I DN 28/12 skriver Timbro om de kommunala svällande administrationerna. http://www.dn.se/opinion/debatt/regeringens-nya-miljarder-goder-kommunbyrakrater-1.1019818.
I dag tar Carl B Hamilton (fp) upp frågan och slaktar Timbro rätt rejält. http://hamiltonsblandning.blogspot.com/2009/12/timbro-har-fel-om-att-statens-nya.html.
Jag menar att Hamilton i huvudsak har rätt i sin kritik av Timbro. Det är ogörligt att mäta äpplen och päron, att i procent beräkna ökade kostnader för verksamheter som skiljer så enormt i storlek som dessa gör.
Ändå är det intressant att peka på att vi i Örebro kommun gjorde en med Timbro besläktad analys för tre år sedan. Men grunden var annorlunda. När Örebro kommun blev tvungen att spara på grund av långvarigt socialdemokratiskt ekonomislarv, sparade den dåvarande (s)-kommunledningen på vården, skolan och omsorgen. Administrationen friades.
När vi i koalitionen tog över makten började vi en analys av vad detta inneburit. Det ledde fram till den process som senare fick namnet FRAM, framtidens administration. De första siffrorna pekade på en effektiviseringspotential på 150 mkr men slutsiffran blev ungefär 35 mkr per år. Huvudskälet till att det inte gick att effektivisera så mycket som vi först hoppades, är i huvudsak att förvaltnings- och därmed chefsorganisationen fick ligga fast. Det fanns för mycket partipolitik i detta.
Nu har vi en effektivare organisation i kommunen. Men det återstår mycket att göra. Så i detta får faktiskt Timbro rätt - kommunal administration kan effektiviseras långt mer än vad vi ser idag.
Det är något bortom bergen, bortom
Jag är de blå skymningarnas mästare
2009-12-29
2009-12-28
Kvinnor i kommunala bolagsstyrelser
Lyssnar just på Aktuellt om den dåliga kvinnorepresentationen i kommunala bolagsstyrelser. Kan konstatera att det ser ungefär lika illa ut i Örebro. Även för oss i Folkpartiet är det inte bra, även om det inte ser så illa ut som i flera andra kommuner. Av de sex platser som vi i Folkpartiet besätter, är det två kvinnor och fyra män. Det som något drar upp vårt betyg är att en av de två ordförandeposterna besätts av en kvinna.
Det finns anledning att fundera vidare över detta. När vi gör vårt nomineringsarbete får alla förtroendevalda önska vilka poster man vill ha. Hittills har det varit mest män som önskat bolagen. Varför är det så? Slentrian? Det har "alltid" varit män som suttit på dessa poster och som därför vet vad det innebär?
Inför nomineringarna efter valet krävs det även här en extra eftertanke.
Det finns anledning att fundera vidare över detta. När vi gör vårt nomineringsarbete får alla förtroendevalda önska vilka poster man vill ha. Hittills har det varit mest män som önskat bolagen. Varför är det så? Slentrian? Det har "alltid" varit män som suttit på dessa poster och som därför vet vad det innebär?
Inför nomineringarna efter valet krävs det även här en extra eftertanke.
2009-12-16
Skapa en klimatberedning i SKL
Jag har i flera år propagerat för ett helt annat sätt att styra Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Idag finns ett antal beredningar som hanterar frågor inom de normala kommunala och landstingskommunala verksamheterna. Många beredningar har få ärenden och tar få egna initiativ. Makten är centraliserad till styrelse och AU och så ska det nog också vara.
Sedan finns det två tillfälliga beredningar, en om välfärdens finansiering och en om valfrihet. De har mer specifika uppdrag och ska ta initiativ till hur sektorn ska arbeta i framtiden.
Som ordförande i en beredning av det tidigare slaget tycker jag att det senare alternativet borde fungera som huvudregel för beredningarna i SKL. Det finns mer behov av en föränderlig och snabbfotad organisation, än en som finns kvar i det gamla och som mest engagerar sig i att svara på statliga remisser.
I flera år har jag propagerat för att SKL tydligare skulle engagera sig i klimatfrågan. Jag har också önskat att ett av de sätten som SKL ska arbeta för ett starkare lokalt klimatinitiativ är att tillskapa en klimatberedning. Den kunde vara ett kraftfullt redskap för hur lokalsamhället ska få fler redskap för att lösa vår del av klimatutmaningen.
Idag skriver SKLs ordförande på webben en artikel med rubriken: "Klimatförändringar påverkar kommuner i hög grad". Det är bra. Det händer alltför sällan att man ser SKLs engagemang i frågan. Nästa initiativ kan ju vara att skapa en klimatberedning.
Sedan finns det två tillfälliga beredningar, en om välfärdens finansiering och en om valfrihet. De har mer specifika uppdrag och ska ta initiativ till hur sektorn ska arbeta i framtiden.
Som ordförande i en beredning av det tidigare slaget tycker jag att det senare alternativet borde fungera som huvudregel för beredningarna i SKL. Det finns mer behov av en föränderlig och snabbfotad organisation, än en som finns kvar i det gamla och som mest engagerar sig i att svara på statliga remisser.
I flera år har jag propagerat för att SKL tydligare skulle engagera sig i klimatfrågan. Jag har också önskat att ett av de sätten som SKL ska arbeta för ett starkare lokalt klimatinitiativ är att tillskapa en klimatberedning. Den kunde vara ett kraftfullt redskap för hur lokalsamhället ska få fler redskap för att lösa vår del av klimatutmaningen.
Idag skriver SKLs ordförande på webben en artikel med rubriken: "Klimatförändringar påverkar kommuner i hög grad". Det är bra. Det händer alltför sällan att man ser SKLs engagemang i frågan. Nästa initiativ kan ju vara att skapa en klimatberedning.
2009-12-15
Två ärenden om Länsmusiken
På dagens KS hade vi ett ärende uppe om en förändrad ägarbild av konserthuset. För oss som sitter i styrelsen, liksom för personalen inom länsmusiken, är det en sedan länge önskad förändring. Den skapar nya möjligheter att öppna huset, att skapa nya intäktsvägar, att förbättra arbetsmiljö och att ge mer kultur till fler.
Det finns ett vägande skäl till att inte konserthuset ska vara en fråga för den kommunala förvaltningen, KFÖ, utan ligga i ÖrebroPorten. Endast 35 % av intäkterna till Länsmusiken kommer från kommunen. De övriga intäkterna är statliga bidrag och olika former av försäljningsintäkter. Det gör det rimligt att huset ägs av någon annan än kommunens förvaltning för kommunala fastigheter.
Mot detta reserverade sig (s). Det är märkligt. Varför vill man inte ge Länsmusiken möjlighet att utvecklas, att skapa nya intäktsvägar?
I morgon på KF skulle jag dessutom svara på en fråga om Länsmusiken och det underskott bolaget redovisar. Men idag drogs frågan tillbaka. Det är kanske ett gott tecken.
Jag hoppas att vi kan finna en bred överenskommelse kring ökat stöd till Länsmusiken AB. Det är nödvändigt av flera skäl. Staten har ett tyst krav att de kommunala stöden ska motsvara de statliga. Det gör de inte ännu i Örebro, men nästa år kommer de förhoppningsvis att göra det. Länsmusiken AB har varit underfinansierad i flera år, och inte klarat av att hantera de pensionsåtaganden som ständigt varit svårberäknade.
Men framförallt behövs ett ökat stöd för att värna Svenska Kammarorkestern. Den är en av de få världskända attraktioner vi har i Örebro. Orkesterns turneer skapar rubriker i många stora tidningar och ger genklang i andra media. Enormt positivt för Örebro, för Örebros kulturliv och för orkestern. Orkestern hjälper oss att dra hit personer som är livsviktiga för kommunens fortsatta utveckling.
För att Svenska Kammarorkestern ska kunna bibehållas måste ökade medel till. En frysning av de kommunala bidragen skulle innebära att styrelsen måste fatta beslut om en förändrad inriktning av orkestern. Det vore illa, mycket illa. Därför hoppas jag att reservationen i dagens KS från (s) var ett misstag i arbetet och att tillbakadragandet av frågan visar på en vilja att samtala om en långsiktig lösning för en av Örebros viktigaste kulturspridare.
Det finns ett vägande skäl till att inte konserthuset ska vara en fråga för den kommunala förvaltningen, KFÖ, utan ligga i ÖrebroPorten. Endast 35 % av intäkterna till Länsmusiken kommer från kommunen. De övriga intäkterna är statliga bidrag och olika former av försäljningsintäkter. Det gör det rimligt att huset ägs av någon annan än kommunens förvaltning för kommunala fastigheter.
Mot detta reserverade sig (s). Det är märkligt. Varför vill man inte ge Länsmusiken möjlighet att utvecklas, att skapa nya intäktsvägar?
I morgon på KF skulle jag dessutom svara på en fråga om Länsmusiken och det underskott bolaget redovisar. Men idag drogs frågan tillbaka. Det är kanske ett gott tecken.
Jag hoppas att vi kan finna en bred överenskommelse kring ökat stöd till Länsmusiken AB. Det är nödvändigt av flera skäl. Staten har ett tyst krav att de kommunala stöden ska motsvara de statliga. Det gör de inte ännu i Örebro, men nästa år kommer de förhoppningsvis att göra det. Länsmusiken AB har varit underfinansierad i flera år, och inte klarat av att hantera de pensionsåtaganden som ständigt varit svårberäknade.
Men framförallt behövs ett ökat stöd för att värna Svenska Kammarorkestern. Den är en av de få världskända attraktioner vi har i Örebro. Orkesterns turneer skapar rubriker i många stora tidningar och ger genklang i andra media. Enormt positivt för Örebro, för Örebros kulturliv och för orkestern. Orkestern hjälper oss att dra hit personer som är livsviktiga för kommunens fortsatta utveckling.
För att Svenska Kammarorkestern ska kunna bibehållas måste ökade medel till. En frysning av de kommunala bidragen skulle innebära att styrelsen måste fatta beslut om en förändrad inriktning av orkestern. Det vore illa, mycket illa. Därför hoppas jag att reservationen i dagens KS från (s) var ett misstag i arbetet och att tillbakadragandet av frågan visar på en vilja att samtala om en långsiktig lösning för en av Örebros viktigaste kulturspridare.
Trygg demokrati?
Italiens premiärminister blir attackerad på öppen gata. Man kan tycka vad man vill om honom som person eller politiker, men det är ett angrepp på det demokratiska systemet.
I Örebro funderar polisen över hur de vänsterextrema grupperna ska hanteras inför nästa val. Hur kommer den nationella och lokala demokratin att påverkas?
Misstron mot politiker hos allmänheten är stor. Allt färre vill bli partipolitiskt aktiva. Avståndet mellan allmänhet och partipolitiker växer.
Berlusconi angreps av en vettvilling. När politiker har angripits i Sverige har det ofta varit av just vettvillingar. Det är svårt att värna sig mot sådana människor om man vill ha en öppen demokrati.
Frågorna om demokratins framtid är många. Vilka trender förstärker varandra? Vilka krafter och motkrafter finns? Den öppna demokratin är inte för evigt given.
I Örebro funderar polisen över hur de vänsterextrema grupperna ska hanteras inför nästa val. Hur kommer den nationella och lokala demokratin att påverkas?
Misstron mot politiker hos allmänheten är stor. Allt färre vill bli partipolitiskt aktiva. Avståndet mellan allmänhet och partipolitiker växer.
Berlusconi angreps av en vettvilling. När politiker har angripits i Sverige har det ofta varit av just vettvillingar. Det är svårt att värna sig mot sådana människor om man vill ha en öppen demokrati.
Frågorna om demokratins framtid är många. Vilka trender förstärker varandra? Vilka krafter och motkrafter finns? Den öppna demokratin är inte för evigt given.
2009-12-13
Slingrande socialdemokraten Sahlin
Lyssnar precis på Agenda. Mona Sahlin får gång på gång frågan om det även i en socialdemokratisk regering ska finnas en bortre gräns. Hon klarar inte av att svara på frågan. Det blir rundprat om allt annat än vad programledaren frågar om. Blir det en bortre tidsgräns eller inte?
Sjukförsäkringsdebatten är ett glasklart exempel på det som är det sämsta inom det politiska livet. Man hittar en blotta hos motståndaren och så kör man, utan att bry sig om sin egen politik. Och media hänger på. När sedan bilden är satt så glädjer sig spindoktorerna hos det parti som "vunnit" och de andra funderar på hur man ska skademinimera.
Problemet är att när man ska syna den "vunna" politiken så innebär det antingen att det i princip blir samma politik som den förlorade, eller att nödvändiga beslut inte genomförs.
Vem förlorar? Demokratin, politikerna och politiken.
Sjukförsäkringsdebatten är ett glasklart exempel på det som är det sämsta inom det politiska livet. Man hittar en blotta hos motståndaren och så kör man, utan att bry sig om sin egen politik. Och media hänger på. När sedan bilden är satt så glädjer sig spindoktorerna hos det parti som "vunnit" och de andra funderar på hur man ska skademinimera.
Problemet är att när man ska syna den "vunna" politiken så innebär det antingen att det i princip blir samma politik som den förlorade, eller att nödvändiga beslut inte genomförs.
Vem förlorar? Demokratin, politikerna och politiken.
2009-12-11
Ett annat sorts liv
I vanliga fall brukar jag säga att min 40-timmarsvecka slutar nån gång på onsdagskvällen. Jag gör det inte med stolthet, tror inte att många timmar är detsamma som bra timmar. Men livet är fullt av möten, möten, möten och sammanträden, sammanträden och sammanträden. Med de som jobbar i närheten av politiken på dagen, med fritidsengagerade - politiker och andra, på kvällarna.
Rätt ofta tror man att det man gör är det man måste göra.
Så förändras livet. De senaste veckorna har knappast ens varit 40-timmarsveckor - om man inte räknar med timmarna i soffan med datorn. Ändå fungerar allt.
Det är inte säkert att den ledare som lägger mest tid är den bästa ledaren. Det gäller att veta vad man ska göra, och inte bara springa på alla puckar. Flera ledarskapsböcker talar just om detta - att den ledare som styrs av vardagskraven, ofta glömmer att styra.
En brott i vardagslivet kan tydliggöra det.
Rätt ofta tror man att det man gör är det man måste göra.
Så förändras livet. De senaste veckorna har knappast ens varit 40-timmarsveckor - om man inte räknar med timmarna i soffan med datorn. Ändå fungerar allt.
Det är inte säkert att den ledare som lägger mest tid är den bästa ledaren. Det gäller att veta vad man ska göra, och inte bara springa på alla puckar. Flera ledarskapsböcker talar just om detta - att den ledare som styrs av vardagskraven, ofta glömmer att styra.
En brott i vardagslivet kan tydliggöra det.
2009-12-10
300 miljoner i överskott
Örebro kommun kommer att göra ett överskott på cirka 300 miljoner kronor 2009. Det får omedelbart oppositionen att kräva att mer pengar ska ut i verksamheterna. Idag som under hela denna period har oppositionen mer pengar.
Då är det bra att inse varifrån överskottet kommer. Drygt 100 miljoner kronor kommer från tomträttsförsäljningar. De pengarna kommer in bara i år. Nästa år kommer det att innebära mindre intäkter från tomträttsavgälden. Används de inte till kloka investeringar blir kommunen bara fattigare och välfärden riskeras.
Drygt 100 miljoner kronor kommer från finansförvaltningen. När börsen stiger så kraftigt som den gjort i år så ökar värdet även av kommunala tillgångar. Men det ger inte mer pengar till någon verksamhet i kommunen.
Merparten av de övriga knappa hundra miljonerna kronor kommer från kommunstyrelsens förvaltning. Det handlar i huvudsak om olika transaktioner mellan staten och kommunerna. Ökade eller minskade skatteintäkter, bidrag, eller liknande.
Driften av de verksamheter som kommunen bedriver, förskolor, skolor, äldreboenden, miljövård och så vidare, går i princip jämt ut.
Det finns, eller borde kanske finnas, en långsiktig acceptans för att kommunen ska gå med överskott. Överskottet ska ligga på cirka 2 % av kommunens omsättning, d.v.s. cirka 100 miljoner kronor. I dagsläget är alltså det rätt beräknade överskottet mindre än vad vi borde ha.
Trots detta menar vissa partier att det finns pengar att satsa. Precis samma partier som tidigare år efter år drev kommunen med underskott. Det enda en sådan politik leder till är sämre välfärd. Mindre pengar till de gamla. Mindre resurser till skolan. Mindre långsiktig hållbarhet; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Då är det bra att inse varifrån överskottet kommer. Drygt 100 miljoner kronor kommer från tomträttsförsäljningar. De pengarna kommer in bara i år. Nästa år kommer det att innebära mindre intäkter från tomträttsavgälden. Används de inte till kloka investeringar blir kommunen bara fattigare och välfärden riskeras.
