 milj kr
Att omvandla grundskolelokaler till förskola, bygga nya förskolor samt renovera nuvarande skollokaler. En lokalförsörjningsplan är upprättad för 2011-2014.
Förskolor: Rynningeåsen, Växthuset, Nyponlunden, Lindhult, Garphyttan, Sidensvansen
Grundskolor: Lundbyskolan, Lillåns skola, Vintrosa skola
Att anpassa lokalerna efter antalet elever för att optimera resurserna till pedagogisk verksamhet
Skapa ”modellskolor” som fungerar som föredöme för andra skolor med goda exempel på skolutveckling
Gymnasieskolor: Fortsätta arbetet med Framtidens Gymnasieskola
Vi vill satsa på utvecklad valfrihet och mångfald i förskola och skola
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Alla föräldrar ska så långt som möjligt ges förutsättningar att välja mellan olika förskolor. Det är också viktigt att möta familjers behov av barnomsorg genom olika flexibla lösningar. Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är två alternativ som kan tillgodose olika familjers olika behov.
Förskolan är en pedagogisk verksamhet som ska bedrivas på barns villkor. För barns allsidiga utveckling och lärande är leken som en pedagogisk metod viktig för språkutvecklingen. I förskolan ska pedagogiken bestå av socialt samspel, omsorg, fostran och lärande, som ska stimulera och utmana barnet.
Örebro har utropat sig till Europas teckenspråkiga huvudstad. Det innebär en utmaning för oss att svara upp de behov som finns hos de barn och ungdomar som kommunicerar på teckenspråk. Den nya språklagen jämställer teckenspråk med andra minoritetsspråk.
Vi vill:
Erbjuda valfri barnomsorg, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng
Att alla elever ska ha rätt att välja skola
Underlätta för alla elever och föräldrar att göra aktiva skolval.
Stödja och utveckla landsbygdsskolorna.
Samverka med fristående förskolor och skolor kring information, fortbildning och skolutvecklingsfrågor
Erbjuda en flexibel omsorg utifrån barn och föräldrars behov.
Ge barn med hörselnedsättning det stöd de behöver.
Vi vill uppnå en hållbar och värdebaserad förskole- och skolutveckling
Hållbar kunskap är ett begrepp som hänger samman med att vi lever i ett föränderligt samhälle där lärandet är nödvändigt och livslångt. Det behövs ständig kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen. Med kunskap kommer även ansvar. Kunskap om klimatförändringar, ekologisk och närproducerad mat är viktig för vår närmiljö och för hållbar utveckling. Kommunens personal ska lära sig mer om hållbar utveckling för att kunna föra ut kunskapen i verksamheter som exempelvis skola.
Förhållandet mellan konsumtion av livsmedel och klimatpåverkan samt hälsa är en viktig del i miljöarbetet. Delar i detta arbete är att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat. Detta gäller förskola, grundskola och gymnasieskola.
En värdebaserad utveckling i förskola och skola förutsätter ett ständigt pågående värdegrundsarbete. Arbetet med likabehandlingsplaner måste alltid hållas levande och ett gott samarbete mellan skola och hem utgör en viktig grund i det arbetet.
Vi vill:
Att nolltolerans ska råda mot mobbning och kränkande behandling
Erbjuda förskolor och skolor stöd inom miljö, natur och trafik för en hållbar skolan
En fortsatt satsning för att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat
En fortsatt satsning på entreprenörskap i skolan
Stärka arbetet med utomhuspedagogik
Utveckla satsningen genom Naturskolan
Utveckla arbetet med Perrongen – mottagande av nyanlända barn och ungdomar
Vi vill genomföra ett Kunskapslyft
Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål i sin egen takt genom en mer individualiserad skolgång. Kunskapsmålet är överordnat utbildningstiden. Baskunskaperna är nödvändiga för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Det kan innebära att olika elever ska erbjudas att nå de uppställda målen inom olika lång tid. Alla elever ska ha rätt att välja skola och därför ska information om de olika skolorna vara lätt tillgänglig för alla föräldrar och elever.
Tidiga kunskapsuppföljningar är en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs tre. Kontinuerlig utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper är väsentliga för en ökad måluppfyllelse. Kultur är en viktig del av detta, samt demokrati och inflytande.
Vi vill:
Arbeta med ökad måluppfyllelse för att alla elever ska nå skolans mål
Utveckla skolans kunskapsuppföljning genom skriftliga omdömen, nationella ämnesprov för en bra kunskapsutveckling
Fortsätta arbetet med flexibel skolgång i kommunens skolor
Införa den nya Gymnasiereformen i kommunens skolor
Göra det möjligt för föräldrar att följa sina barns skolgång via pedagogiska. verktyg på nätet.
Nära samverkan med föräldrar för att alla elever ska uppnå skolans mål
Utveckla bättre samverkan mellan skola och det omgivande samhället samt näringslivet
Vi vill genomföra en storsatsning på chefer och personal
Ett gott ledarskap är en förutsättning för kunskapsutveckling och skolutveckling. För att kunna fullgöra sitt uppdrag som rektor och förskolechef krävs ständig kompetensutveckling. För att eleverna ska nå kunskapsmålen krävs att pedagoger och lärare har rätt kompetens och därför behöver också lärare kontinuerlig kompetensutveckling.