Drygt 100 miljoner kronor kommer från finansförvaltningen. När börsen stiger så kraftigt som den gjort i år så ökar värdet även av kommunala tillgångar. Men det ger inte mer pengar till någon verksamhet i kommunen.
Merparten av de övriga knappa hundra miljonerna kronor kommer från kommunstyrelsens förvaltning. Det handlar i huvudsak om olika transaktioner mellan staten och kommunerna. Ökade eller minskade skatteintäkter, bidrag, eller liknande.
Driften av de verksamheter som kommunen bedriver, förskolor, skolor, äldreboenden, miljövård och så vidare, går i princip jämt ut.
Det finns, eller borde kanske finnas, en långsiktig acceptans för att kommunen ska gå med överskott. Överskottet ska ligga på cirka 2 % av kommunens omsättning, d.v.s. cirka 100 miljoner kronor. I dagsläget är alltså det rätt beräknade överskottet mindre än vad vi borde ha.
Trots detta menar vissa partier att det finns pengar att satsa. Precis samma partier som tidigare år efter år drev kommunen med underskott. Det enda en sådan politik leder till är sämre välfärd. Mindre pengar till de gamla. Mindre resurser till skolan. Mindre långsiktig hållbarhet; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
2009-12-08
Sjukförsäkringen - vad är alternativet?
Idag har jag lyssnat på två debatter mellan Gunnar Axén (m) och Veonica Palm (s) om sjukförsäkringen.
Först måste man naturigtvis påpeka det självklara; det har funnits delar i tillämpningen av regeringens förslag som varit dåliga.
Men det som borde vara än mer självklart har inte så många påpekat; det gamla systemet hade inneburit enorma risker att det inte funnits pengar till adekvat vård för vare sig cancersjuka eller mer lindrigt sjuka.
Förändringen av sjukförsäkringssystemet har varit nödvändigt för att värna välfärden. Sjukförsäkringen ska inte användas till annat än till just en försäkring för sjuka. Men förr, under socialdemokratisk regim, användes den till allt möjligt annat. Regeringen Persson (s) insåg det men hade inte kraft att förändra.
Det blir också uppenbart när Axén och Palm möts, såväl i P1 som i Aktuellt. Palm har väl repeterat in de one-liners som ska klara biffen och attackera den elaka regeringen. Men när reportrarna frågar om alternativen, eller gör fördjupningar utifrån vad (s) sagt tidigare, blir det tomt i svarslådan.
För vad är alternativen? En återgång till det gamla? Var ska då pengarna tas ifrån? Det är alltid någon som måste betala.
För den cancersjuka kvinnan, för den långtidssjuka reumatikern, för alla som verkligen är i behov av vård är det nödvändigt att sjukförsäkringssystemet förändras. Inget system är perfekt, men det är bra att man nu gör förändringar för att minska de risker införandet av det nya systemet innebär.
Först måste man naturigtvis påpeka det självklara; det har funnits delar i tillämpningen av regeringens förslag som varit dåliga.
Men det som borde vara än mer självklart har inte så många påpekat; det gamla systemet hade inneburit enorma risker att det inte funnits pengar till adekvat vård för vare sig cancersjuka eller mer lindrigt sjuka.
Förändringen av sjukförsäkringssystemet har varit nödvändigt för att värna välfärden. Sjukförsäkringen ska inte användas till annat än till just en försäkring för sjuka. Men förr, under socialdemokratisk regim, användes den till allt möjligt annat. Regeringen Persson (s) insåg det men hade inte kraft att förändra.
Det blir också uppenbart när Axén och Palm möts, såväl i P1 som i Aktuellt. Palm har väl repeterat in de one-liners som ska klara biffen och attackera den elaka regeringen. Men när reportrarna frågar om alternativen, eller gör fördjupningar utifrån vad (s) sagt tidigare, blir det tomt i svarslådan.
För vad är alternativen? En återgång till det gamla? Var ska då pengarna tas ifrån? Det är alltid någon som måste betala.
För den cancersjuka kvinnan, för den långtidssjuka reumatikern, för alla som verkligen är i behov av vård är det nödvändigt att sjukförsäkringssystemet förändras. Inget system är perfekt, men det är bra att man nu gör förändringar för att minska de risker införandet av det nya systemet innebär.
2009-12-06
Hopp
Lyssnade på Godmorgon Världen i morse. Det handlade om hoppet, det mänskliga hoppet som bland annat nu bär SAAB-arbetarna.
Johan Norberg, nyliberalen, talade om vårt behov av hopp. Som om det var något som just nu han med flera kommit på.
Det finns en bok som skrevs för ungefär 2000 år sedan där det står så här ungefär, om jag tar det ur minnet:
"Så blir de då bestående de tre, tron, hoppet och kärleken."
Det finns mycket litet som är nytt under solen.
(För den som vill veta mer fortsätter det att handla om kärleken, som ju är störst!)
Johan Norberg, nyliberalen, talade om vårt behov av hopp. Som om det var något som just nu han med flera kommit på.
Det finns en bok som skrevs för ungefär 2000 år sedan där det står så här ungefär, om jag tar det ur minnet:
"Så blir de då bestående de tre, tron, hoppet och kärleken."
Det finns mycket litet som är nytt under solen.
(För den som vill veta mer fortsätter det att handla om kärleken, som ju är störst!)
2009-12-03
Det kunde bli värre. Hyresgästföreningens nya lågvattenmärke.
I dagens Nerikes Allehanda går Hyresgästföreningen i Örebro till ytterligare angrepp på demokratin. I den serie som tidigare spritts beskrivs ett demokratiskt fattat beslut som en stöld. I dagens Nerikes Allehanda går man ett steg längre. Nu rånas ÖBOs hyresgäster.
Så här beskriver Wikipedia ordet rån: "Rån är beteckningen på en grövre form av stöld från person med inslag av våld eller hot om grovt våld. Ofta sker rån under vapenhot"
Och så här Brottsbalken. "Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år."
Jag skulle önska att medlemmarna i Hyresgästföreningen tar avstånd från det sätt att demonisera motparter och ta till överord som jag hoppas bara en liten klick i föreningens ledning står för. Behovet av en verkligt opolitisk Hyresgästförening växer sig allt starkare.
Så här beskriver Wikipedia ordet rån: "Rån är beteckningen på en grövre form av stöld från person med inslag av våld eller hot om grovt våld. Ofta sker rån under vapenhot"
Och så här Brottsbalken. "Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år."
Jag skulle önska att medlemmarna i Hyresgästföreningen tar avstånd från det sätt att demonisera motparter och ta till överord som jag hoppas bara en liten klick i föreningens ledning står för. Behovet av en verkligt opolitisk Hyresgästförening växer sig allt starkare.
2009-12-02
Nytt hotell
I går tog programnämnd Samhällsbyggnad ett beslut om att förespråka ett hotellbygge över Rudbeckstunneln vid Våghustorget. Det är ett mycket bra beslut. Av flera skäl:
Örebro behöver en vackrare stadskärna. Sedan rivningshysterin, som fått det gamla Örebro att försvinna, förhoppningsvis avslutats krävs nya byggnader som kan överbrygga generationerna. Nya hus som man blir glad av. Ett glashotell kan bli en sådan byggnad. Men det behövs mer. Jag har länge förespråkat att byggnadsnämnden inte skulle godkänna någon byggnad i city som inte har en arkitektonisk och stadsmiljömässig betoning. Mer Hundertwasser i Örebro. Mer Gaudi. Mer Asplund. Mer Källström också för den delen.
Örebro behöver förtätas. Klimatutmaningen kräver en tätare stad. Mer folk på mindre yta skapar större transporteffektivitet. Det skapar också möjligheter till en mer levande stad.
Örebro behöver fler hotell. Man ska inte behöva åka till Askersund och Arboga för att övernatta när det är storkonferens i Örebro.
Så - bra programnämnden. Bra Fredrik Persson och hela koalitionsgruppen!
Örebro behöver en vackrare stadskärna. Sedan rivningshysterin, som fått det gamla Örebro att försvinna, förhoppningsvis avslutats krävs nya byggnader som kan överbrygga generationerna. Nya hus som man blir glad av. Ett glashotell kan bli en sådan byggnad. Men det behövs mer. Jag har länge förespråkat att byggnadsnämnden inte skulle godkänna någon byggnad i city som inte har en arkitektonisk och stadsmiljömässig betoning. Mer Hundertwasser i Örebro. Mer Gaudi. Mer Asplund. Mer Källström också för den delen.
Örebro behöver förtätas. Klimatutmaningen kräver en tätare stad. Mer folk på mindre yta skapar större transporteffektivitet. Det skapar också möjligheter till en mer levande stad.
Örebro behöver fler hotell. Man ska inte behöva åka till Askersund och Arboga för att övernatta när det är storkonferens i Örebro.
Så - bra programnämnden. Bra Fredrik Persson och hela koalitionsgruppen!
2009-11-30
Hyresgästföreningen går över gränser.
Idag har alla ÖBOs hyresgäster fått ett flygblad där Örebro kommun (kommunledningen blir ju det naturliga målet) anklagas för att vara en tjuv. Man har tydligen också startat en Facebook-sida. Skälet skulle vara att vi inte betalar tillbaka den extra utdelning som den dåvarande socialdemokratiska kommunledningen beslutade om för 13 år sedan.
Alla samhällsaktörer har ett ansvar för hur det offentliga samtalet förs. Man kan och ska arbeta med både konfrontation och samtal. När man vill konfrontera borde det vara självklart att målet inte får helga medlen. Sådana konfrontationer slutar alltid med enbart förlorare.
Nu visar HGF i Örebro att de demokratiskt valda i Örebro kommun är tjuvar som stjäl hyresgästernas pengar. Jag undrar om de inser vilka följder detta kan få. Tidigare har flera lokala politiker ofredats för att man fattat beslut i fullständigt demokratisk ordning. Hyresgästföreningen i Örebro verkar tyvärr mena att vissa demokratiska beslut inte ska få fattas utan att dessa politiker jämförs med brottslingar. Demokratiska beslut jämförs med brottslighet.
Tyvärr är det många politiska bottnar i detta. Så här säger Le-Roy Wentzel till tidningen Hem och Hyra:
"- Det fanns ett löfte att det här inte skulle drabba hyresgästerna, så när politikerna fattar beslut som innebär att man snor 450 miljoner av hyresgästernas pengar så måste vi agera, säger Le-Roy Wentzel."
Han är tydlig i att det handlar om ett brottsligt förfarande som de demokratiskt valda gör sig skyldig till. Det är att gå långt över de gränser det demokratiska samtalet borde hålla sig inom.
Sedan finns ett par faktafel:
När man frågar ÖBO visar det sig att i dagsläget innebär det troligen lägre hyror för hyresgästerna när ÖBO får låna på öppna marknaden istället för av kommunen. På längre sikt är det mer osäkert.
Det är knappast lagligt möjligt att ge ÖBO 450 miljoner kronor av skattekollektivet. En sådan åtgärd skulle säkerligen omedelbart överklagas. Sannolikheten att överklagandet skulle vinna är stor. Risken att kommunen efter en lång och dyr process skulle stå som förlorare är uppenbar, speciellt som EG-domstolen fortfarande håller på beslutet kring den fråga om de offentligägda bostadsbolagens konkurrenssnedvridande position som fastighetsägarna lyft.
Så vad vill egentligen HGF i Örebro? Tyvärr verkar det som om HGF åter väljer att sätta partipolitik före hyresgästernas väl och ve. Den socialdemokratiska HGF bekänner åter färg.
För Örebro vore det mycket bättre med en hyresgästförening som söker samtal än konfrontation. En hyresgästförening som ser till medlemmarnas intressen före partiet(s).
2009-11-27
Kommunens omvärldsdag
Idag har vi kommunens omvärldsdag. Det handlar om att vi vill erbjuda både politiker o tjänstemän, majoritet o opposition, samma förutsättningar inför kommande budgetarbete. Tyvärr är uppslutningen från oppositionen minimal. De hade annars både haft chansen att lyssna till Troed Troedsson (här fanns förvisso 3 opp med) och kommunens tjänstemän berätta om dagens förutsättningar för framtidens utmaningar.
Troed T satte många griller i huvudet på oss. Hur ska vi forma framtidens välfärd? Skolan? Äldreomsorgen? Demokratin? I ett samhälle där alla vill välja mer och göra det direkt, utmanas den långsamma o indirekta representativa demokratin. Det gäller att hitta nya lösningar inte klamra sig fast vid det gamla.
För kommunens parallella organisationer, den politiska såväl som den administrativa, handlar det om flexibilitet. Det är omöjligt att en politisk organisation med rötterna i 1920-talet och som är utformad på 1950-talet har framtiden för sig. Frågan är vad som kommer istället? Här måste vi vara proaktiva och våga ifrågasätta och förändra.
Troed T satte många griller i huvudet på oss. Hur ska vi forma framtidens välfärd? Skolan? Äldreomsorgen? Demokratin? I ett samhälle där alla vill välja mer och göra det direkt, utmanas den långsamma o indirekta representativa demokratin. Det gäller att hitta nya lösningar inte klamra sig fast vid det gamla.
För kommunens parallella organisationer, den politiska såväl som den administrativa, handlar det om flexibilitet. Det är omöjligt att en politisk organisation med rötterna i 1920-talet och som är utformad på 1950-talet har framtiden för sig. Frågan är vad som kommer istället? Här måste vi vara proaktiva och våga ifrågasätta och förändra.
2009-11-26
Örebropolisen får beröm
Läser i NA att rikspolischefen ger Örebropolisen beröm. I tidningen skrivs om Vivallaengagemanget. Det är bra.
Men Örebropolisen gör mycket mer. Örebro kommun och Örebropolisen har ett mycket gott samarbete. En del är formaliserat, som det vi kallar ÖreFör (Örebro Förebyggande arbete). En del sker via mer informella kontakter på olika plan.
Det viktigaste är att det finns öppna kommunikationsvägar och att de olika myndigheterna bemöter varandra med respekt. Här ser jag en fantastisk utveckling både hos oss som kommun och hos polisen. Allt mer inser vi båda att det är samarbete som är lösningen på många av de utmaningar vi ställs inför. Allt tydligare finner vi nödvändiga vägar att nå varandra, med information och för beslut.
Örebropolisen är värd all beröm man kan få, från rikspolischef såväl som från örebroare.
Men Örebropolisen gör mycket mer. Örebro kommun och Örebropolisen har ett mycket gott samarbete. En del är formaliserat, som det vi kallar ÖreFör (Örebro Förebyggande arbete). En del sker via mer informella kontakter på olika plan.
Det viktigaste är att det finns öppna kommunikationsvägar och att de olika myndigheterna bemöter varandra med respekt. Här ser jag en fantastisk utveckling både hos oss som kommun och hos polisen. Allt mer inser vi båda att det är samarbete som är lösningen på många av de utmaningar vi ställs inför. Allt tydligare finner vi nödvändiga vägar att nå varandra, med information och för beslut.
Örebropolisen är värd all beröm man kan få, från rikspolischef såväl som från örebroare.
2009-11-25
Skattehöjning i Laxå
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Laxå vill höja skatten. Frågan är om det är rätt väg att gå. Jag tror knappast det.
Laxå är en av de kommuner i länet som har det bekymmersammast. Befolkningen minskar. Skatteintäkterna minskar. Företag flyttar. Därmed minskar attraktiviteten.
Det finns inget i dagsläget som talar för att befolkningsminskningen kommer att avstanna, framförallt inte med mer av samma politik som fört Laxå in i krisen. Eftersom minskningen är så stor, skulle regeringen för att hjälpa Laxå egentligen behöva gå in med specialbidrag. Sannolikheten att detta skulle ske är minimal, oavsett regering.
Det handlar alltså om att vända två utvecklingar för Laxå, dels befolkningsminskningen, dels attraktivitetsminskningen.
I en annan del av Sverige fanns liknande problem. Vänsterpartisten i Fagersta gjorde en annan bedömning än vänsterpartierna i Laxå. Det handlade om att öka attraktiviteten för att dra företag, och därmed vända utvecklingen. Skattesänkningar blev en del av lösningen. Breda, gemensamma överenskommelser en annan.
Det är troligare att Laxås framtid mer ska sökas i den politik som hjälpt Fagersta än den politik som stjälpt Laxå.
Laxå är en av de kommuner i länet som har det bekymmersammast. Befolkningen minskar. Skatteintäkterna minskar. Företag flyttar. Därmed minskar attraktiviteten.