Vi vill:
En fortsatt storsatsning på Lärarlyft och Förskolelärarlyft
Fortsätta med fortbildningssatsningen Lärardagarna i Örebro för all personal (augusti och oktoberdagar)
Fortsatt kompetensutveckling för förskolans personal
En förstärkning av behörigheten inom grundskolan
Genomföra en särskild Skolledarsatsning för att få de bästa rektorerna
Skapa förutsättningar för pedagoger och lärare att kombinera undervisning med forskning
Ge möjlighet till pedagoger att få praktisk IT- och mediakompetens
En fortsatt satsning på intraprenader för ett gott ledarskap
2010-06-07
Ytterligare ett stolpskott från (S)
Mona Sahlin vill inrätta en tävling för kommunerna. De som inrättar flest heltidstjänster ska få dela på vinstpotten på en halv miljard kronor, enligt SVT. Det är bland det dummaste jag har hört på länge!
Det finns många starka skäl för generella statsbidrag. Om folket (staten) ger makten åt kommunerna att driva skolor, äldreboenden och bygga gator och bibliotek, så bör alla svenskar behandlas lika. Lika bidrag till alla.
Tyvärr har staten allt mer gått över till specialdestinerade bidrag. Den trenden var speciellt tydlig under regeringen Persson (s) sista år. Olika former av minister-pengar delades ut utifrån modeller som kanske fungerade på riksnivå, men som knappast var funktionella för hållbar verksamhetsutveckling. Regeringen Reinfeldt har också hemfallit åt detta vid några tillfällen, men har varit betydligt mer värnande om de generella bidragen.
Men nu kommer Sahlin med en tävling om statliga pengar. Det är illa ur flera olika perspektiv. Dels reducerar det kommunal styrning till en lek. Tror någon att vi som leder olika kommuner agerar utifrån kortsiktiga utspelspolitiska regler? Ska vi "tävla" om kanske-pengar, utan vetskap om och när man kanske kan få några sekiner?
Dels reducerar den kommunpolitikens roll. Ska vi tävla om statliga engångspengar till heltider, utan att tänka på hur det påverkar vår verksamhet, tryggheten för de gamla, för de funktionshindrade, för barnen? Ska vi sluta tänka på hur vi säkrar en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi? Eller ser inte Sahlin de motsättningarna? Om hon inte gör det, vilken trovärdighet har hon att leda landet? Överhuvudtaget ingen alls!
Skälet att Sahlin gör detta utspel är naturligtvis att ge Kommunal ett köttben. Kosta vad det kosta vill. Som så ofta försöker (s) köpa olika väljargrupper genom att frikostigt dela med sig av andras (skattebetalarnas) pengar, utan tanke på vem och hur det drabbar de sårbaraste grupperna. Men hittills har det gjorts med någon form av trovärdighet.
Även denna trovärdighet har nu Sahlin raserat.
Det finns många starka skäl för generella statsbidrag. Om folket (staten) ger makten åt kommunerna att driva skolor, äldreboenden och bygga gator och bibliotek, så bör alla svenskar behandlas lika. Lika bidrag till alla.
Tyvärr har staten allt mer gått över till specialdestinerade bidrag. Den trenden var speciellt tydlig under regeringen Persson (s) sista år. Olika former av minister-pengar delades ut utifrån modeller som kanske fungerade på riksnivå, men som knappast var funktionella för hållbar verksamhetsutveckling. Regeringen Reinfeldt har också hemfallit åt detta vid några tillfällen, men har varit betydligt mer värnande om de generella bidragen.
Men nu kommer Sahlin med en tävling om statliga pengar. Det är illa ur flera olika perspektiv. Dels reducerar det kommunal styrning till en lek. Tror någon att vi som leder olika kommuner agerar utifrån kortsiktiga utspelspolitiska regler? Ska vi "tävla" om kanske-pengar, utan vetskap om och när man kanske kan få några sekiner?
Dels reducerar den kommunpolitikens roll. Ska vi tävla om statliga engångspengar till heltider, utan att tänka på hur det påverkar vår verksamhet, tryggheten för de gamla, för de funktionshindrade, för barnen? Ska vi sluta tänka på hur vi säkrar en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi? Eller ser inte Sahlin de motsättningarna? Om hon inte gör det, vilken trovärdighet har hon att leda landet? Överhuvudtaget ingen alls!
Skälet att Sahlin gör detta utspel är naturligtvis att ge Kommunal ett köttben. Kosta vad det kosta vill. Som så ofta försöker (s) köpa olika väljargrupper genom att frikostigt dela med sig av andras (skattebetalarnas) pengar, utan tanke på vem och hur det drabbar de sårbaraste grupperna. Men hittills har det gjorts med någon form av trovärdighet.
Även denna trovärdighet har nu Sahlin raserat.
2010-06-03
Märkligt minne!
Marknadsafton i Örebro. Massor av folk vid Folkpartitältet. Jag har T i famnen och tittar på ballonger.
En man, något äldre än jag, tittar på mig och frågar plötsligt:
-Känner du igen mig?
Jag tvekar. Det finns något som jag känner igen, men som så ofta är det svårplacerat. Det är så många jag borde känna igen, och så många som känner igen mig.
-Nja, svarar jag, kanske litegranna...
-Minns du att vi slog vad, säger mannen.
Jag blir lite orolig. Vad är detta? Finns det något lurt i bakgrunden? Har jag missat något betydelsefullt? Jag kan absolut inte komma ihåg något vad. Jag brukar knappast slå vad, annat än någon enstaka filipin...
-Nej, säger jag, det gör jag inte.
-Minns du att vi målade rågångar, säger mannen.
Plötsligt inser jag att det verkligen finns något bekant hos honom. Efter att jag slutade gymnasiet jobbade jag några månader på Göteborgs skogssällskap. Mitt arbete bestod huvudsakligen i att måla rågångar över hela Närke. Kyrkoskogens gränser skulle markeras. Det var oändliga vandringar i naturen, dåliga kartor, ännu sämre vägar, en burk färg och en pensel. Det var ensamhet och naturnärhet. Det var ryggsäcken med fika och enstaka avbrott för att få reda på var nästa arbete skulle ske. Någon gång var jag med och högg.
Mannen som stod framför mig var min närmaste arbetsledare. Skogsmästare B, kan vi kalla honom. Det var han och hans chef L som jag då och då träffade.
-Minns du att vi slog vad, säger han igen, om att du skulle börja snusa? Vi stod där ute i Närkes Kil och jag var säker på att du skulle börja. Har du gjort det?
-Nej, säger jag, jag har aldrig i mitt liv tagit en pris snus.
-Det trodde jag att du skulle, säger han. Så du vann. Här får du tian vi slog vad om.
Vi avslutar långsamt samtalet, T är lite ledsen. Jag står där med tian i handen. Varm inombords över att det finns sådana människor. Att behålla det minnet i drygt trettio år. Och sedan också göra verklighet av minnet! Ordet "ordhållighet" har plötsligt fått en alldeles modern betydelse!
En man, något äldre än jag, tittar på mig och frågar plötsligt:
-Känner du igen mig?
Jag tvekar. Det finns något som jag känner igen, men som så ofta är det svårplacerat. Det är så många jag borde känna igen, och så många som känner igen mig.
-Nja, svarar jag, kanske litegranna...
-Minns du att vi slog vad, säger mannen.
Jag blir lite orolig. Vad är detta? Finns det något lurt i bakgrunden? Har jag missat något betydelsefullt? Jag kan absolut inte komma ihåg något vad. Jag brukar knappast slå vad, annat än någon enstaka filipin...
-Nej, säger jag, det gör jag inte.
-Minns du att vi målade rågångar, säger mannen.
Plötsligt inser jag att det verkligen finns något bekant hos honom. Efter att jag slutade gymnasiet jobbade jag några månader på Göteborgs skogssällskap. Mitt arbete bestod huvudsakligen i att måla rågångar över hela Närke. Kyrkoskogens gränser skulle markeras. Det var oändliga vandringar i naturen, dåliga kartor, ännu sämre vägar, en burk färg och en pensel. Det var ensamhet och naturnärhet. Det var ryggsäcken med fika och enstaka avbrott för att få reda på var nästa arbete skulle ske. Någon gång var jag med och högg.
Mannen som stod framför mig var min närmaste arbetsledare. Skogsmästare B, kan vi kalla honom. Det var han och hans chef L som jag då och då träffade.
-Minns du att vi slog vad, säger han igen, om att du skulle börja snusa? Vi stod där ute i Närkes Kil och jag var säker på att du skulle börja. Har du gjort det?
-Nej, säger jag, jag har aldrig i mitt liv tagit en pris snus.
-Det trodde jag att du skulle, säger han. Så du vann. Här får du tian vi slog vad om.
Vi avslutar långsamt samtalet, T är lite ledsen. Jag står där med tian i handen. Varm inombords över att det finns sådana människor. Att behålla det minnet i drygt trettio år. Och sedan också göra verklighet av minnet! Ordet "ordhållighet" har plötsligt fått en alldeles modern betydelse!
2010-06-02
ÖBO
"Man vet vad man har men inte vad man får".
Hyresgästföreningens bas berättar för Nerikes Allehanda om varför de är emot en försäljning av 1184 lägenheter. En tydligare politik för en fortsatt segregerad stad är knappast möjlig. Hyresgästföreningen i Örebro vill inte förändra. Det innebär att de vill vara kvar i ett läge där utanförskapet är stort i de stora ÖBO-dominerade bostadsområdena, de vill försvåra ÖBOs möjligheter att bygga nytt och de riskerar stora hyreshöjningar.
Denna partipolitik, för det är en tydlig partipolitisk hållning som Hyresgästföreningen har, är den som lett till att Örebro under lång tid byggt upp ett utanförskap som är större än i jämförbara städer. Det är den politiken som byggt upp en hemlöshet som varit högre än i jämförbara städer. Det är den politiken som gjort Örebro till en segregerad stad.
Nu vill vi bryta den trenden. Vi gör det pragmatiskt men med ett tydligt mål - Bryt segregationen! Pragmatiken är tydlig när vi ger ÖBO i uppdrag att bygga mycket nytt, att renovera och rusta och tillsammans med Örebro Porten AB investera för nya jobb i de stora bostadsområdena.