Det finns inget i dagsläget som talar för att befolkningsminskningen kommer att avstanna, framförallt inte med mer av samma politik som fört Laxå in i krisen. Eftersom minskningen är så stor, skulle regeringen för att hjälpa Laxå egentligen behöva gå in med specialbidrag. Sannolikheten att detta skulle ske är minimal, oavsett regering.
Det handlar alltså om att vända två utvecklingar för Laxå, dels befolkningsminskningen, dels attraktivitetsminskningen.
I en annan del av Sverige fanns liknande problem. Vänsterpartisten i Fagersta gjorde en annan bedömning än vänsterpartierna i Laxå. Det handlade om att öka attraktiviteten för att dra företag, och därmed vända utvecklingen. Skattesänkningar blev en del av lösningen. Breda, gemensamma överenskommelser en annan.
Det är troligare att Laxås framtid mer ska sökas i den politik som hjälpt Fagersta än den politik som stjälpt Laxå.
Vänsterpartiets okunskap
Lyssnade på vänsterledaren i morse på radion. Han påstod att regeringen bar ett stort ansvar för att det gått illa för SAAB. De hade varit saktfärdiga och pratat ner SAAB. Men är det verkligen så?
Det enda vänsterledaren i sak påstod att vänstern skulle gjort annorlunda var att de skulle gått in med en statlig garanti i förväg. Sett i backspegeln hade detta inneburit att det amerikanska konkursboet kunnat plocka svenska skattepengar till all världens fordringshavare. Lite pressad lät han förstå att man visst också under en period kunnat tänka sig att staten skulle garanterat lönerna och liknande för att hålla företaget under armarna till dess att en ny köpare var klar. Man suckar. Vänsterledaren menar alltså att svenska staten ska stötta ett privatägt amerikanskt bolag. Svenska skattepengar ska rädda amerikanska aktieägare...
Så har ju även staten pratat ner SAABs värde, påstår vänsterledaren. Det är så man häpnar. Menar han att de företag som nu räknat på SAAB gjort det utifrån det som staten sagt offentligt? Är kunskapen om näringslivets funktion så bristfällig hos ett parti som menar sig vara regeringsdugligt?
En investerare gör säkerligen betydligt djupare analyser av SAABs läge än vad Jöran Hägglund säger i en intervju. De kollar igenom både resultat och balansräkningar, funderar över imateriella värden och hur bolaget ska kunna utvecklas på sikt. Här finns tyvärr massor med minus för SAAB. Jag är ingen bilanalytiker men jag kan i alla fall peka på några:
Bolaget har gått med underskott sedan GM tog över.
Försäljningsvolymerna har minskat drastiskt.
Bolagets varumärke har blivit sämre, sedan man blev en mindre del av ett större företag och blev tvungna att arbeta med samma plattformar som mindre prestigebundna bilmodeller.
Bolaget är för litet för att kunna konkurrera på en marknad där stordrift är allt, eller för stort för att konkurrera på specialbilsmarknaden.
Jag gissar att det främst är frågor om hur resultaträkningen ser ut, och hur kassaflödet ser ut de kommande åren, som är avgörande för SAABs framtid. Det är illavarslande för regeringsalternativet om de höga företrädarna gör sådana bedömningar som vänsterledaren.
Det enda vänsterledaren i sak påstod att vänstern skulle gjort annorlunda var att de skulle gått in med en statlig garanti i förväg. Sett i backspegeln hade detta inneburit att det amerikanska konkursboet kunnat plocka svenska skattepengar till all världens fordringshavare. Lite pressad lät han förstå att man visst också under en period kunnat tänka sig att staten skulle garanterat lönerna och liknande för att hålla företaget under armarna till dess att en ny köpare var klar. Man suckar. Vänsterledaren menar alltså att svenska staten ska stötta ett privatägt amerikanskt bolag. Svenska skattepengar ska rädda amerikanska aktieägare...
Så har ju även staten pratat ner SAABs värde, påstår vänsterledaren. Det är så man häpnar. Menar han att de företag som nu räknat på SAAB gjort det utifrån det som staten sagt offentligt? Är kunskapen om näringslivets funktion så bristfällig hos ett parti som menar sig vara regeringsdugligt?
En investerare gör säkerligen betydligt djupare analyser av SAABs läge än vad Jöran Hägglund säger i en intervju. De kollar igenom både resultat och balansräkningar, funderar över imateriella värden och hur bolaget ska kunna utvecklas på sikt. Här finns tyvärr massor med minus för SAAB. Jag är ingen bilanalytiker men jag kan i alla fall peka på några:
Bolaget har gått med underskott sedan GM tog över.
Försäljningsvolymerna har minskat drastiskt.
Bolagets varumärke har blivit sämre, sedan man blev en mindre del av ett större företag och blev tvungna att arbeta med samma plattformar som mindre prestigebundna bilmodeller.
Bolaget är för litet för att kunna konkurrera på en marknad där stordrift är allt, eller för stort för att konkurrera på specialbilsmarknaden.
Jag gissar att det främst är frågor om hur resultaträkningen ser ut, och hur kassaflödet ser ut de kommande åren, som är avgörande för SAABs framtid. Det är illavarslande för regeringsalternativet om de höga företrädarna gör sådana bedömningar som vänsterledaren.
2009-11-22
Folkpartiets landsmöte
är avslutat. Fick följa det på avstånd denna gång. Hade gärna varit där. Det är första gången sedan jag blev medlem i partiet som jag vare sig är med på landsmötet eller har lagt någon motion.
Ibland kan det vara intressant att se skeenden på avstånd. Man kan konstatera att det varit rätt lite media kring landsmötet. Det finns säkert flera skäl till detta. Ett självklart är den dåliga timingen. Men ingen kunde när planeringen skedde tänka sig att EU just denna vecka skulle utse sina två högsta tjänstemän.
Ett annat skäl är att det saknats några intressanta stridsfrågor, eller personstrider, vid landsmötet. De två stora frågorna som jag sett har varit kärnkraften, som alla redan vet partiets inställning till, och arbetsrätten, där partiet inte går lika långt som centern.
Men det har egentligen inte funnits några frågor som kunnat kittla vare sig media eller väljarna. Samtidigt har de programförslag som partiet lagt inte varit tillräckligt långtgående eller skapat den förändring av partiet som behövts för att ge medial uppmärksamhet.
Rätt många inom partiet kritiserar mig fortfarande för att jag tidigare skrivit kritiska debattartiklar i samband med nationella partimöten. Jag har självklart gjort det för att få genomslag för en annan politik än den partiets ledning eller majoritet står för. En del tycker att man inte ska göra så, man ska ställa upp på partiet.
Men för mig handlar politik om att bryta åsikter, både mot människor utanför politiken och mot andra partier. Ett parti där det inte finns en livaktig intern debatt, som också märks utåt, riskerar sin framtid. Konsensus är inte ett partipolitiskt idealtillstånd.
Ibland kan det vara intressant att se skeenden på avstånd. Man kan konstatera att det varit rätt lite media kring landsmötet. Det finns säkert flera skäl till detta. Ett självklart är den dåliga timingen. Men ingen kunde när planeringen skedde tänka sig att EU just denna vecka skulle utse sina två högsta tjänstemän.
Ett annat skäl är att det saknats några intressanta stridsfrågor, eller personstrider, vid landsmötet. De två stora frågorna som jag sett har varit kärnkraften, som alla redan vet partiets inställning till, och arbetsrätten, där partiet inte går lika långt som centern.
Men det har egentligen inte funnits några frågor som kunnat kittla vare sig media eller väljarna. Samtidigt har de programförslag som partiet lagt inte varit tillräckligt långtgående eller skapat den förändring av partiet som behövts för att ge medial uppmärksamhet.
Rätt många inom partiet kritiserar mig fortfarande för att jag tidigare skrivit kritiska debattartiklar i samband med nationella partimöten. Jag har självklart gjort det för att få genomslag för en annan politik än den partiets ledning eller majoritet står för. En del tycker att man inte ska göra så, man ska ställa upp på partiet.
Men för mig handlar politik om att bryta åsikter, både mot människor utanför politiken och mot andra partier. Ett parti där det inte finns en livaktig intern debatt, som också märks utåt, riskerar sin framtid. Konsensus är inte ett partipolitiskt idealtillstånd.
2009-11-21
Invald i partistyrelsen
I kväll blev jag invald i Folkpartiets partistyrelse. Det är trevligt. När nu detta är ett fullbordat faktum får man börja fundera över vad man ska göra där. Jag är ju inte riktigt den som sitter av ett uppdrag om det går att undvika. Några hjärtefrågor, stora som små, kan man ju fundera över att jobba med:
Som naturvården. I dag tar inget parti, inte ens miljöpartiet, naturvården på allvar. (Det gör i och för sig inte Svenska Naturskyddsföreningen heller) Fokuset är totalt på miljö och klimat. Så nu kanske jag ska bli folkpartiets talesman för fjällräven, för kattfoten, för sånglärkan och kanske till och med för kartfjärilen...
Som det civila samhället. Mycket snack men lite verkstad i de flesta kommuner. Men vi som kommer från Örebro kan göra skillnad.
Som människans värde. Det är en rätt stor fråga. Men den rör så många olika delar av politiken. Integritetspolitik. Klimatpolitik. Rättspolitk. Bara för att nämna några.
Som den ideologiska grunden för partiets agerande, både på kort och lång sikt. I dagens politik där de flesta partier är pragmatiskt marknadsliberala, behöver alla partier ständigt diskutera skälet till varför de finns. 2000-talet kommer att behöva många samtal kring vad den sociala liberalismen egentligen står för. Vad skiljer oss från andra partier? Vad är lika? Hur formas en liberalism för en globaliserad värld, där utmaningen mer står skriven i klimat, integration och etiska och moraliska imperativ, än marknadsfrihet?
Det blir förhoppningsvis en del att göra.
Och när vi får tid över kan ju Johan Pehrson och jag slå ett slag för att Örebro Universitet ska få läkarutbildnigen också!
Som naturvården. I dag tar inget parti, inte ens miljöpartiet, naturvården på allvar. (Det gör i och för sig inte Svenska Naturskyddsföreningen heller) Fokuset är totalt på miljö och klimat. Så nu kanske jag ska bli folkpartiets talesman för fjällräven, för kattfoten, för sånglärkan och kanske till och med för kartfjärilen...
Som det civila samhället. Mycket snack men lite verkstad i de flesta kommuner. Men vi som kommer från Örebro kan göra skillnad.
Som människans värde. Det är en rätt stor fråga. Men den rör så många olika delar av politiken. Integritetspolitik. Klimatpolitik. Rättspolitk. Bara för att nämna några.
Som den ideologiska grunden för partiets agerande, både på kort och lång sikt. I dagens politik där de flesta partier är pragmatiskt marknadsliberala, behöver alla partier ständigt diskutera skälet till varför de finns. 2000-talet kommer att behöva många samtal kring vad den sociala liberalismen egentligen står för. Vad skiljer oss från andra partier? Vad är lika? Hur formas en liberalism för en globaliserad värld, där utmaningen mer står skriven i klimat, integration och etiska och moraliska imperativ, än marknadsfrihet?
Det blir förhoppningsvis en del att göra.
Och när vi får tid över kan ju Johan Pehrson och jag slå ett slag för att Örebro Universitet ska få läkarutbildnigen också!
Låt föräldrarna bestämma
Idag ska Folkpartiet fatta beslut om föräldraförsäkringen ska bli tredelad. Liberala kvinnoförbundet har sedan ett antal år drivit frågan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Senast i veckan fanns en artikel från både en nationell och en lokal företrädare.
Deras argumentation är enkel och förståelig. Män och kvinnor kommer aldrig att bli jämställda om vi inte delar mer lika på allt arbete, såväl i hemmet som på marknaden. Men argumentationen saknar enligt mitt tycke både djup och bredd. Det finns i huvudsak två argument som de liberala kvinnorna borde fundera mer över.
För det första måste man fråga sig hur den liberala visionen ser ut. Under hela liberalismens framväxt har frågan om statlig styrning kontra individens frihet varit central. Väldigt ofta har liberaler bestämt sig för att staten kan styra mer när det gäller marknader, men mindre när det gäller individer. Det enda reella undataget är väl egentligen sprit och droger, men argumenten där är att drogberoendet är en större inskränkning av individens frihet än friheten att få köpa droger var och när som helst.
Det finns annars många områden där politiska pekpinnar skulle komma i fråga. Är det rimligt att en rökare får samma kostnadsfria vård som en ickerökare för sin lungcancer? Eller ska livsstilen påverka? Ska egenvården påverka socialförsäkringen? Bättre arbete med egen hälsa ger högre sjukpeng? O.s.v.
Det finns nog knappast någon som tycker så. Jag är en absolut motståndare till det. Men man kan använda samma argumentation som förespråkarna för en tredelad föräldraförsäkring.
För det andra blir jag bekymrad över att man använder den svagaste samhällsgruppen som vapen. Ett annat argument är nämligen att föräldraförsäkringen ska vara individualiserad, en del till mannen och en del till kvinnan. Men försäkringen är redan individuell, sett ur ett barnperspektiv. Föräldraförsäkringens målgrupp är inte mammor eller pappor, utan barnen.
Vem frågar barnen hur de vill ha det? När jag lyssnar på alla de som förespråkar en enligt min mening mer oliberal hållning, finns sällan barnperspektivet med. Jämställdheten blir överordnad allt annat. Påtvingad jämställdhet blir bättre än frivilligt arbete. Piskan vinner över moroten. Ett sådant jämställdhetsarbete riskerar att få en motreaktion som innebär större risker för de vinster vi redan gjort ur ett jämställdhetsperspektiv.
Jag hoppas verkligen att landsmötet idag går barnens och liberalismens väg och säger ja till en föräldraförsäkring på barnens villkor och nej till tvånget och pekpinnarna.
Deras argumentation är enkel och förståelig. Män och kvinnor kommer aldrig att bli jämställda om vi inte delar mer lika på allt arbete, såväl i hemmet som på marknaden. Men argumentationen saknar enligt mitt tycke både djup och bredd. Det finns i huvudsak två argument som de liberala kvinnorna borde fundera mer över.
För det första måste man fråga sig hur den liberala visionen ser ut. Under hela liberalismens framväxt har frågan om statlig styrning kontra individens frihet varit central. Väldigt ofta har liberaler bestämt sig för att staten kan styra mer när det gäller marknader, men mindre när det gäller individer. Det enda reella undataget är väl egentligen sprit och droger, men argumenten där är att drogberoendet är en större inskränkning av individens frihet än friheten att få köpa droger var och när som helst.
Det finns annars många områden där politiska pekpinnar skulle komma i fråga. Är det rimligt att en rökare får samma kostnadsfria vård som en ickerökare för sin lungcancer? Eller ska livsstilen påverka? Ska egenvården påverka socialförsäkringen? Bättre arbete med egen hälsa ger högre sjukpeng? O.s.v.
Det finns nog knappast någon som tycker så. Jag är en absolut motståndare till det. Men man kan använda samma argumentation som förespråkarna för en tredelad föräldraförsäkring.
För det andra blir jag bekymrad över att man använder den svagaste samhällsgruppen som vapen. Ett annat argument är nämligen att föräldraförsäkringen ska vara individualiserad, en del till mannen och en del till kvinnan. Men försäkringen är redan individuell, sett ur ett barnperspektiv. Föräldraförsäkringens målgrupp är inte mammor eller pappor, utan barnen.
Vem frågar barnen hur de vill ha det? När jag lyssnar på alla de som förespråkar en enligt min mening mer oliberal hållning, finns sällan barnperspektivet med. Jämställdheten blir överordnad allt annat. Påtvingad jämställdhet blir bättre än frivilligt arbete. Piskan vinner över moroten. Ett sådant jämställdhetsarbete riskerar att få en motreaktion som innebär större risker för de vinster vi redan gjort ur ett jämställdhetsperspektiv.
Jag hoppas verkligen att landsmötet idag går barnens och liberalismens väg och säger ja till en föräldraförsäkring på barnens villkor och nej till tvånget och pekpinnarna.
2009-11-20
Vad är det civila samhället?
I onsdags på kommunfullmäktige hade vi en diskussion som egentligen handlade om upplåtelse av kommunala skolor till föreningar. Men det blev också en diskussion om det civila samhället, den civila sektorn. Tyvärr visar det sig igen att kunskapen om vad som är det civila samhället, dess kännetecken och des former, är bekymransvärt grund.
En del ledamöter gör det lätt för sig. Man slår upp wikipedia och tror att man där hittar sanningen. När regeringens särskilde utredare Peter Örn hanterade frågan var man betydligt mer ödmjuk. Det är svårt att avgränsa den civila sektorn på något annat sätt än att säga vad det inte är: Det är inte det offentliga och det är inte det privata.