Men för detta krävs pengar. ÖBO är starkt, har ett bra eget kapital. Men nybyggnationerna kostar. Bolaget räknar med att man måste skriva ned värdet på de nybyggda lägenheterna med 500 miljoner kronor, en halv miljard, omedelbart då de byggts klart. (Detta är ett problem i sig som behöver en egen blogg för att fundera kring) Om man vill att ÖBO ska kunna fortsätta att vara starkt, att man ska kunna ta sitt allmännyttiga ansvar, behöver man återställa kapitalet. Det kan man göra genom att sälja, eller genom att kraftigt höja hyrorna. Vi väljer det förstnämnda.
Till detta säger Sociademokraterna och deras stödorganisation Hyresgästföreningen nej. De vill ha kvar segregationen och utanförskapet. De vet ju vad de har, men inte vad de får. Och de har ett stort ÖBO och ett stort utanförskap. Men de vet ju inte vad de får om ÖBO blir något mindre och utanförskapet också minskar...
Hyresgästföreningens bas berättar för Nerikes Allehanda om varför de är emot en försäljning av 1184 lägenheter. En tydligare politik för en fortsatt segregerad stad är knappast möjlig. Hyresgästföreningen i Örebro vill inte förändra. Det innebär att de vill vara kvar i ett läge där utanförskapet är stort i de stora ÖBO-dominerade bostadsområdena, de vill försvåra ÖBOs möjligheter att bygga nytt och de riskerar stora hyreshöjningar.
Denna partipolitik, för det är en tydlig partipolitisk hållning som Hyresgästföreningen har, är den som lett till att Örebro under lång tid byggt upp ett utanförskap som är större än i jämförbara städer. Det är den politiken som byggt upp en hemlöshet som varit högre än i jämförbara städer. Det är den politiken som gjort Örebro till en segregerad stad.
Nu vill vi bryta den trenden. Vi gör det pragmatiskt men med ett tydligt mål - Bryt segregationen! Pragmatiken är tydlig när vi ger ÖBO i uppdrag att bygga mycket nytt, att renovera och rusta och tillsammans med Örebro Porten AB investera för nya jobb i de stora bostadsområdena.
Men för detta krävs pengar. ÖBO är starkt, har ett bra eget kapital. Men nybyggnationerna kostar. Bolaget räknar med att man måste skriva ned värdet på de nybyggda lägenheterna med 500 miljoner kronor, en halv miljard, omedelbart då de byggts klart. (Detta är ett problem i sig som behöver en egen blogg för att fundera kring) Om man vill att ÖBO ska kunna fortsätta att vara starkt, att man ska kunna ta sitt allmännyttiga ansvar, behöver man återställa kapitalet. Det kan man göra genom att sälja, eller genom att kraftigt höja hyrorna. Vi väljer det förstnämnda.
Till detta säger Sociademokraterna och deras stödorganisation Hyresgästföreningen nej. De vill ha kvar segregationen och utanförskapet. De vet ju vad de har, men inte vad de får. Och de har ett stort ÖBO och ett stort utanförskap. Men de vet ju inte vad de får om ÖBO blir något mindre och utanförskapet också minskar...
2010-05-27
Ladusvalorna och världen
Jag saknar mina ladusvalor!
När jag för fem år sedan flyttade till Boängsgården fanns ladusvalorna där. Tre, fyra par som bodde inne i den fallfärdiga ladan. Byggde sina bon på de gamla takstolarna. Flög ut och in som de ville.
De kom straxt efter månadsskiftet april/maj och brukade lämna i mitten av september. Man kunde följa både ruvande, matande av ungarna och om de kanske skulle kunna få ut en andra kull innan höstens kyla.
Men i år har något hänt. Det finns ännu inga ladusvalor i Fällersta. Jag har sett två svalor på hela våren, en ladusvala och en hussvala. Men de som brukade häcka är borta. Jag undrar vad som hänt.
I morse när jag halv sju åkte hemifrån i den underbart vackra sommarmorgonen var gårdsplanen tyst. Så vad har hänt? Är det något i Afrika som gjort att svalorna inte klarat sig? Har flyttvägarna påverkats? Har den totala populationstätheten i Sverige minskat så att de inte längre finns där de tidigare var glesa?
Något har i alla fall hänt och det oroar mig. Den biologiska mångfalden visar med all önskvärd tydlighet på de förändringar som sker i livsmiljön. Livsmiljön för växter, däggdjur och fåglar. Livsmiljön för människor. Det som påverkar dem kommer till slut även att påverka oss.
Så saknaden av mina ladusvalor och den ladusvalsvänliga världen, är i lika hög utsträckning en oro för och en saknad av den människovänliga världen.
När jag för fem år sedan flyttade till Boängsgården fanns ladusvalorna där. Tre, fyra par som bodde inne i den fallfärdiga ladan. Byggde sina bon på de gamla takstolarna. Flög ut och in som de ville.
De kom straxt efter månadsskiftet april/maj och brukade lämna i mitten av september. Man kunde följa både ruvande, matande av ungarna och om de kanske skulle kunna få ut en andra kull innan höstens kyla.