Men det är inte så enkelt heller. Det pågår ett ständigt flöde mellan de olika sektorerna. Under 1900-talet gick mycket av det sociala arbete som den civila sektorn utförde över i offentlig ägo. Nu pågår en strömning från det offentliga till det privata, och till viss del tillbaka till det civila. Friskolorna är bara ett tecken.
Men även inom den civila sektorn är gränsdragningarna svåra. Oppositionen gjorde det enkelt för sig och låtsades som om alla föreningar skulle kunna vara berättigade till de förmåner vi som kommun vill ge den civila sektorn. Det är bekymmersamt. Dels för att det finns föreningar som jag i vart fall inte vill ska in i kommunala skolor. Vare sig Hells Angels, AFA, olika militanta djurrättsrörelser och liknande delar av den civila sektorn är välkomna till kommunens skolor. För att kunna bejaka ett bra arbete med den civila sektorn måste man vara medveten om både dess fram- och baksidor. Den som har läst Robert Putnam kan till exempel jämföra norra Italen, där föreningarna och nätverken organiseras vertikalt, där människor från olika samhällssektorer medverkar och skapar nätverk, mot södra italien där samverkan sker horizontellt, inom en sektor. Det ena sättet skapar mervärden för hela samhället. Det andra sättet skapar murar.
Men studieförbunden då? Åter gör oppositionen det lätt för sig. Visst ska de in. Men ser man på ABFs, Medborgarskolans eller Vuxenskolans hemsida så gör de massor av saker som om de fick använda kommunens lokaler till låga priser skulle innebära snedvriden konkurrens. Kulturarrangemang. Vuxenutbildning. Seminarier och konferenser. Ska kommunen upplåta lokaler åt dessa? I så fall i vilken omfattning? Kan de kräva att få vara i en kommunal skola för ett kulturarrangemang? Vem ska i så fall betala?
Örebro nämns alltid som en av de kommuner som gör mest i Sverige för det civila samhället, den civila sektorn och den sociala ekonomin. Det är inte för inte. Det finns en kommunledning som vet vad den talar om.
En del ledamöter gör det lätt för sig. Man slår upp wikipedia och tror att man där hittar sanningen. När regeringens särskilde utredare Peter Örn hanterade frågan var man betydligt mer ödmjuk. Det är svårt att avgränsa den civila sektorn på något annat sätt än att säga vad det inte är: Det är inte det offentliga och det är inte det privata.
Men det är inte så enkelt heller. Det pågår ett ständigt flöde mellan de olika sektorerna. Under 1900-talet gick mycket av det sociala arbete som den civila sektorn utförde över i offentlig ägo. Nu pågår en strömning från det offentliga till det privata, och till viss del tillbaka till det civila. Friskolorna är bara ett tecken.
Men även inom den civila sektorn är gränsdragningarna svåra. Oppositionen gjorde det enkelt för sig och låtsades som om alla föreningar skulle kunna vara berättigade till de förmåner vi som kommun vill ge den civila sektorn. Det är bekymmersamt. Dels för att det finns föreningar som jag i vart fall inte vill ska in i kommunala skolor. Vare sig Hells Angels, AFA, olika militanta djurrättsrörelser och liknande delar av den civila sektorn är välkomna till kommunens skolor. För att kunna bejaka ett bra arbete med den civila sektorn måste man vara medveten om både dess fram- och baksidor. Den som har läst Robert Putnam kan till exempel jämföra norra Italen, där föreningarna och nätverken organiseras vertikalt, där människor från olika samhällssektorer medverkar och skapar nätverk, mot södra italien där samverkan sker horizontellt, inom en sektor. Det ena sättet skapar mervärden för hela samhället. Det andra sättet skapar murar.
Men studieförbunden då? Åter gör oppositionen det lätt för sig. Visst ska de in. Men ser man på ABFs, Medborgarskolans eller Vuxenskolans hemsida så gör de massor av saker som om de fick använda kommunens lokaler till låga priser skulle innebära snedvriden konkurrens. Kulturarrangemang. Vuxenutbildning. Seminarier och konferenser. Ska kommunen upplåta lokaler åt dessa? I så fall i vilken omfattning? Kan de kräva att få vara i en kommunal skola för ett kulturarrangemang? Vem ska i så fall betala?
Örebro nämns alltid som en av de kommuner som gör mest i Sverige för det civila samhället, den civila sektorn och den sociala ekonomin. Det är inte för inte. Det finns en kommunledning som vet vad den talar om.
Klimat, kärnkraft och landsmöte
Nu pågår Folkpartiets landsmöte i Växjö. Jag skulle varit där men får stanna hemma. En av de frågor som kommer att debatteras är klimatfrågan och kärnkraften. I och med landsmötet får Folkpartiet ett riktigt bra klimatprogram, bredare än förr där kärnkraften var lösningen på nästan allt. Nu får vi tydligare skrivningar om besparingar, alternativa energibärare, naturvården i klimatets skugga och mycket mer.
Folkpartiet framstår ändå som det mest kärnkraftsvänliga partiet. Jag är inte heller någon motståndare till vare sig gammal eller ny kärnkraft. Men jag tror knappast på att det är lösningen på problemen. I en artikel kring IPCCs arbete jag nyligen läst ansåg man att kärnkraften möjligtvis kunde stå för några procent av den energi som idag kommer från fossila bränslen. Resten måste tas från andra håll. Idag får jag också en artikel mig tillsänd från en grön liberal, Thomas Bäcklin, som citerar tidningen "Ny teknik":
Ekonomin stoppar ny kärnkraft
Av: Anders Wallerius
Publicerad 13 november 2009 13:26
Det finns tre skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Det skriver Citigroups analysavdelning som svar på brittiska regeringens planer på tio nya kärnkraftverk i England.
Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker. Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre. Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk. Ur ekonomisk synpunkt går det bara att bygga kärnkraft om staten står som byggherre eller finansiell garant.
---
Det finns alltså inte ens ekonomiska skäl att bygga. Gårdagens teknik är sällan lösningen på morgondagens problem. Kanske kommer nya former av kärnteknik att finna lösningar på både ekonomi, säkerhet och lagring. Men idag är det nog lika bra att satsa på att spara och på att utveckla de långsiktigt hållbara gröna energikällorna.
Folkpartiet framstår ändå som det mest kärnkraftsvänliga partiet. Jag är inte heller någon motståndare till vare sig gammal eller ny kärnkraft. Men jag tror knappast på att det är lösningen på problemen. I en artikel kring IPCCs arbete jag nyligen läst ansåg man att kärnkraften möjligtvis kunde stå för några procent av den energi som idag kommer från fossila bränslen. Resten måste tas från andra håll. Idag får jag också en artikel mig tillsänd från en grön liberal, Thomas Bäcklin, som citerar tidningen "Ny teknik":
Ekonomin stoppar ny kärnkraft
Av: Anders Wallerius
Publicerad 13 november 2009 13:26
Det finns tre skäl för att inga nya kärnkraftverk kommer att byggas. Det skriver Citigroups analysavdelning som svar på brittiska regeringens planer på tio nya kärnkraftverk i England.
Reaktorbygget Olkiluoto 3 har blivit dyrare än beräknat.
Kostnaderna för bygge och drift är alldeles för höga, och elpriset alldeles för lågt, för att planerna ska vara ekonomiskt realistiska. Ingen privat finansiär borde satsa på kärnkraft, vilket den brittiska regeringen vill, skriver finansanalytikerna i sin rapport.
Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker. Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen.
Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris.
De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre. Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna.
Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag.
Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh). Under de senaste 115 månaderna har det engelska elpriset legat på den nivån bara under 20 månader. Det innebär en risk som ingen privat finansiär borde ta, skriver Citigroups analytiker.
Slutsatsen är att Citigoup aldrig skulle rekommendera någon privat finansiär att investera i kärnkraftverk. Ur ekonomisk synpunkt går det bara att bygga kärnkraft om staten står som byggherre eller finansiell garant.
---
Det finns alltså inte ens ekonomiska skäl att bygga. Gårdagens teknik är sällan lösningen på morgondagens problem. Kanske kommer nya former av kärnteknik att finna lösningar på både ekonomi, säkerhet och lagring. Men idag är det nog lika bra att satsa på att spara och på att utveckla de långsiktigt hållbara gröna energikällorna.
2009-11-19
Är mässan rätta stället?
Vågorna går höga efter min kollega Lennart Bondesons blogginlägg om klagomålen på köerna vid mässan. Jag tänker inte recensera Lennarts blogg, men fundera över några delar i detta.
För det första: Huvudskälet till köerna är bristen på vaccin. Om vi hade fått doserna i enlighet med vad som först utlovades hade problemen varit betydligt mindre. Vaccineringen hade kunnat starta tidigare och en del oro hanterats.
För det andra: Det som enligt min mening är bland de mest bekymmersamma är de olika beskeden kring riskgrupper och vem som ska vaccineras, och vilka som har vaccinerats. Här borde det varit betydligt tydligare kring vem som fick vaccineras och när det fick ske. En del av att så många äldre vaccinerats hittills är säkerligen att det bara funnits vaccin under dagtid när bara daglediga har reella möjligheter.
För det tredje: Vad bör vi lära oss av det som skett? Det finns flera delar:
1) Hur har den politiska styrningen gått till? Borde kommunens krisledningsutskott kallats in och deltagit i planeringen tillsammans med berörda tjänstemän och politiker i landstinget och på länsstyrelsen? Möjligt, men kanske inte alldeles säkert. Planeringen kan bara ske av ansvariga tjänstemän, men det kanske har funnits skäl till att vi skulle tagit en diskussion kring vilka resurser som skulle användas var, inom kommunen även om landstinget har ansvaret.
2) Information är besvärligt. Alla vet det, men det är svårt ändå. Det borde ändå gått att informera mer och bättre.
3) Var finns barnperspektivet när det gäller köandet? Är det rimligt att överhuvudtaget låta små barn köa i timmar? Borde man inte i vart fall ha ordnat olika system för barn och vuxna?
4) Örebro har varit ett av de få län som gått ut med en bred vaccinering. Det är säkerligen bra i det längre perspektivet men har också inneburit större problem för landstinget.
5) Samtliga ingående parter, framförallt landstinget, men även kommunen och länsstyrelsen, bör göra en genomgripande analys av vad som gått bra och vad som gått sämre.
Men det är ett fantastiskt jobb som nu genomförs. Jag måste erkänna att jag inte trodde att det skulle fungera så bra när planeringen inleddes i början av hösten.
För det första: Huvudskälet till köerna är bristen på vaccin. Om vi hade fått doserna i enlighet med vad som först utlovades hade problemen varit betydligt mindre. Vaccineringen hade kunnat starta tidigare och en del oro hanterats.
För det andra: Det som enligt min mening är bland de mest bekymmersamma är de olika beskeden kring riskgrupper och vem som ska vaccineras, och vilka som har vaccinerats. Här borde det varit betydligt tydligare kring vem som fick vaccineras och när det fick ske. En del av att så många äldre vaccinerats hittills är säkerligen att det bara funnits vaccin under dagtid när bara daglediga har reella möjligheter.
För det tredje: Vad bör vi lära oss av det som skett? Det finns flera delar:
1) Hur har den politiska styrningen gått till? Borde kommunens krisledningsutskott kallats in och deltagit i planeringen tillsammans med berörda tjänstemän och politiker i landstinget och på länsstyrelsen? Möjligt, men kanske inte alldeles säkert. Planeringen kan bara ske av ansvariga tjänstemän, men det kanske har funnits skäl till att vi skulle tagit en diskussion kring vilka resurser som skulle användas var, inom kommunen även om landstinget har ansvaret.
2) Information är besvärligt. Alla vet det, men det är svårt ändå. Det borde ändå gått att informera mer och bättre.
3) Var finns barnperspektivet när det gäller köandet? Är det rimligt att överhuvudtaget låta små barn köa i timmar? Borde man inte i vart fall ha ordnat olika system för barn och vuxna?
4) Örebro har varit ett av de få län som gått ut med en bred vaccinering. Det är säkerligen bra i det längre perspektivet men har också inneburit större problem för landstinget.
5) Samtliga ingående parter, framförallt landstinget, men även kommunen och länsstyrelsen, bör göra en genomgripande analys av vad som gått bra och vad som gått sämre.
Men det är ett fantastiskt jobb som nu genomförs. Jag måste erkänna att jag inte trodde att det skulle fungera så bra när planeringen inleddes i början av hösten.
2009-11-18
Att sälja eller inte sälja
Läste nyligen ett inlägg från Vänsterpartiet om den eventuella försäljningen av Gustavsvik. Det genomgående temat för artikeln var att det var dags att vara öppna. Slutenheten fick inte fortsätta.
Artikeln visar på två bekymmer.
För det första är artikelförfattaren också representant i Örebro Rådhus ABs styrelse, det organ som har hand om processen. Som styrelserepresentant måste man agera för bolagets bästa. Det är till och med så att en styrelserepresentant som skadar bolaget kan bli ersättningsskyldig för den skada som åsamkats. Om det skulle vara så att ett medvetet eller omedvetet informationsspridande från styrelsens arbete skulle leda till att bolaget förlorar en affär, eller att en affär blir sämre än vad den annars skulle blivit, kan detta hända. Det bör varje styrelseledamot tänka på.
För det andra måste man vara medveten om vilka roller man spelar i olika sammanhang. För mig som folkpartist är det en självklarhet att vara tveksam till, eller rent av emot, olika kommunala bolag. Demokrati förutsätter öppenhet och jag menar att så många beslut som möjligt ska tas i öppenhet. Det finns lägen då bolag är det minst dåliga, som exempelvis Länsmusiken AB. Jag är också säker på att kommunen både behöver en allmännytta och ett utvecklingsbolag. Men bolagens roll riskerar lätt att bli både slutenhet och konkurrenssnedvridande.
I de öppna fora som finns, till exempel kommunfullmäktige, kan och ska vi diskutera vilken inriktning kommunen ska ha, bland annat för sina bolag. I kommunens budget finns också tydliga inriktningsmål för bolagen. Jag önskar att vi diskuterade detta oftare.
Men när man är styrelserepresentant måste man inse att man har en annan roll. Där handlar det inte om att omedelbart efter styrelsemötet gå ut och prata om det som hänt på mötet. Man måste väga omsorgen om bolaget mot önskan om öppenhet. Om man menar att man inte kan göra det, att man alltid måste vara öppen i allt, ska man inte sitta i ett bolags styrelse.
Artikeln visar på två bekymmer.
För det första är artikelförfattaren också representant i Örebro Rådhus ABs styrelse, det organ som har hand om processen. Som styrelserepresentant måste man agera för bolagets bästa. Det är till och med så att en styrelserepresentant som skadar bolaget kan bli ersättningsskyldig för den skada som åsamkats. Om det skulle vara så att ett medvetet eller omedvetet informationsspridande från styrelsens arbete skulle leda till att bolaget förlorar en affär, eller att en affär blir sämre än vad den annars skulle blivit, kan detta hända. Det bör varje styrelseledamot tänka på.
För det andra måste man vara medveten om vilka roller man spelar i olika sammanhang. För mig som folkpartist är det en självklarhet att vara tveksam till, eller rent av emot, olika kommunala bolag. Demokrati förutsätter öppenhet och jag menar att så många beslut som möjligt ska tas i öppenhet. Det finns lägen då bolag är det minst dåliga, som exempelvis Länsmusiken AB. Jag är också säker på att kommunen både behöver en allmännytta och ett utvecklingsbolag. Men bolagens roll riskerar lätt att bli både slutenhet och konkurrenssnedvridande.
I de öppna fora som finns, till exempel kommunfullmäktige, kan och ska vi diskutera vilken inriktning kommunen ska ha, bland annat för sina bolag. I kommunens budget finns också tydliga inriktningsmål för bolagen. Jag önskar att vi diskuterade detta oftare.
Men när man är styrelserepresentant måste man inse att man har en annan roll. Där handlar det inte om att omedelbart efter styrelsemötet gå ut och prata om det som hänt på mötet. Man måste väga omsorgen om bolaget mot önskan om öppenhet. Om man menar att man inte kan göra det, att man alltid måste vara öppen i allt, ska man inte sitta i ett bolags styrelse.
2009-11-17
Flyktingbarn
Jag har bloggat om Vellinges attityd mot flyktingar i allmänhet o flyktingbarn i synnerhet. Det gäller både de styrande moderaterna men också de vellingebor som uttryckt sig i media kring hur illa detta är.
När nu Örebro kommun fått frågan om att bli mottagningskommun för dessa barn (mest tonåringar) har vi därför svarat ja till en fortsatt diskussion. Det är inte helt enkelt vi måste både hitta en organisation och lokaler. Men vår signal är tydlig: tvärtemot Vellinge vill vi visa solidaritet med de utsatta och en humanitär inställning. Det är det enda sättet att värna såväl det öppna samhället som det kommunala självstyret.
När nu Örebro kommun fått frågan om att bli mottagningskommun för dessa barn (mest tonåringar) har vi därför svarat ja till en fortsatt diskussion. Det är inte helt enkelt vi måste både hitta en organisation och lokaler. Men vår signal är tydlig: tvärtemot Vellinge vill vi visa solidaritet med de utsatta och en humanitär inställning. Det är det enda sättet att värna såväl det öppna samhället som det kommunala självstyret.
2009-11-12
Brev från minister Billström
Till skillnad från Vellinge tar Örebro kommun emot ensamkommande flyktingbarn. Vi har varit proaktiva i vår hållning till den utmaning Sverige står inför. Istället för att vänta på kraven från regeringen, valde vi att skapa förutsättningarna före. Den humanism och solidaritet som vi som kommun vill stå för och visa, kan göras på många sätt.
Örebro har också genom åren tagit emot invandrare och flyktingar i minst den omfattning som vi bort. Det har både inneburit möjligheter och problem. Många nya svenskar gör ett fantastiskt jobb inom alla samhällssektorer. De berikar Örebro på oräkneliga sätt
Samtidigt måste vi vara självkritiska. Från början av 1990-talet fram till början av 2000-talet ökade utanförskapet i Örebro snabbare än på de flesta håll i Sverige. Det innebär att fler av de som söker sin framtid i Sverige och Örebro inte får chansen, men inte heller ställs inför kraven, att själva bygga och forma denna framtid. Alltför många blir fast i bidragsberoende och utanförskap.
Den utmaningen måste vi tackla. Då finns det två huvudvägar. Den ena handlar om att vägra se verkligheten, att som moderaterna i Vellinge sticka huvudet i sanden och inte ta emot invandrare och flyktingar. Det kommer att utarma Sverige och minska möjligheterna att värna välfärden i framtiden.
Den andra vägen handlar om att hitta rätt balans mellan hur vi skapar plattformar för de nya svenskarna och ger dem möjlighet till arbete eller studier, och de krav som vi måste ställa på alla som har en möjlighet att försörja sig själv. Här finns en enorm utmaning och stora förbättringsmöjligheter. Men det är den enda framkomliga vägen, med humanism och solidaritet i högsätet.
Som tur är verkar Vellingemoderaterna vara ett undantag även i det egna partiet. För några dagar sedan fick jag, som kommunstyrelseordförande i Örebro kommun, ta emot ett tackbrev från Migrationsminister Billström (M) där han tackar för kommunens arbete med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det är bra.
Örebro har också genom åren tagit emot invandrare och flyktingar i minst den omfattning som vi bort. Det har både inneburit möjligheter och problem. Många nya svenskar gör ett fantastiskt jobb inom alla samhällssektorer. De berikar Örebro på oräkneliga sätt
Samtidigt måste vi vara självkritiska. Från början av 1990-talet fram till början av 2000-talet ökade utanförskapet i Örebro snabbare än på de flesta håll i Sverige. Det innebär att fler av de som söker sin framtid i Sverige och Örebro inte får chansen, men inte heller ställs inför kraven, att själva bygga och forma denna framtid. Alltför många blir fast i bidragsberoende och utanförskap.
Den utmaningen måste vi tackla. Då finns det två huvudvägar. Den ena handlar om att vägra se verkligheten, att som moderaterna i Vellinge sticka huvudet i sanden och inte ta emot invandrare och flyktingar. Det kommer att utarma Sverige och minska möjligheterna att värna välfärden i framtiden.
Den andra vägen handlar om att hitta rätt balans mellan hur vi skapar plattformar för de nya svenskarna och ger dem möjlighet till arbete eller studier, och de krav som vi måste ställa på alla som har en möjlighet att försörja sig själv. Här finns en enorm utmaning och stora förbättringsmöjligheter. Men det är den enda framkomliga vägen, med humanism och solidaritet i högsätet.
Som tur är verkar Vellingemoderaterna vara ett undantag även i det egna partiet. För några dagar sedan fick jag, som kommunstyrelseordförande i Örebro kommun, ta emot ett tackbrev från Migrationsminister Billström (M) där han tackar för kommunens arbete med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det är bra.
2009-11-11
Vellinge
Vellinge kommun är en unik kommun på många sätt. I dagarna har den tyvärr åter märkt ut sig på ett sätt som visar på problemen.
Vellinge, lätt överdrivet, det närmaste en "gated community" man kan komma i Sverige. Utanförskapet lyser med sin frånvaro. Men det beror på en medveten strävan att forma ett samhälle där bara vissa får vara med. Flyktingmottagning - knappast. Flyktingbarn - icke.
Nu går det moderate kommunalrådet i taket för att Malmö kommun hyrt in sig i en lokal i Vellinge för att Malmö ska ha någonstans att hysa de flyktingbarn som kommer till Malmö. Det är ett övergrepp på kommunen, ungefär så sade kommunalrådet i gårdagens TV.
Jag blir beklämd när jag hör något sådant. Var finns humanismen? Var finns solidariteten? Var finns de nya moderaterna.
Men problemet är större än Vellinge, även om det är det tydligaste exemplet. Minns diskussionerna som socialdemokraterna i Mamlö drog fram för några år sedan där de ville förbjuda flyktingar att bosätta sig i staden på eget initiativ, man ville skrota rätten till så kallat enskilt boende.
Det är inte för inte som Skåne är Sverigedemokraternas starkaste fäste...
Vellinge, lätt överdrivet, det närmaste en "gated community" man kan komma i Sverige. Utanförskapet lyser med sin frånvaro. Men det beror på en medveten strävan att forma ett samhälle där bara vissa får vara med. Flyktingmottagning - knappast. Flyktingbarn - icke.
Nu går det moderate kommunalrådet i taket för att Malmö kommun hyrt in sig i en lokal i Vellinge för att Malmö ska ha någonstans att hysa de flyktingbarn som kommer till Malmö. Det är ett övergrepp på kommunen, ungefär så sade kommunalrådet i gårdagens TV.
Jag blir beklämd när jag hör något sådant. Var finns humanismen? Var finns solidariteten? Var finns de nya moderaterna.
Men problemet är större än Vellinge, även om det är det tydligaste exemplet. Minns diskussionerna som socialdemokraterna i Mamlö drog fram för några år sedan där de ville förbjuda flyktingar att bosätta sig i staden på eget initiativ, man ville skrota rätten till så kallat enskilt boende.
Det är inte för inte som Skåne är Sverigedemokraternas starkaste fäste...
2009-11-10
Man förstår Zlatan
Inte vet jag hur Zlatan tänker. Men man kan kanske ana att ett par tankar går så här:
Jag tycker det ska vara kul att spela fotboll. Dribbla, passa snygga passningar, bollen på foten. Men i svenska landslaget får jag mest agera Bengt (han som får alla långa bollar på sig) och det är ju inte så roligt...
Barca och jag ska vinna ligan i år. Jag ska försöka vinna skytteligan också. Och sen har vi ju denna eländiga CL som vi ju håller på att åka ur nu igen. Måste fokusera där istället för på träningsmatcher med ett rätt dåligt landslag.
Sen har man ju familjen också. Kul att vara med barnen lite mer.
Om jag hade varit Zlatan hade jag i alla fall funderat i de banorna.
Jag tycker det ska vara kul att spela fotboll. Dribbla, passa snygga passningar, bollen på foten. Men i svenska landslaget får jag mest agera Bengt (han som får alla långa bollar på sig) och det är ju inte så roligt...
Barca och jag ska vinna ligan i år. Jag ska försöka vinna skytteligan också. Och sen har vi ju denna eländiga CL som vi ju håller på att åka ur nu igen. Måste fokusera där istället för på träningsmatcher med ett rätt dåligt landslag.
Sen har man ju familjen också. Kul att vara med barnen lite mer.
Om jag hade varit Zlatan hade jag i alla fall funderat i de banorna.
2009-11-05
Fel beslut om gasledningen
Regeringen har sagt ja till en gasledning från Ryssland på Östersjöns botten. Det är synd.
Det sänder fel signaler i flera hänseenden:
Europa blir mer beroende av Ryssland vilket är illa säkerhetspolitiskt.
Europa blir mer beroende av fossilbränslen.
Ett av världens mest känsliga naturområden riskeras än mer.
Självklart borde ledningen ha dragits på land. Men då hade ju Ryssland behövt förlita sig på sina grannar. Det är man inte van vid. Men för alla hade det varit bättre.
Det sänder fel signaler i flera hänseenden:
Europa blir mer beroende av Ryssland vilket är illa säkerhetspolitiskt.
Europa blir mer beroende av fossilbränslen.
Ett av världens mest känsliga naturområden riskeras än mer.
Självklart borde ledningen ha dragits på land. Men då hade ju Ryssland behövt förlita sig på sina grannar. Det är man inte van vid. Men för alla hade det varit bättre.
2009-11-03
JEB
Rätt mycket har sagts, och en del har skrivits sedan vi fick reda på att Jan-Erik plötsligt avlidit. Det finns ett mänskligt värde i sig att tala om den som dött. Vi kan aldrig avlägsna döden ur våra liv. Vi måste förhålla oss till den, och sättet vi gör det på visar också på en del av vår mänsklighet.
Jag har arbetat med Jan-Erik i 20 år. Först när han var ombudsman och jag oerfaren politiker. Sedan var vi båda ordförande i varsin kommundelsnämnd, han i Vivalla, jag i Varberga-Kil. Sen jobbade vi båda på Folkpartiets kansli under en period och därefter har vi haft politiska uppdrag parallellt, han på landstinget och jag i kommunen.
Det finns mycket att säga om Jan-Erik. Det var inte svårt att tycka om honom. Ändå var nog hans personliga integritet som satt i högsätet. Han lät sig inte ledas hur som helst. Snarare tvärsom. Han kunde vara obekväm i sina politiska åsikter, och stå för dem ända fram tills beslutet var fattat.
I Folkpartiet slogs han hela tiden för medlemskapet. Det var medlemmarnas Folkparti han ville bevara. Aktiva medlemmar som formade partiets politik, nerifrån och upp. Värna lokalavdelningarna, värna medlemskapet, värna folkrörelsen. Även det ibland i motvind i dessa tider då politik alltid ska formas snabbt och effektivt på medias villkor.
Folkpartiet i Örebro kommer att vara ett fattigare parti utan Jan-Erik. Örebropolitiken likaså. Vi är många som saknar honom. Våra tankar är hos hans familj.
Jag har arbetat med Jan-Erik i 20 år. Först när han var ombudsman och jag oerfaren politiker. Sedan var vi båda ordförande i varsin kommundelsnämnd, han i Vivalla, jag i Varberga-Kil. Sen jobbade vi båda på Folkpartiets kansli under en period och därefter har vi haft politiska uppdrag parallellt, han på landstinget och jag i kommunen.
Det finns mycket att säga om Jan-Erik. Det var inte svårt att tycka om honom. Ändå var nog hans personliga integritet som satt i högsätet. Han lät sig inte ledas hur som helst. Snarare tvärsom. Han kunde vara obekväm i sina politiska åsikter, och stå för dem ända fram tills beslutet var fattat.
I Folkpartiet slogs han hela tiden för medlemskapet. Det var medlemmarnas Folkparti han ville bevara. Aktiva medlemmar som formade partiets politik, nerifrån och upp. Värna lokalavdelningarna, värna medlemskapet, värna folkrörelsen. Även det ibland i motvind i dessa tider då politik alltid ska formas snabbt och effektivt på medias villkor.
Folkpartiet i Örebro kommer att vara ett fattigare parti utan Jan-Erik. Örebropolitiken likaså. Vi är många som saknar honom. Våra tankar är hos hans familj.
2009-10-29
Rätt av ÖSK att överklaga
ÖSK överklagar Wandersondomen. Det är rätt.
SvFF har regler som är, eller borde vara, en kopia av samhällets juridiska regler. En av grundstenarna i dessa samhällsregler är att de ska vara fasta, att alla tolkningar ska göras utifrån samma grund och leda till samma slutsats när förutsättningarna är desamma. En annan är att alla är lika inför lagen.
SvFF har hittills visat att reglerna inte är fasta och att alla är olika inför deras lagar. Därför måste ÖSK överklaga. Det handlar i detta läge mindre om laget, och mer om att värna fotbollens framtid.
SvFF har regler som är, eller borde vara, en kopia av samhällets juridiska regler. En av grundstenarna i dessa samhällsregler är att de ska vara fasta, att alla tolkningar ska göras utifrån samma grund och leda till samma slutsats när förutsättningarna är desamma. En annan är att alla är lika inför lagen.
SvFF har hittills visat att reglerna inte är fasta och att alla är olika inför deras lagar. Därför måste ÖSK överklaga. Det handlar i detta läge mindre om laget, och mer om att värna fotbollens framtid.
2009-10-28
Budgettal
Finns även på na.se
Ordförande
Överallt pågår livet.
Nyss lämnades barn på dagis av stressade mammor och pappor på väg till jobbet.
Nyss vaknade en övertrött tonåring och insåg att hon även idag skulle bli för sen till skolan.
Nyss ropade den gamla kvinnan, glömsk av ålder och sjukdom, samma rop som i går, i förrgår, alla dagar.
Det är dessa människor som är meningen för vårt arbete.
Ordförande
Överallt pågår livet.
Nyss togs dagisbarnen emot av någon av alla dessa fantastiska dagisfröknar.
Nyss ringde en engagerad rektor för att höra varför inte hennes elev var på plats idag.
Nyss smekte en undersköterska kinden på den förvirrade åldringen, och tog som så många gånger förut hennes hand, lugnande, tröstande.
Det är dessa människors arbete som är vår mening.
Samtidigt är de våra uppdragsgivare.
Vårt uppdrag är att ansvarsfullt och varsamt förvalta de pengar de avstår för det som ska skötas gemensamt. Vi har inga egna pengar. Inte en krona av de pengar kommunen förvaltar har sitt ursprung hos oss politiker. Därför måste vi varje stund fundera över det uppdrag vi fått och hur vi ska förvalta det på bästa sätt. Därför är det rätt att vara försiktiga förvaltare. Det är inte våra pengar.
När vi presenterar vår budget för 2010 gör vi det utifrån den enskilda människan och det uppdrag vi fått från henne.
Det är barnet med alla hennes livsmöjligheter som är grunden när vi bygger nya förskolor.
Det är eleven, ibland ivrigt dansande in i skolan, ibland tröttare än trött, som får oss att skapa en skola för kunskap, får oss att satsa på vidareutbildning med Sveriges bästa lärarkår som mål.
Det är den unga killen, på väg mot utanförskapet, som sporrar mot mer förebyggande socialt arbete.
Det är den funktionshindrades möjligheter till ett rikare liv som ligger bakom både nya boenden och slätare torg.
Det är insikten om att vi alla är fantastiska människor, från vårt första andetag till det sista, som driver oss att ta särskild hänsyn till omsorgen om de äldre.
Vi bygger också strukturer för att Örebro kommun ska bli den bästa arbetsgivaren, för att ge varje medarbetare möjlighet att bli en ännu bättre vardagshjälte.
En jämställd organisation måste bli en självklarhet för alla. Jämställdhet är inte ett arbete för några få engagerade. Det är en central ledningsfråga på alla plan.
Utveckling, fortbildning och kompetenshöjning måste bli ännu mer självklara delar av vårt arbetssätt.
Chefskapet ska erkännas och värderas. Chefens roll som grund för en bra verksamhet med nöjda medarbetare underskattas ofta. Det måste vi förändra.
Makt och ansvar hör ihop. Vardagsmakten ska fortsätta att flyttas så nära örebroarens vardag som möjligt, så långt ut i organisationen som det går.
Servicegarantierna ger möjlighet att ständigt söka sätt att förbättra vårt arbete, att jämföra med andra och att finna nya vägar.
Örebro kommun är en tillåtande organisation. Det är inte fel att misslyckas. Men det är bra att lära av sina misslyckanden för framtiden.
Det är tack vare, och inte trots, att vi varit och är försiktiga med ekonomin som barn och gamla kan prioriteras.
Det är tack vare, och inte trots, att vi varit försiktiga med ekonomin som personalen kan uppleva trygghet, även i förändringens tid.
Ordförande
En budget kan lätt bli en lek med siffror, ett bollande med miljoner. Lika gärna kan den bli en tävling i ord. Vem hittar den slagkraftigaste formuleringen?
Vem skapar den bästa rubriken?
Vem vinner fullmäktigematchen?
Detta är, och ska vara, en del av demokratin. Men det får aldrig skymma meningen för allas vårt arbete: småbarnen på dagis, de glada ettapladdarna, de ibland svårälskade tonåringarna, människorna som har det svårt i och med samhället, den åldrande människan. Om detta finns en bred enighet, även om synen på hur vi bäst når målen ibland skiljer.