Men i år har något hänt. Det finns ännu inga ladusvalor i Fällersta. Jag har sett två svalor på hela våren, en ladusvala och en hussvala. Men de som brukade häcka är borta. Jag undrar vad som hänt.
I morse när jag halv sju åkte hemifrån i den underbart vackra sommarmorgonen var gårdsplanen tyst. Så vad har hänt? Är det något i Afrika som gjort att svalorna inte klarat sig? Har flyttvägarna påverkats? Har den totala populationstätheten i Sverige minskat så att de inte längre finns där de tidigare var glesa?
Något har i alla fall hänt och det oroar mig. Den biologiska mångfalden visar med all önskvärd tydlighet på de förändringar som sker i livsmiljön. Livsmiljön för växter, däggdjur och fåglar. Livsmiljön för människor. Det som påverkar dem kommer till slut även att påverka oss.
Så saknaden av mina ladusvalor och den ladusvalsvänliga världen, är i lika hög utsträckning en oro för och en saknad av den människovänliga världen.
2010-05-26
Tydliga skillnader i kommunfullmäktige
På dagens kommunfullmäktige visade det sig att skillnaderna mellan majoriteten och oppositionen inom vissa områden är enorma. Frågan det handlade om är synen på alternativ inom det sociala området.
Vi i kommunledningen har arbetat med att öppna kommunen ut mot det omgivande samhället. Det har handlat om att skapa bättre möjligheter för privata aktörer att arbeta som utförare av kommunala tjänster. Vi har jobbat inom den tekniska sektorn, vi är positiva till friskolor, vi jobbar med alternativ inom äldreomsorgen för att värna den åldrande människans rätt att fortsätta vara en individ med rätt och vilja att välja sitt liv och sin framtid.
Det har också handlat om att skapa bättre möjligheter för det civila samhället att samverka med kommunen. Från ett överhetsperspektiv, där civilsamhället mest uppfattats som ett avlägset komplement till kommunen, vill vi jämställa kommunen, det offentliga, och alla föreningar, organisationer, nätverk o.s.v., det civila. Detta har gjorts i stor politisk enighet.
Men när det kommer till praktik splittras enigheten. Vi vill skapa bättre möjligheter för det civila samhället att samverka med kommunen, bland annat genom att ge dem en utmaningsrätt inom det sociala området. Här säger oppositionen blankt nej. Det framskymtar en rädsla att öppna det kommunala uppdraget till andra. Den grundläggande ståndpunkt de redovisar är att kommunen gör saker bäst, låt det vara som det är.
Örebro har en historik av att vara en socialdemokratisk högborg, ett hem för den kommunsocialistiska ideologin. Socialdemokraterna har sagt nej till alla alternativ. Nej till friskolor. Nej till alternativ i äldreomsorgen. Nej till lag om valfrihet. Nej, nej, NEJ!
Det har funnits förhoppningar att denna socialistiska nejsägarideologi har varit på reträtt. Men genom det nära samarbetet med vänsterpartiet blir det tyvärr än mer tydligt. Oppositionen i Örebro går till val på socialism i dess mest låsta form. Mer makt åt politikerna. Mindre makt åt örebroarna.
För Folkpartiet är det självklart att arbeta åt motsatt håll: Mer makt åt örebroarna. Mindre makt åt politikerna. Det ger fler egenmakt och bättre välfärd.
Vi i kommunledningen har arbetat med att öppna kommunen ut mot det omgivande samhället. Det har handlat om att skapa bättre möjligheter för privata aktörer att arbeta som utförare av kommunala tjänster. Vi har jobbat inom den tekniska sektorn, vi är positiva till friskolor, vi jobbar med alternativ inom äldreomsorgen för att värna den åldrande människans rätt att fortsätta vara en individ med rätt och vilja att välja sitt liv och sin framtid.
Det har också handlat om att skapa bättre möjligheter för det civila samhället att samverka med kommunen. Från ett överhetsperspektiv, där civilsamhället mest uppfattats som ett avlägset komplement till kommunen, vill vi jämställa kommunen, det offentliga, och alla föreningar, organisationer, nätverk o.s.v., det civila. Detta har gjorts i stor politisk enighet.
Men när det kommer till praktik splittras enigheten. Vi vill skapa bättre möjligheter för det civila samhället att samverka med kommunen, bland annat genom att ge dem en utmaningsrätt inom det sociala området. Här säger oppositionen blankt nej. Det framskymtar en rädsla att öppna det kommunala uppdraget till andra. Den grundläggande ståndpunkt de redovisar är att kommunen gör saker bäst, låt det vara som det är.
Örebro har en historik av att vara en socialdemokratisk högborg, ett hem för den kommunsocialistiska ideologin. Socialdemokraterna har sagt nej till alla alternativ. Nej till friskolor. Nej till alternativ i äldreomsorgen. Nej till lag om valfrihet. Nej, nej, NEJ!
Det har funnits förhoppningar att denna socialistiska nejsägarideologi har varit på reträtt. Men genom det nära samarbetet med vänsterpartiet blir det tyvärr än mer tydligt. Oppositionen i Örebro går till val på socialism i dess mest låsta form. Mer makt åt politikerna. Mindre makt åt örebroarna.
För Folkpartiet är det självklart att arbeta åt motsatt håll: Mer makt åt örebroarna. Mindre makt åt politikerna. Det ger fler egenmakt och bättre välfärd.
2010-05-19
Nyanställningar
Läser just på Tvärsnytts hemsida att teknikföretagen i länet nu behöver börja anställa igen. Ännu en positiv nyhet för Örebro.
När jag går på stan och stöter på örebroare är de signaler jag får nästan alltid positiva:
-Vad fin staden har blivit!
-Det händer så mycket i Örebro!
-Det är en annan känsla i staden idag än vad det någonsin varit!
-Vilket jättebra jobb du och ni gjort!
Som politiker är det ibland svårt att veta om de insatser man gör leder rätt. Ledtiderna är så långa. Skolan förändrar man inte på ett år. Det tar kanske 15 år innan man vet om en skolförändring varit riktig. Det förebyggande arbetet inom socialtjänsten är också en verksamhet som man inte ser om de åtgärder man sätter in fungerar och verkar på det sätt man vill förrän om många år.
Men andra saker har snabbare genomslagskraft. Cityombyggnadens positiva effekter ser vi redan. Vår satsning tillsammans med universitetet skapar en fantastisk grund för en bättre och växande stad. Det kan vi se redan idag. Vår satsning på arbetsmarknadsåtgärder genom världskrisen har skapat en bättre lokal arbetsmarknad än vad fallet annars varit.
På samma sätt är det med regeringens arbete. De flesta förändringar de genomfört har långa ledtider. Men andra har kortare. Finanspolitiska rådets betyg på regeringen är gott. Sverige har klarat krisen bättre än de flesta andra i Europa. Och nu kommer jobben!
Örebro har alla förutsättningar som krävs för att växa och bli ännu bättre. Vi har lagt en stabil grund. Nu är det dags att börja bygga!
När jag går på stan och stöter på örebroare är de signaler jag får nästan alltid positiva:
-Vad fin staden har blivit!
-Det händer så mycket i Örebro!
-Det är en annan känsla i staden idag än vad det någonsin varit!
-Vilket jättebra jobb du och ni gjort!
Som politiker är det ibland svårt att veta om de insatser man gör leder rätt. Ledtiderna är så långa. Skolan förändrar man inte på ett år. Det tar kanske 15 år innan man vet om en skolförändring varit riktig. Det förebyggande arbetet inom socialtjänsten är också en verksamhet som man inte ser om de åtgärder man sätter in fungerar och verkar på det sätt man vill förrän om många år.
Men andra saker har snabbare genomslagskraft. Cityombyggnadens positiva effekter ser vi redan. Vår satsning tillsammans med universitetet skapar en fantastisk grund för en bättre och växande stad. Det kan vi se redan idag. Vår satsning på arbetsmarknadsåtgärder genom världskrisen har skapat en bättre lokal arbetsmarknad än vad fallet annars varit.
På samma sätt är det med regeringens arbete. De flesta förändringar de genomfört har långa ledtider. Men andra har kortare. Finanspolitiska rådets betyg på regeringen är gott. Sverige har klarat krisen bättre än de flesta andra i Europa. Och nu kommer jobben!
Örebro har alla förutsättningar som krävs för att växa och bli ännu bättre. Vi har lagt en stabil grund. Nu är det dags att börja bygga!
Stövsländor
Fick en ny bok hem i brevlådan i går. Nationalnyckeln. Den handlar om stövsländor. Innan jag öppnade paketet hade jag inte en aning om att det ens fanns något som hette stövsländor. Nu vet jag det. Jag vet också hur en del av dem ser ut. Små. Bruna. En del har vingar, andra verkar sakna. Har inte hunnit läsa något om vad de egentligen är, hur de lever och varför de finns...
Stövsländor. Vem bryr sig om stövsländor? Visst är det fantastiskt att det finns människor som bryr sig. Om stövsländor, om stritar, om gallsteklar...
Den biologiska mångfalden är inte bara vargar, tigrar, papegojor och valar. De myllrande miljarderna är minst lika viktiga. För ekosystemens funktion, därmed för vår välfärd och faktiskt också för denna den vackraste av årstider.
Det ska bli intressant att komma stövsländorna in på livet!
Stövsländor. Vem bryr sig om stövsländor? Visst är det fantastiskt att det finns människor som bryr sig. Om stövsländor, om stritar, om gallsteklar...
Den biologiska mångfalden är inte bara vargar, tigrar, papegojor och valar. De myllrande miljarderna är minst lika viktiga. För ekosystemens funktion, därmed för vår välfärd och faktiskt också för denna den vackraste av årstider.
Det ska bli intressant att komma stövsländorna in på livet!
2010-05-18
Positiva vibbar
Antalet lediga jobb ökar i Sverige. Det är bra.
Sveriges statsfinanser är starkast i Europa. Det är också bra.
Grekland får nödlån av euroländerna. Det är bra.
EU inför en form av budgetkontroll. Det är också bra.
Örebro fortsätter växa. Det är bra.
Småföretagarkonjunkturen i Örebro stiger. Det är också bra.
Örebro kommuns ekonomi är stark. Det är jättebra.