Vi lever idag i en tid då mycket av det vi tagit för givet ifrågasätts.
I den globala finanskrisens spår funderar allt fler över hur marknader och tillväxt ska kontrolleras för att värna långsiktighet och stabilitet.
I den globala klimatkrisens spår funderar allt fler över hur morgondagens samhälle överhuvudtaget ska kunna fungera.
I den globala befolkningskrisen spår funderar många över hur vi ska klara av att hantera en befolkning där allt fler blir allt äldre, där klyftor grävs mellan människor, där människans värde ifrågasätts.
Även om det kan verka avlägset, är det i ljuset av detta som vår budget, våra övergripande strategier, ska läsas.
För oss handlar det om att lokalt försöka skapa en långsiktigt stabil ekonomisk grund, inte bara för 2010 utan för många kommande år. Örebro kommuns ekonomi är stark. Men den måste hanteras varsamt.
Det handlar om att söka de strukturer som gör klimatarbetet till mer än ord. Staden måste bli transporteffektiv, husen energieffektiva, vårt sätt att arbeta klimateffektivt. De investeringar vi gör idag ska syfta till ett klimatsäkrare samhälle.
Det handlar om att se människan och hennes vilja och möjligheter, oavsett om hon är kvinna eller man, ung eller åldrande, ursvensk, invandrare eller flykting. Visst ska vi ställa krav på att de som kommer hit och kan också ska studera eller arbeta för sin egen försörjning. Men alldeles för många osynliga hinder byggs av oss som redan finns här. Kommunen ska bli en katalysator för att ge fler möjlighet att förverkliga sina drömmar.
I denna utmaningens tid är det därför glädjande att så mycket i de två huvudalternativen till budget är gemensamt. Det är en styrka för Örebro. Samtidigt är det också nödvändigt att peka på skillnaderna:
Synen på örebroarens rätt att välja.
Synen på det privatas möjligheter att komplettera det offentliga.
Synen på det civila samhällets rätt till frihet för att växa.
Synen på hur företagandet bäst utvecklas.
Ordförande
I kväll hämtar stressade föräldrar sina barn hos fantastiska dagisfröknar.
I kväll sätter sig en uttråkad tonåring vid datorn, ändå medveten om att det finns en rektor som bryr sig.
I kväll tröstar en varm sköterskehand en förvirrad kvinna innan nattens sömn vänligt tystar oron.
Det är deras vardag som är vår mening.
Det är människans liv och livschanser som är vårt mål.
Bifall till KS förslag.
Ordförande
Överallt pågår livet.
Nyss lämnades barn på dagis av stressade mammor och pappor på väg till jobbet.
Nyss vaknade en övertrött tonåring och insåg att hon även idag skulle bli för sen till skolan.
Nyss ropade den gamla kvinnan, glömsk av ålder och sjukdom, samma rop som i går, i förrgår, alla dagar.
Det är dessa människor som är meningen för vårt arbete.
Ordförande
Överallt pågår livet.
Nyss togs dagisbarnen emot av någon av alla dessa fantastiska dagisfröknar.
Nyss ringde en engagerad rektor för att höra varför inte hennes elev var på plats idag.
Nyss smekte en undersköterska kinden på den förvirrade åldringen, och tog som så många gånger förut hennes hand, lugnande, tröstande.
Det är dessa människors arbete som är vår mening.
Samtidigt är de våra uppdragsgivare.
Vårt uppdrag är att ansvarsfullt och varsamt förvalta de pengar de avstår för det som ska skötas gemensamt. Vi har inga egna pengar. Inte en krona av de pengar kommunen förvaltar har sitt ursprung hos oss politiker. Därför måste vi varje stund fundera över det uppdrag vi fått och hur vi ska förvalta det på bästa sätt. Därför är det rätt att vara försiktiga förvaltare. Det är inte våra pengar.
När vi presenterar vår budget för 2010 gör vi det utifrån den enskilda människan och det uppdrag vi fått från henne.
Det är barnet med alla hennes livsmöjligheter som är grunden när vi bygger nya förskolor.
Det är eleven, ibland ivrigt dansande in i skolan, ibland tröttare än trött, som får oss att skapa en skola för kunskap, får oss att satsa på vidareutbildning med Sveriges bästa lärarkår som mål.
Det är den unga killen, på väg mot utanförskapet, som sporrar mot mer förebyggande socialt arbete.
Det är den funktionshindrades möjligheter till ett rikare liv som ligger bakom både nya boenden och slätare torg.
Det är insikten om att vi alla är fantastiska människor, från vårt första andetag till det sista, som driver oss att ta särskild hänsyn till omsorgen om de äldre.
Vi bygger också strukturer för att Örebro kommun ska bli den bästa arbetsgivaren, för att ge varje medarbetare möjlighet att bli en ännu bättre vardagshjälte.
En jämställd organisation måste bli en självklarhet för alla. Jämställdhet är inte ett arbete för några få engagerade. Det är en central ledningsfråga på alla plan.
Utveckling, fortbildning och kompetenshöjning måste bli ännu mer självklara delar av vårt arbetssätt.
Chefskapet ska erkännas och värderas. Chefens roll som grund för en bra verksamhet med nöjda medarbetare underskattas ofta. Det måste vi förändra.
Makt och ansvar hör ihop. Vardagsmakten ska fortsätta att flyttas så nära örebroarens vardag som möjligt, så långt ut i organisationen som det går.
Servicegarantierna ger möjlighet att ständigt söka sätt att förbättra vårt arbete, att jämföra med andra och att finna nya vägar.
Örebro kommun är en tillåtande organisation. Det är inte fel att misslyckas. Men det är bra att lära av sina misslyckanden för framtiden.
Det är tack vare, och inte trots, att vi varit och är försiktiga med ekonomin som barn och gamla kan prioriteras.
Det är tack vare, och inte trots, att vi varit försiktiga med ekonomin som personalen kan uppleva trygghet, även i förändringens tid.
Ordförande
En budget kan lätt bli en lek med siffror, ett bollande med miljoner. Lika gärna kan den bli en tävling i ord. Vem hittar den slagkraftigaste formuleringen?
Vem skapar den bästa rubriken?
Vem vinner fullmäktigematchen?
Detta är, och ska vara, en del av demokratin. Men det får aldrig skymma meningen för allas vårt arbete: småbarnen på dagis, de glada ettapladdarna, de ibland svårälskade tonåringarna, människorna som har det svårt i och med samhället, den åldrande människan. Om detta finns en bred enighet, även om synen på hur vi bäst når målen ibland skiljer.
Vi lever idag i en tid då mycket av det vi tagit för givet ifrågasätts.
I den globala finanskrisens spår funderar allt fler över hur marknader och tillväxt ska kontrolleras för att värna långsiktighet och stabilitet.
I den globala klimatkrisens spår funderar allt fler över hur morgondagens samhälle överhuvudtaget ska kunna fungera.
I den globala befolkningskrisen spår funderar många över hur vi ska klara av att hantera en befolkning där allt fler blir allt äldre, där klyftor grävs mellan människor, där människans värde ifrågasätts.
Även om det kan verka avlägset, är det i ljuset av detta som vår budget, våra övergripande strategier, ska läsas.
För oss handlar det om att lokalt försöka skapa en långsiktigt stabil ekonomisk grund, inte bara för 2010 utan för många kommande år. Örebro kommuns ekonomi är stark. Men den måste hanteras varsamt.
Det handlar om att söka de strukturer som gör klimatarbetet till mer än ord. Staden måste bli transporteffektiv, husen energieffektiva, vårt sätt att arbeta klimateffektivt. De investeringar vi gör idag ska syfta till ett klimatsäkrare samhälle.
Det handlar om att se människan och hennes vilja och möjligheter, oavsett om hon är kvinna eller man, ung eller åldrande, ursvensk, invandrare eller flykting. Visst ska vi ställa krav på att de som kommer hit och kan också ska studera eller arbeta för sin egen försörjning. Men alldeles för många osynliga hinder byggs av oss som redan finns här. Kommunen ska bli en katalysator för att ge fler möjlighet att förverkliga sina drömmar.
I denna utmaningens tid är det därför glädjande att så mycket i de två huvudalternativen till budget är gemensamt. Det är en styrka för Örebro. Samtidigt är det också nödvändigt att peka på skillnaderna:
Synen på örebroarens rätt att välja.
Synen på det privatas möjligheter att komplettera det offentliga.
Synen på det civila samhällets rätt till frihet för att växa.
Synen på hur företagandet bäst utvecklas.
Ordförande
I kväll hämtar stressade föräldrar sina barn hos fantastiska dagisfröknar.
I kväll sätter sig en uttråkad tonåring vid datorn, ändå medveten om att det finns en rektor som bryr sig.
I kväll tröstar en varm sköterskehand en förvirrad kvinna innan nattens sömn vänligt tystar oron.
Det är deras vardag som är vår mening.
Det är människans liv och livschanser som är vårt mål.
Bifall till KS förslag.
2009-10-27
En budgetdebatt
Har suttit på budgetdebatt hela dagen. Klockan 9 drog det igång. Snart kör vi igång sista ämnesområdet, social välfärd.
Det är mycket prat idag i fullmäktigesalen. Kanske är det mindre lyssnande. Som Rasmus Persson uttryckte det - Du hör inte, du lyssnar inte, du hör inte, du lyssnar inte.
När jag var yngre tyckte jag att fullmäktigedebatterna, speciellt budgetdebatten, var viktiga att vinna. Själva argumentationen, som fick motståndaren att backa, var värd nog. Rubriken i morgondagens tidning var spännande. Visst blev det både slängar och efterslängar som sett i efterhand inte alltid var de mest lyckade. Men debattvinsten var ändå målet.
I dagsläget är jag inte längre lika säker. Visst måste man inse att politik och demokrati måste handla om debatt. Argument ska brytas och gränser tydliggöras. Men jag blir allt osäkrare på att debatterna i fullmäktige är rätt, på rätt sätt, för rätt publik, med rätt teman.
Innan en debatt i fullmäktige möts majoritet och opposition i otaliga möten. Redan där stöts och blöts argumenten. Ibland är det otydligare vilket parti man tillhör och tydligare vilken nämnd man sitter i. Ärendena rullar genom den kommunala hierarkin. Ju längre upp man kommer, desto mer politik blir det. En del ärenden hamnar till slut i fullmäktige. Oftast är de redan kända och diskuterade i omgångar dessförinnan.
I de allra flesta ärenden är vi överens. I många ärenden, frågor och interpellationer, ska inte ens beslut tas. Ändå förs långa diskussioner. Är det rätt prioriteringar?
Jag tror på fullmäktiges roll. Jag skulle vilja värdera detta parlament högre. Frågan är hur det ska göras.
När jag pratade med en demokratiforskare för något år sedan menade han att även kommunerna borde styras som parlamentariska demokratier, det vill säga där majoriteten har regeringsmakten och oppositionens roll manifesteras i fullmäktige. Det skulle tydliggöra regeringsmakten, och öka oppositionens roll som ifrågasättare.
Kanske är det en väg att gå. Det jag är säker på är att vi måste söka förändring.
Det är mycket prat idag i fullmäktigesalen. Kanske är det mindre lyssnande. Som Rasmus Persson uttryckte det - Du hör inte, du lyssnar inte, du hör inte, du lyssnar inte.
När jag var yngre tyckte jag att fullmäktigedebatterna, speciellt budgetdebatten, var viktiga att vinna. Själva argumentationen, som fick motståndaren att backa, var värd nog. Rubriken i morgondagens tidning var spännande. Visst blev det både slängar och efterslängar som sett i efterhand inte alltid var de mest lyckade. Men debattvinsten var ändå målet.
I dagsläget är jag inte längre lika säker. Visst måste man inse att politik och demokrati måste handla om debatt. Argument ska brytas och gränser tydliggöras. Men jag blir allt osäkrare på att debatterna i fullmäktige är rätt, på rätt sätt, för rätt publik, med rätt teman.
Innan en debatt i fullmäktige möts majoritet och opposition i otaliga möten. Redan där stöts och blöts argumenten. Ibland är det otydligare vilket parti man tillhör och tydligare vilken nämnd man sitter i. Ärendena rullar genom den kommunala hierarkin. Ju längre upp man kommer, desto mer politik blir det. En del ärenden hamnar till slut i fullmäktige. Oftast är de redan kända och diskuterade i omgångar dessförinnan.
I de allra flesta ärenden är vi överens. I många ärenden, frågor och interpellationer, ska inte ens beslut tas. Ändå förs långa diskussioner. Är det rätt prioriteringar?
Jag tror på fullmäktiges roll. Jag skulle vilja värdera detta parlament högre. Frågan är hur det ska göras.
När jag pratade med en demokratiforskare för något år sedan menade han att även kommunerna borde styras som parlamentariska demokratier, det vill säga där majoriteten har regeringsmakten och oppositionens roll manifesteras i fullmäktige. Det skulle tydliggöra regeringsmakten, och öka oppositionens roll som ifrågasättare.
Kanske är det en väg att gå. Det jag är säker på är att vi måste söka förändring.
2009-10-23
Äntligen
ÖSK vann igen. 2-1 mot Halmstad. Helt OK även om det känns att trycket varit hårt. Lätt nervöst ju närmre mål man kom. Nu ligger plats 5-6 klart inom räckhåll även om det inte spelar någon större roll om man kommer 5a eller 8a.
Bara 4400 pers på matchen. Sämst på länge. Men det är inte optimalt att gå på fotboll i oktober. Snacka om läckande tak...:)
Så vann ju ÖH mot Växjö med 5-2. Det är kul när det går bra för Örebro!
Bara 4400 pers på matchen. Sämst på länge. Men det är inte optimalt att gå på fotboll i oktober. Snacka om läckande tak...:)
Så vann ju ÖH mot Växjö med 5-2. Det är kul när det går bra för Örebro!
2009-10-21
Ibland
hinner man inte ens blogga. Det är enklare att snabbt gå in på FB och skriva något. Men de senaste veckorna har varit otroliga vad gäller jobbet. Hem 9 - 10 på kvällen utan att ha hunnit gå igenom mailen. Ett par tre timmar med datorn i soffan.
Tur att det inte är så jämt.
Tur att det inte är så jämt.
2009-10-15
Om om inte varit
Träffade Peter Örn i går. Han är en av de människor jag respekterar mest. Före detta partisekreterare i Folkpartiet, ledare för Röda Korset och SR med mera. Det finns få människor med en genuinare känsla för och ett större intresse för människan än Peter. Socialliberal är ett ord som passar som hand i handsken.
En gång i början av 1990-talet sökte han en riksdagsplats, en utveckling från partisekreterarposten. Det blev inte så.
Man kan fundera på om om inte varit. Om han hade fått ledamotsplatsen och jobbat vidare i partiet. Var hade vi varit idag? Hur hade Folkpartiet sett ut?
Alla partier har en ideologi i grunden. Men personerna som leder partierna spelar ibland större roll än den ideologiska basen. Göran Perssons omformande av socialdemokratin, Fredrik Reinfelds nuvarande arbete med moderaterna - det är bara att fortsätta. Partiernas ideologi spinns kring enskilda människor.
Så om om inte hade varit, vad hade varit istället?
En gång i början av 1990-talet sökte han en riksdagsplats, en utveckling från partisekreterarposten. Det blev inte så.
Man kan fundera på om om inte varit. Om han hade fått ledamotsplatsen och jobbat vidare i partiet. Var hade vi varit idag? Hur hade Folkpartiet sett ut?
Alla partier har en ideologi i grunden. Men personerna som leder partierna spelar ibland större roll än den ideologiska basen. Göran Perssons omformande av socialdemokratin, Fredrik Reinfelds nuvarande arbete med moderaterna - det är bara att fortsätta. Partiernas ideologi spinns kring enskilda människor.
Så om om inte hade varit, vad hade varit istället?
2009-10-14
Sverige ut ur VM
Så är det nu ett faktum. Sverige är ute ur VMsagan 2010. Det känns faktiskt helt OK. Jag skrev för ett halvår sedan att Sverige inte har något att göra i VM med det lag man har. Det finns helt enkelt inte kompetens.
Nu avgår Lagerbäck och kommer att ersättas av någon annan. Jag tror det är bra. Det måste till någon som vågar skola in de nya talangerna och ta bort de som blivit för gamla och sega. Henke var den sekunden segare i matchen mot Danmark som han inte var för fem år sedan, bara som ett exempel på en spelare som ändå presterat OK. Men han hade inte varit offside vid första bortdömda målet då...
Så tack Lagerbäck. Hoppas det blir någon bra ersättare. Någon som kan göra Zlatan lika bra i landslaget som han är i Barca. Då vinner vi EM 2012!