Idag kunde vi få svart på vitt att vi sköter Örebro kommuns ekonomi bra. Ratinginstitutet Standard & Poor gav Örebro AA+ i kreditvärdighet. AAA är det absolut bästa, Sverige som land har det allra högsta betyget.
För Örebro kommun och för våra bolag kommer detta starka betyg att innebära att vi kan låna pengar enklare och billigare om och när vi behöver. Örebro kommun har i dagsläget inget lånebehov, men bolagen har och kommer att ha det.
En av mina viktigaste uppgifter som kommunstyrelseordförande har varit att hålla koll på finanserna. Jag har gjort det bland annat med citatet av Göran Persson (s) på näthinnan: "Den som är satt i skuld är inte fri." Ibland har det varit tuffa tag mot en opposition som har mer pengar till allt. Ibland har jag fått motivera återhållsamheten såväl internt i koalitionen som i mitt eget parti. Det är en roll som inte alltid är tacksam och som inte alltid ger eko i media eller hos medborgare. Men det är en nödvändig roll som någon måste spela.
Att få ett kvitto på att arbetet ändå är rätt, att återhållsamhet och ekonomisk stabilitet lönar sig, är därför kul. Under min och koalitionens ledning har vi skapat en stabil bas för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet som kommer att krävas för att lyfta Örebro än mer. Örebro är bra. Örebro kan bli ännu bättre. Det är något att jobba för.
Sveriges statsfinanser är starkast i Europa. Det är också bra.
Grekland får nödlån av euroländerna. Det är bra.
EU inför en form av budgetkontroll. Det är också bra.
Örebro fortsätter växa. Det är bra.
Småföretagarkonjunkturen i Örebro stiger. Det är också bra.
Örebro kommuns ekonomi är stark. Det är jättebra.
Idag kunde vi få svart på vitt att vi sköter Örebro kommuns ekonomi bra. Ratinginstitutet Standard & Poor gav Örebro AA+ i kreditvärdighet. AAA är det absolut bästa, Sverige som land har det allra högsta betyget.
För Örebro kommun och för våra bolag kommer detta starka betyg att innebära att vi kan låna pengar enklare och billigare om och när vi behöver. Örebro kommun har i dagsläget inget lånebehov, men bolagen har och kommer att ha det.
En av mina viktigaste uppgifter som kommunstyrelseordförande har varit att hålla koll på finanserna. Jag har gjort det bland annat med citatet av Göran Persson (s) på näthinnan: "Den som är satt i skuld är inte fri." Ibland har det varit tuffa tag mot en opposition som har mer pengar till allt. Ibland har jag fått motivera återhållsamheten såväl internt i koalitionen som i mitt eget parti. Det är en roll som inte alltid är tacksam och som inte alltid ger eko i media eller hos medborgare. Men det är en nödvändig roll som någon måste spela.
Att få ett kvitto på att arbetet ändå är rätt, att återhållsamhet och ekonomisk stabilitet lönar sig, är därför kul. Under min och koalitionens ledning har vi skapat en stabil bas för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet som kommer att krävas för att lyfta Örebro än mer. Örebro är bra. Örebro kan bli ännu bättre. Det är något att jobba för.
2010-05-17
Vänsterpartiet ur riksdagen
Tre partier riskerar just nu att åka ur riksdagen enligt opinionsundersökningarna, senast i SVDs sifo. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Ett part riskerar att komma in.
Av de tre förstnämnda har Kristdemokraterna en tradition av att ligga runt spärren. De brukar ha is i magen och göra hyfsade valrörelser. Sannolikheten att de finns kvar i riksdagen är därför stor. Göran Hägglund är en bra partiledare, men fortfarande alldeles för anonym. Han kan säkert fylla en större kostym.
Centerpartiet är ovanare i rollen kring strecket. Men partiets bas är stor ute i landet. Det finns en Stockholmscenter som kanske sätts i centrum i opinionsundersökningarna, men det finns också en landsbygds- och landsortscenter. Denna landsbygdscenter utgör en stabilare bas än vad opinionsundersökningarna kan förutse. Trots att Maud inte är något flöte är sannolikheten därför stor att centern finns kvar i riksdagen.
Återstår så Vänsterpartiet. Utvecklingen av partisympatierna har varit negativ. Partiet är på väg neråt. Partiledaren är inte populär och partiet har inte längre möjligheten att ta ut svängarna i den rödgröna alliansen som man tidigare hade när man var fritt och obundet vänsterpopulistiskt.
Så vad händer med Vänsterpartiet? Kommer de att vara partiet som åker ur? Det finns en stark faktor som talar för det.
Förr fanns det alltid möjligheter för missnöjda sossar att taktikrösta på vänstern. När s hade 40 % hade man råd. Men nu, när partiet har 30 och en partiledare som är största sänket, är frågan om hur många som väljer att gå till vänstern.
Kanske är det den största skillnaden. Kd, C och även FP har större möjligheter att dra väljare från M eftersom det partiet inte hittills haft självbilden av att vara störst, bäst och vackrast och inte heller behöver försvara sina 30 %. Den möjligheten har inte V längre.
Tänk om det efter valet finns en alliansregering med fyra partier, och en opposition med tre; S, MP och SD...