Nu avgår Lagerbäck och kommer att ersättas av någon annan. Jag tror det är bra. Det måste till någon som vågar skola in de nya talangerna och ta bort de som blivit för gamla och sega. Henke var den sekunden segare i matchen mot Danmark som han inte var för fem år sedan, bara som ett exempel på en spelare som ändå presterat OK. Men han hade inte varit offside vid första bortdömda målet då...
Så tack Lagerbäck. Hoppas det blir någon bra ersättare. Någon som kan göra Zlatan lika bra i landslaget som han är i Barca. Då vinner vi EM 2012!
Dawit Isaak
Att ÖIS blir bötfällda för att deras supportrar vädjar till världssamfundet om att ta vara på några av de grundläggande mänskliga rättigheterna, rätten till att få en rättvis rättegång och rätten till en human behandling även som fånge (egentligen handlar det om rätten till liv) är inget mindre än en skandal. SvFF framstår allt mer som en koloss som inte har koll på omvärlden.
Jag kan irritera mig över att SvFF tolkar sina egna regler utifrån någon slags nyttokalkyl istället för en rättsäkerhetskalkyl, som t.ex. med det senaste fallet mellan ÖSK och GAIS, men det är ändå ingenting mot upprördheten över ÖIS-domen.
Vad innebär förbudet mot politik på arenorna? Får klubbarna och supportrarna göra pr för FN, eller för de mänskliga rättigheterna? Är inte lag och ordning på arenorna politik? Jämställdhet, integration, supporterkultur, vad är inte politik? Även inom sporten?
Om inte förbundet backar när det gäller ÖIS-banderollen menar jag, precis som jag skrev på FB när jag fick reda på det, att samtliga supporterklubbar i Sverige nästa match ska ha precis likadana banderoller. Ibland måste man våga stå upp för det som är större!
Jag kan irritera mig över att SvFF tolkar sina egna regler utifrån någon slags nyttokalkyl istället för en rättsäkerhetskalkyl, som t.ex. med det senaste fallet mellan ÖSK och GAIS, men det är ändå ingenting mot upprördheten över ÖIS-domen.
Vad innebär förbudet mot politik på arenorna? Får klubbarna och supportrarna göra pr för FN, eller för de mänskliga rättigheterna? Är inte lag och ordning på arenorna politik? Jämställdhet, integration, supporterkultur, vad är inte politik? Även inom sporten?
Om inte förbundet backar när det gäller ÖIS-banderollen menar jag, precis som jag skrev på FB när jag fick reda på det, att samtliga supporterklubbar i Sverige nästa match ska ha precis likadana banderoller. Ibland måste man våga stå upp för det som är större!
2009-10-13
Nybyggare i Örebro
I år fick Örebro kommun det första Nybyggarkommunpriset. Det är ett nytt pris som ges till den eller de kommuner som gjort mest för invandrarföretagandet. Örebro fick det för ett flerårigt och både brett och strukturerat arbete. Jag fick själv ta emot priset under Almedalsveckan på Gotland.
Idag blev det ännu roligare. Layla Naseh, företagare från Örebro, fick priset som årets nybyggare, direkt av kungen, i Stockholm. Vilken lycka. Vilket föredöme! Jag var bjuden, men kunde på grund av budgetens MBL-förhandlingar, inte åka. Trist. Hade varit fantastiskt roligt att få delta i firandet.
Det finns alltid minst två sidor av alla mynt. En del ser problem i invandringen, kostnader och utanförskap. Andra ser möjligheter, intäkter och medborgarskap. Så är det även i Örebro. Kanske vi alldeles för ofta talar om utanförskapet, och alldelse för sällan om medborgarskapet.
Såg tidigare i kväll ett reportage på Aktuellt om hur media i Leicester i Storbritannien valt att gå ifrån den förenklade rapporteringen kring eländet i de stora bostadsområdena. Man arbetade istället med en mer nyanserad bild. Det hade förändrat mycket, inte minst i bostadsområdena. Tänk om vi i Örebro kunde få till något liknande.
Man ska inte förneka utanförskapet eller dess konsekvenser. Förljugenhet eller förnekande leder ingen vart. Men samtidigt som man är tydlig på utanförskapets pris, måste man också redovisa den andra sidan, alla de människor som lyfter sig och sin omgivning in i samhälle och medborgarskap.
Idag blev det ännu roligare. Layla Naseh, företagare från Örebro, fick priset som årets nybyggare, direkt av kungen, i Stockholm. Vilken lycka. Vilket föredöme! Jag var bjuden, men kunde på grund av budgetens MBL-förhandlingar, inte åka. Trist. Hade varit fantastiskt roligt att få delta i firandet.
Det finns alltid minst två sidor av alla mynt. En del ser problem i invandringen, kostnader och utanförskap. Andra ser möjligheter, intäkter och medborgarskap. Så är det även i Örebro. Kanske vi alldeles för ofta talar om utanförskapet, och alldelse för sällan om medborgarskapet.
Såg tidigare i kväll ett reportage på Aktuellt om hur media i Leicester i Storbritannien valt att gå ifrån den förenklade rapporteringen kring eländet i de stora bostadsområdena. Man arbetade istället med en mer nyanserad bild. Det hade förändrat mycket, inte minst i bostadsområdena. Tänk om vi i Örebro kunde få till något liknande.
Man ska inte förneka utanförskapet eller dess konsekvenser. Förljugenhet eller förnekande leder ingen vart. Men samtidigt som man är tydlig på utanförskapets pris, måste man också redovisa den andra sidan, alla de människor som lyfter sig och sin omgivning in i samhälle och medborgarskap.
2009-10-12
Övergripande Strategier med Budget 2010
ÖSB 2010, en nyformulering av oss som ny majoritet av det som tidigare bara hette budget. Vi gjorde det därför att vi menar att detta dokument är mer än siffror, mer än bara ekonomi. Det är det viktigaste styrdokumentet för Örebro kommun, ett dokument som påverkar alla kommunala verksamheter och därmed också de allra flesta örebroarna. Ekonomin blir bara en stödprocess. Det är de politiska strategierna som är det viktiga.
Vad säger då strategierna för 2010? Några korta nedslag:
Ekonomin är stark, även om det under många år framöver kommer att krävas restriktivitet i satsningar som innebär långsiktigt ökade kostnader. Detta är det tydligaste trendbrottet sedan tidigare kommunledning.
Det blir satsningar 2010, dels för de pengar som staten satt till, dels tack vara det starka resultatet 2009. Men båda dessa tillskott är engångspengar, de kan inte användas till att långsiktigt öka kommunens kostnader. Därför satsar vi på projekt för arbeten, på investeringar för arbeten, klimat och effektivitet, på att göra mildare infasningar av besparingarna, på strategiska områden som innebär en bättre kommun för fler.
Medborgarfokus ligger fast. Kommunen är inte en organisation för sig själv. Vi måste ha örebroarnas intressen i tankarna jämt. Alltifrån att vara varsamma med deras skattepengar, över deras vilja att påverka de kommunala processerna, till system för ökad valfrihet.
De tre perspektiven; barn, genus och mångfald, påverkar hela budgeten. Barnperspektivet blir tydligare genom ökade satsningar på bl.a. förskolor, men också genom bättre stadsplanering. Jämställdheten är numera ett centralt område för hela kommunen, inklusive både den politiska och den administrativa ledningen. Mångfaldsperspektivet lyfts inom alla programområden.
Klimatutmaningen är central. Vi är på god väg med strategiska investeringar, liksom med att göra klimatet till en kommuncentral fråga. Alla påverkas av klimatförändringarna, alla kan påverka klimatutvecklingen. Det är inte längre någon sektorsfråga.
Jobben är som alltid en viktig fråga. Bättre villkor för företagande. Servicegarantier. Jobbgaranti för unga. Nyföretagarservice. Och så vidare. Budgeten innebär hundratals nya eller värnade jobb i kommunen och hos kommunens leverantörer. Ännu fler platser på vuxenutbildning eller ungdomsjobb. Det är bra i en tid då fler måste vänta längre på nya jobb.
Vill bara nämna att också naturfrågorna får sin del. Tyvärr lyser frågor kring natur och biologisk mångfald mest med sin frånvaro idag. Men i Örebro, denna framgångskommun, bryr vi oss om att den värld vi lämnar till våra barn ska vara rikare än den vi ärvde. Vi når inte dit genom de satsningar som nu görs. Men vi tar ett steg.
Det finns otroligt mycket mer att skriva om. Men mina bloggar är ju redan nu alldeles för långa...
Vad säger då strategierna för 2010? Några korta nedslag:
Ekonomin är stark, även om det under många år framöver kommer att krävas restriktivitet i satsningar som innebär långsiktigt ökade kostnader. Detta är det tydligaste trendbrottet sedan tidigare kommunledning.
Det blir satsningar 2010, dels för de pengar som staten satt till, dels tack vara det starka resultatet 2009. Men båda dessa tillskott är engångspengar, de kan inte användas till att långsiktigt öka kommunens kostnader. Därför satsar vi på projekt för arbeten, på investeringar för arbeten, klimat och effektivitet, på att göra mildare infasningar av besparingarna, på strategiska områden som innebär en bättre kommun för fler.
Medborgarfokus ligger fast. Kommunen är inte en organisation för sig själv. Vi måste ha örebroarnas intressen i tankarna jämt. Alltifrån att vara varsamma med deras skattepengar, över deras vilja att påverka de kommunala processerna, till system för ökad valfrihet.
De tre perspektiven; barn, genus och mångfald, påverkar hela budgeten. Barnperspektivet blir tydligare genom ökade satsningar på bl.a. förskolor, men också genom bättre stadsplanering. Jämställdheten är numera ett centralt område för hela kommunen, inklusive både den politiska och den administrativa ledningen. Mångfaldsperspektivet lyfts inom alla programområden.
Klimatutmaningen är central. Vi är på god väg med strategiska investeringar, liksom med att göra klimatet till en kommuncentral fråga. Alla påverkas av klimatförändringarna, alla kan påverka klimatutvecklingen. Det är inte längre någon sektorsfråga.
Jobben är som alltid en viktig fråga. Bättre villkor för företagande. Servicegarantier. Jobbgaranti för unga. Nyföretagarservice. Och så vidare. Budgeten innebär hundratals nya eller värnade jobb i kommunen och hos kommunens leverantörer. Ännu fler platser på vuxenutbildning eller ungdomsjobb. Det är bra i en tid då fler måste vänta längre på nya jobb.
Vill bara nämna att också naturfrågorna får sin del. Tyvärr lyser frågor kring natur och biologisk mångfald mest med sin frånvaro idag. Men i Örebro, denna framgångskommun, bryr vi oss om att den värld vi lämnar till våra barn ska vara rikare än den vi ärvde. Vi når inte dit genom de satsningar som nu görs. Men vi tar ett steg.
Det finns otroligt mycket mer att skriva om. Men mina bloggar är ju redan nu alldeles för långa...
2009-10-11
Problem
Det finns få saker som är så irriterande som när datorn inte fungerar. Och det gör den inte.
På jobbet går min fasta dator ungefär lika fort som de gjorde 1990. Att öppna ett mejl kan ta fem minuter. Snabbsurfning är otänkbart. Det handlar om att arbeta på sin självbehärskning.
Det har inneburit att jag även på jobbet för det mesta arbetar med Macen och det trådlösa nätverket. Men då är kommunens epostprogram inte speciellt bra. Det fungerar inte att söka adresser som innehåller å, ä eller ö. Det är långsamt.
Kan man inte hantera posten blir det mindre jobb på datorn totalt sett. Har därför inte bloggat, inte FBat och liknande på några dagar. Det fungerar ju väl, men man inser snabbt hur mycket man jobbar med och på datorn.
På jobbet går min fasta dator ungefär lika fort som de gjorde 1990. Att öppna ett mejl kan ta fem minuter. Snabbsurfning är otänkbart. Det handlar om att arbeta på sin självbehärskning.
Det har inneburit att jag även på jobbet för det mesta arbetar med Macen och det trådlösa nätverket. Men då är kommunens epostprogram inte speciellt bra. Det fungerar inte att söka adresser som innehåller å, ä eller ö. Det är långsamt.
Kan man inte hantera posten blir det mindre jobb på datorn totalt sett. Har därför inte bloggat, inte FBat och liknande på några dagar. Det fungerar ju väl, men man inser snabbt hur mycket man jobbar med och på datorn.
2009-10-07
Klimat och miljö
Idag presenterade vi i kommunledningen vårt förslag för hur programnämnd samhällsbyggnad ska använda sina nya medel 2010. Det finns skäl för att detta programområde kommer sist av de tre. Vi har prioriterat Social Välfärd, äldreomsorgen och den sociala omsorgen, liksom Barn och Utbildning, förskolan och skolan, högre.
Men programområde Samhällsbyggnad är knappast oviktigt. Det ska hantera några av de avgörande frågorna för Örebro, men även världen. Klimatfrågan är en sådan. Det märks också i vår budget. Den största ökade budgetposten handlar om kollektivtrafiken, som måste bli bättre för att ännu fler ska åka buss istället för bil och därmed minska utsläppen av klimatpåverkande gaser.
Den näst största ökningen får andra klimatåtgärder och mer generella miljöåtgärder. Ibland samverkar de. Man kan använda röjt material när man jobbar med naturvård för att göra mer biogas. Man får bättre luftkvalitet om man minskar kväveutsläpp, samtidigt som vattenkvaliteten ökar.
Så jobbar vi naturligtvis vidare med Örebro som en naturkommun. Vi har ett unikt läge med så många fantastiska naturtyper så nära.
När vi tog över kommunen så inleddes ett strategiskt arbete med den civila sektorn, föreningar, organisationer och nätverk. Idag är vi nationellt ledande. Det skapar större möjligheter för integration, för en stärkt demokrati, för bättre företagande, för större livskvalitet för fler. Här fortsätter vi satsa.
Det händer så mycket bra i Örebro idag. Det märks att majoritetsbyten gör skillnad.
Men programområde Samhällsbyggnad är knappast oviktigt. Det ska hantera några av de avgörande frågorna för Örebro, men även världen. Klimatfrågan är en sådan. Det märks också i vår budget. Den största ökade budgetposten handlar om kollektivtrafiken, som måste bli bättre för att ännu fler ska åka buss istället för bil och därmed minska utsläppen av klimatpåverkande gaser.
Den näst största ökningen får andra klimatåtgärder och mer generella miljöåtgärder. Ibland samverkar de. Man kan använda röjt material när man jobbar med naturvård för att göra mer biogas. Man får bättre luftkvalitet om man minskar kväveutsläpp, samtidigt som vattenkvaliteten ökar.
Så jobbar vi naturligtvis vidare med Örebro som en naturkommun. Vi har ett unikt läge med så många fantastiska naturtyper så nära.
När vi tog över kommunen så inleddes ett strategiskt arbete med den civila sektorn, föreningar, organisationer och nätverk. Idag är vi nationellt ledande. Det skapar större möjligheter för integration, för en stärkt demokrati, för bättre företagande, för större livskvalitet för fler. Här fortsätter vi satsa.
Det händer så mycket bra i Örebro idag. Det märks att majoritetsbyten gör skillnad.
2009-10-06
Höjda skatter?
När ska man höja skatter? Vissa ekonomer, åt det nyliberala hållet, menar ungefär att de aldrig ska höjas. Är man Keynesiansk, som rätt många är idag, bör man sänka skatter när det är tuffa konjunkturer och höja dem när konjunkturen går som tåget.
Keynes har en del föregångare. Rätt gamla dessutom. I Bibeln finns den förste Keynesianen beskriven. Mose jobb som Faraos "finansminister" med att spara under de sju goda åren, för att kunna spendera de sju dåliga, är ju Keynes rakt upp och ner. Alltså kanske Keynes egentligen är Moseian...
Jag har aldrig varit någon skattesänkarivrare. Om skattetrycket kan motiveras både ur ett intäkts- och utgiftsperpsektiv är den rådande nivån OK. Men det förutsätter också att den givna kvaliteten på välfärdstjänsterna är i nivå med kostnaden. Skattenivån är alltså beroende av många olika förutsättningar.
Globaliseringen har gjort att det som vi tidigare ansåg vara en nationell politik numera är en internationell politik. Skattenivåerna i Sverige är beroende av nivåerna globalt. Höjer vi nivåerna här innebär det att det vi skattar kan flytta, om det nu kan flytta. Arbeten kan flytta. Kunskap likaså. Förmögenheter kan flytta. Entreprenörer likaså.
Det innebär att vi i dagsläget måste se vad som sker i omvärlden för att kunna värna välfärden här hemma. Har vi för höga skatter kan det innebära problem med att långsiktigt värna välfärden. Snabba intäktsökningar men långsiktiga intäktsproblem.