Av de tre förstnämnda har Kristdemokraterna en tradition av att ligga runt spärren. De brukar ha is i magen och göra hyfsade valrörelser. Sannolikheten att de finns kvar i riksdagen är därför stor. Göran Hägglund är en bra partiledare, men fortfarande alldeles för anonym. Han kan säkert fylla en större kostym.
Centerpartiet är ovanare i rollen kring strecket. Men partiets bas är stor ute i landet. Det finns en Stockholmscenter som kanske sätts i centrum i opinionsundersökningarna, men det finns också en landsbygds- och landsortscenter. Denna landsbygdscenter utgör en stabilare bas än vad opinionsundersökningarna kan förutse. Trots att Maud inte är något flöte är sannolikheten därför stor att centern finns kvar i riksdagen.
Återstår så Vänsterpartiet. Utvecklingen av partisympatierna har varit negativ. Partiet är på väg neråt. Partiledaren är inte populär och partiet har inte längre möjligheten att ta ut svängarna i den rödgröna alliansen som man tidigare hade när man var fritt och obundet vänsterpopulistiskt.
Så vad händer med Vänsterpartiet? Kommer de att vara partiet som åker ur? Det finns en stark faktor som talar för det.
Förr fanns det alltid möjligheter för missnöjda sossar att taktikrösta på vänstern. När s hade 40 % hade man råd. Men nu, när partiet har 30 och en partiledare som är största sänket, är frågan om hur många som väljer att gå till vänstern.
Kanske är det den största skillnaden. Kd, C och även FP har större möjligheter att dra väljare från M eftersom det partiet inte hittills haft självbilden av att vara störst, bäst och vackrast och inte heller behöver försvara sina 30 %. Den möjligheten har inte V längre.
Tänk om det efter valet finns en alliansregering med fyra partier, och en opposition med tre; S, MP och SD...
PS och LS
Livet är olika. IBland gör man det ena. Ibland det andra. Det ena kanske är viktigare än det andra. Eller...
Idag är det partistyrelse, PS. Diskussion om allmänpolitik, stort och smått... Vi ska fatta en del beslut idag som kan vara vägledande för partiet både i år och kommande år. Det är viktigt.
I går hade jag LS. Lammsläpp. Hela helgen har jag klippt får, lammens mammor, tackorna. Det borde gjorts innan de lammade, men det var ju så kallt. Så nu föll fällarna för saxen. Efter det släppte vi dem på första sommarbetet. Så småningom ska de få beta både äng och skog.
Är det viktigt, eller?
Våra får är av lantrastyp, värmländska skogsfår. En del av den genetiska mångfalden. Kanske är det någon av deras gener som i framtiden är viktiga för människan. En bredare genetisk bas är viktig på många sätt, inte bara för de 200 vargarna (som borde vara betydligt fler).
Våra får betar på ängar som inte konstgödslas eller sprutas. De går i skogen och håller hyfsat rent. Förhoppningen är att de ska vara redskap för en större biologisk mångfald i den lilla skalan. I ladan häckar ladusvalan. I aspskogen ropar göktytan. På de fuktigare delarna växer orkideer och pyrola av sorter jag inte kan. Så småningom blir de kanske fler, och kanske av olika sorter.
Den biologiska mångfalden är hotad, globalt och lokalt. Arter försvinner i rask takt. Det moderna jordbruket är en av de största bekymren i Sverige. I jordbrukslandskapet hotas mängder av fåglar, grodor, växter. Även om mina får är få och markerna små så kanske de kan bidra litegranna till att ändra detta.
PS är viktigt. Men frågan är om inte LS är lika viktigt.
Idag är det partistyrelse, PS. Diskussion om allmänpolitik, stort och smått... Vi ska fatta en del beslut idag som kan vara vägledande för partiet både i år och kommande år. Det är viktigt.
I går hade jag LS. Lammsläpp. Hela helgen har jag klippt får, lammens mammor, tackorna. Det borde gjorts innan de lammade, men det var ju så kallt. Så nu föll fällarna för saxen. Efter det släppte vi dem på första sommarbetet. Så småningom ska de få beta både äng och skog.
Är det viktigt, eller?
Våra får är av lantrastyp, värmländska skogsfår. En del av den genetiska mångfalden. Kanske är det någon av deras gener som i framtiden är viktiga för människan. En bredare genetisk bas är viktig på många sätt, inte bara för de 200 vargarna (som borde vara betydligt fler).
Våra får betar på ängar som inte konstgödslas eller sprutas. De går i skogen och håller hyfsat rent. Förhoppningen är att de ska vara redskap för en större biologisk mångfald i den lilla skalan. I ladan häckar ladusvalan. I aspskogen ropar göktytan. På de fuktigare delarna växer orkideer och pyrola av sorter jag inte kan. Så småningom blir de kanske fler, och kanske av olika sorter.
Den biologiska mångfalden är hotad, globalt och lokalt. Arter försvinner i rask takt. Det moderna jordbruket är en av de största bekymren i Sverige. I jordbrukslandskapet hotas mängder av fåglar, grodor, växter. Även om mina får är få och markerna små så kanske de kan bidra litegranna till att ändra detta.
PS är viktigt. Men frågan är om inte LS är lika viktigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)