I dagsläget befinner vi oss i en kris med få motstycken de senaste hundra åren. Om man vore Moseian/Keynesian borde vi idag ta ut det vi sparat i ladorna för att ge ut till samhället. Det talar för att skatterna snarare borde sänkas än höjas.
Men en riktig Moseian/Keynesian är också klar över att skatterna behöver höjas när det börjar gå bättre, för att åter spara i ladorna. Det är det svåra i kråksången.
Keynes har en del föregångare. Rätt gamla dessutom. I Bibeln finns den förste Keynesianen beskriven. Mose jobb som Faraos "finansminister" med att spara under de sju goda åren, för att kunna spendera de sju dåliga, är ju Keynes rakt upp och ner. Alltså kanske Keynes egentligen är Moseian...
Jag har aldrig varit någon skattesänkarivrare. Om skattetrycket kan motiveras både ur ett intäkts- och utgiftsperpsektiv är den rådande nivån OK. Men det förutsätter också att den givna kvaliteten på välfärdstjänsterna är i nivå med kostnaden. Skattenivån är alltså beroende av många olika förutsättningar.
Globaliseringen har gjort att det som vi tidigare ansåg vara en nationell politik numera är en internationell politik. Skattenivåerna i Sverige är beroende av nivåerna globalt. Höjer vi nivåerna här innebär det att det vi skattar kan flytta, om det nu kan flytta. Arbeten kan flytta. Kunskap likaså. Förmögenheter kan flytta. Entreprenörer likaså.
Det innebär att vi i dagsläget måste se vad som sker i omvärlden för att kunna värna välfärden här hemma. Har vi för höga skatter kan det innebära problem med att långsiktigt värna välfärden. Snabba intäktsökningar men långsiktiga intäktsproblem.
I dagsläget befinner vi oss i en kris med få motstycken de senaste hundra åren. Om man vore Moseian/Keynesian borde vi idag ta ut det vi sparat i ladorna för att ge ut till samhället. Det talar för att skatterna snarare borde sänkas än höjas.
Men en riktig Moseian/Keynesian är också klar över att skatterna behöver höjas när det börjar gå bättre, för att åter spara i ladorna. Det är det svåra i kråksången.
2009-10-05
1000 jobb i Örebro
Idag presenterar kommunledningen vår satsning på nya jobb i kommunen. Det handlar om en jobbgaranti för unga, om ökade satsningar på nyföretagande, på universitetet, på civila samhället. Tillsammans med de satsningar som presenteras inom den andra programområdena innebär det att Örebro kommun under 2010 säkert kan uppnå en volym om 1000 jobb. En del är nya jobb när vi investerar mer än vi tänkt, eller när vi jobbar med ungdomsgarantin. En del är ett bevarande av fler tjänster i kommunen. Social Välfärd och Barn och Utbildning får resurser som motsvarar 30 - 50 tjänster vardera.
Sammantaget innebär kommunledningens budget troligtvis den största jobbsatsning som sjösatts. Det lägger en stabil grund för det kommunala välfärdsuppdraget.
Sammantaget innebär kommunledningens budget troligtvis den största jobbsatsning som sjösatts. Det lägger en stabil grund för det kommunala välfärdsuppdraget.
2009-10-04
Man blir trött
av att ÖSK åter förlorade. Gick faktiskt några minuter innan så jag slapp se tredje målet, bara hörde det i ryggen.
Jag tycket det kan vara OK att gå på förlustmatcher, bara laget spelar bra och det känns som man ger 100. Idag var det inget av det. Bara Alejandro Bedoya som jobbar på hela tiden. Annars var det långsamt, trögt, mycket vandrande och lite springande, få positionsbyten. Trist helt enkelt.
Ändå vinner ÖSK avsluten med 15-8 eller nåt sånt. Men förutom första minutens press, och Bedoyas nick var det inget farligt. Nu har ÖSK gjort nästan minst mål i allsvenskan och då blir man inte vare sig femma, trea eller etta.
Egentligen spelar väl inte placeringen så stor roll nu. Det vore bättre om Sixten Boström kunde börja spela in nästa års lag redan. Ge fler yngre förmågor chansen. Mittfältet måste förnyas. Backlinjen har en del riktiga bekymmer. Börja jobba på 2010 redan nu. Även inställningsmässigt. Tror att rätt mycket av det knackiga spelet beror på att alldeles för många inte hanterar pressen av att vara ett bättre lag så bra. Överarbetar eller blir stela helt enkelt. Det gäller inte bara att arbeta fysiskt för att nå toppen. Det mentala kan vara lika viktigt.
Kör på ÖSK, tänk positivt. Snart kommer första guldet!
Jag tycket det kan vara OK att gå på förlustmatcher, bara laget spelar bra och det känns som man ger 100. Idag var det inget av det. Bara Alejandro Bedoya som jobbar på hela tiden. Annars var det långsamt, trögt, mycket vandrande och lite springande, få positionsbyten. Trist helt enkelt.
Ändå vinner ÖSK avsluten med 15-8 eller nåt sånt. Men förutom första minutens press, och Bedoyas nick var det inget farligt. Nu har ÖSK gjort nästan minst mål i allsvenskan och då blir man inte vare sig femma, trea eller etta.
Egentligen spelar väl inte placeringen så stor roll nu. Det vore bättre om Sixten Boström kunde börja spela in nästa års lag redan. Ge fler yngre förmågor chansen. Mittfältet måste förnyas. Backlinjen har en del riktiga bekymmer. Börja jobba på 2010 redan nu. Även inställningsmässigt. Tror att rätt mycket av det knackiga spelet beror på att alldeles för många inte hanterar pressen av att vara ett bättre lag så bra. Överarbetar eller blir stela helt enkelt. Det gäller inte bara att arbeta fysiskt för att nå toppen. Det mentala kan vara lika viktigt.
Kör på ÖSK, tänk positivt. Snart kommer första guldet!
2009-10-01
Open Art
Kunde läsa idag att Open Art 2010 inte blir av. Det är fel. Open Art 2010 kommer att bli av. Frågan är på vilket sätt. Kommunens engagemang är obrutet. De två drivande krafterna finns kvar för en tredje satsning innan Open Art förhoppningsvis blir en långsiktig biennal.
Man kan fundera över om kommunen i en trång ekonomisk situation ska satsa pengar på märkliga konstverk på gatorna. Men för mig är det en självklarhet. Örebro blir attraktivare, för oss som bor här, för de som besöker, studerar eller bara är på genomresa.
Samtidigt har kultur ett egenvärde. Kulturen kan inte bara användas instrumentellt, som ett redskap att nå andra mål. Det är fel och kommer aldrig att fungera om det enda sättet att finansiera kultur är att tvinga kulturen att bli något annat än vad den är. Man kan inte säga att kulturens uppdrag är att få fler att flytta till Örebro. Men det kan också vara en effekt. Man kan inte säga att kulturens uppdrag är att lösa utanförskap, men det kan vara en av flera effekter.
Jag hävdar att man inte ska villkora stöd till idrottsföreningar med att de ska göra annat arbete åt kommunen, arbete som de inte vill eller klarar. Då dödar man både föreningens eget arbete, intresset hos föreningens medlemmar och ledare och därmed missar man också bieffekterna.
På samma sätt är det med kulturen. Man ska inte tvinga kulturen till något den inte vill, kan eller klarar. Då tappar man de positiva bieffekterna också.
Så Open Art är värdefullt. För sin egen skull.
Man kan fundera över om kommunen i en trång ekonomisk situation ska satsa pengar på märkliga konstverk på gatorna. Men för mig är det en självklarhet. Örebro blir attraktivare, för oss som bor här, för de som besöker, studerar eller bara är på genomresa.
Samtidigt har kultur ett egenvärde. Kulturen kan inte bara användas instrumentellt, som ett redskap att nå andra mål. Det är fel och kommer aldrig att fungera om det enda sättet att finansiera kultur är att tvinga kulturen att bli något annat än vad den är. Man kan inte säga att kulturens uppdrag är att få fler att flytta till Örebro. Men det kan också vara en effekt. Man kan inte säga att kulturens uppdrag är att lösa utanförskap, men det kan vara en av flera effekter.
Jag hävdar att man inte ska villkora stöd till idrottsföreningar med att de ska göra annat arbete åt kommunen, arbete som de inte vill eller klarar. Då dödar man både föreningens eget arbete, intresset hos föreningens medlemmar och ledare och därmed missar man också bieffekterna.
På samma sätt är det med kulturen. Man ska inte tvinga kulturen till något den inte vill, kan eller klarar. Då tappar man de positiva bieffekterna också.
Så Open Art är värdefullt. För sin egen skull.
Lila bussar
Visst är det kul med de lila bussarna. Blev glad när jag åkte in till stan i morse och såg den första. Lika glad på kvällen när jag stod och väntade på min trista blåröda och såg de glada lila susa förbi.
Lika glad kan man vara åt drivmedlet. Biogas är i dagsläget det bästa alternativet. Inte något för en långsiktig hållbarhet, men som övergång till det som måste komma, el eller hybrider eller liknande är det det bästa.
Problemet med kollektivtrafiken är kostnaderna. Ur ett miljöperspektiv borde alla trafikslag bära sina kostnader. Det borde innebära kraftigt ökade kostnader. Mest för flyget och minst för eltåg, men det sannolika är att alla trafikslag skulle bli dyrare för oss konsumenter. Vem vill det? Vilken politiker vågar stå för en politik som skulle innebära dubblade kostnader på bussar, bilar och flyg? Vill vi dessutom leva i en värld där vi inte kan mötas som vi gör idag?
När jag började engagera mig i klimatfrågan för mer än 20 år sedan började jag också fundera över de svåra vägvalen. Det svåraste är nog att hitta alternativa sätt att transportera de varor vi nu är vana att köpa och sälja över hela världen, och att hitta samma alternativ att flytta oss själva.
Idag har statsministern pratat med FNs generalsekreterare om ett extra klimatmöte före Köpenhamn. Det lär nog behövas extramöten både före och efter för att hitta vägar ut ur en kommande klimatkatastrof.
Lika glad kan man vara åt drivmedlet. Biogas är i dagsläget det bästa alternativet. Inte något för en långsiktig hållbarhet, men som övergång till det som måste komma, el eller hybrider eller liknande är det det bästa.
Problemet med kollektivtrafiken är kostnaderna. Ur ett miljöperspektiv borde alla trafikslag bära sina kostnader. Det borde innebära kraftigt ökade kostnader. Mest för flyget och minst för eltåg, men det sannolika är att alla trafikslag skulle bli dyrare för oss konsumenter. Vem vill det? Vilken politiker vågar stå för en politik som skulle innebära dubblade kostnader på bussar, bilar och flyg? Vill vi dessutom leva i en värld där vi inte kan mötas som vi gör idag?
När jag började engagera mig i klimatfrågan för mer än 20 år sedan började jag också fundera över de svåra vägvalen. Det svåraste är nog att hitta alternativa sätt att transportera de varor vi nu är vana att köpa och sälja över hela världen, och att hitta samma alternativ att flytta oss själva.
Idag har statsministern pratat med FNs generalsekreterare om ett extra klimatmöte före Köpenhamn. Det lär nog behövas extramöten både före och efter för att hitta vägar ut ur en kommande klimatkatastrof.
2009-09-30
Hierarkisk parti(s)truktur
Läser om en socialdemokratisk bloggare på Tvärsnytts hemsida. Hon berättar att partiorganisationen kontinuerligt ber henne att blogga om olika saker. Citat: "-Jag har fått direkta order nästan om att 'idag ska du blogga om det här'."
Jag blir förvånad över att det finns så hierarkiska strukturer i ett parti. Bloggen är, trodde jag, en förhållandevis fri zon, en zon för den enskilda bloggaren. Men inom s-partiet verkar det inte vara ett undantag att ledningen väljer att försöka påtvinga enskilda bloggare, förtroendevalda, vad man ska skriva och tycka.
Olika partier har olika partistrukturer. Jag tror att även om jag ofta tyckt att partiledningen bestämmer för mycket över för mycket är den hierarkiska strukturen i Folkpartiet ingenting mot vad den är i en del andra partier, framförallt i jämförelse med socialdemokratin. Det är så fascinerande att se hur ställningstaganden som görs i det partiets högsta ledning, snabbt förs ner i organisationen för att omfattas av alla talesmän, även när det nya ställningstagandet går på tvärs mot det som man tidigare tyckt. Den förändrade skolpolitiken är ett lysande exempel på detta.
Visst kan man tycka att detta är ett problem som bara berör socialdemokraterna och att de får hantera det som de vill. Men det riskerar att bli ett problem för alla politiska partier. Allmänheten tror alldeles för ofta(?) att medlemskap i ett politiskt parti innebär att man ska tycka precis som partiprogrammet. Jag brukar säga att inte ens en partiledare i alls stycken tycker som partiprogrammet, och att det finns en frihet att tycka och tänka fritt inom partierna, men att det gäller att känna samhörighet med den ideologiska grunden för partiet.
Men om det är som citatet säger: "-Jag har fått direkta order nästan om att 'idag ska du blogga om det här'." börjar jag fundera. Är partisystemet i vissa partier fortfarande så hierarkiskt, kollektivistiskt och ålderdomligt? Vem kommer i framtiden egentligen vilja vara medlem i ett sådant parti?
Jag blir förvånad över att det finns så hierarkiska strukturer i ett parti. Bloggen är, trodde jag, en förhållandevis fri zon, en zon för den enskilda bloggaren. Men inom s-partiet verkar det inte vara ett undantag att ledningen väljer att försöka påtvinga enskilda bloggare, förtroendevalda, vad man ska skriva och tycka.
Olika partier har olika partistrukturer. Jag tror att även om jag ofta tyckt att partiledningen bestämmer för mycket över för mycket är den hierarkiska strukturen i Folkpartiet ingenting mot vad den är i en del andra partier, framförallt i jämförelse med socialdemokratin. Det är så fascinerande att se hur ställningstaganden som görs i det partiets högsta ledning, snabbt förs ner i organisationen för att omfattas av alla talesmän, även när det nya ställningstagandet går på tvärs mot det som man tidigare tyckt. Den förändrade skolpolitiken är ett lysande exempel på detta.
Visst kan man tycka att detta är ett problem som bara berör socialdemokraterna och att de får hantera det som de vill. Men det riskerar att bli ett problem för alla politiska partier. Allmänheten tror alldeles för ofta(?) att medlemskap i ett politiskt parti innebär att man ska tycka precis som partiprogrammet. Jag brukar säga att inte ens en partiledare i alls stycken tycker som partiprogrammet, och att det finns en frihet att tycka och tänka fritt inom partierna, men att det gäller att känna samhörighet med den ideologiska grunden för partiet.
Men om det är som citatet säger: "-Jag har fått direkta order nästan om att 'idag ska du blogga om det här'." börjar jag fundera. Är partisystemet i vissa partier fortfarande så hierarkiskt, kollektivistiskt och ålderdomligt? Vem kommer i framtiden egentligen vilja vara medlem i ett sådant parti?
2009-09-29
Chefskap
Pratade idag med och till 17 nya chefer i Örebro kommun. Olika typer av enhetschefer mestadels.
Chefskap är viktigt. En bra chef gör ofta skillnaden på om en verksamhet fungerar bra eller sämre. En bra chef kan utveckla både personal och verksamhet. En bra chef ser till vilka verksamheten är till för och söker nå de mål som ställts upp. En bra chef arbetar utifrån givna förutsättningar och gör det bästa av dem, även om de inte är optimala. En bra chef vågar förändra. En bra chef kan göra fel, men gör inte om samma fel två gånger.
I ett tidigare arbete i en annan organisation arbetade jag med chefskapet i den organisationen. En mindre grupp hade fått uppdraget att genomlysa organisationens framtida förutsättningar. Vi kom fram till att framgång i princip bygger på att man hittar en chef som är rätt; rätt person på rätt plats i rätt tid. Missar ett eller fler av dessa kriterier fungerar det inte.
Det innebär att det ofta handlar om tillfälligheter när man hittar helt rätt chef. Risken att man är rätt person, men kanske på fel tid - man ligger före, eller efter, organisationen, är stor. Risken att man är rätt person, men på fel plats, med fel ledarstil eller fel organisationsfilosofi, är också en del. Som ett par exempel.
Därför gäller det att ha en bra organisation som kan stötta de chefer som inte har alla tre rätt. Om det inte är 3,0, utan kanske 2,3 gäller det att stötta så det som fattas syns så lite som möjligt.
Örebro kommun har enligt min mening under lång tid nedvärderat chefskapet. Det har funnits en politisk dimension i detta. Chefen skulle bara vara en av arbetslaget, gruppen. Det har inte varit fint att sticka ut. Det har heller inte varit fint att pröva nytt.
Nu har vi ändrat på det. Örebro kommun måste än mer i framtiden karaktäriseras av att vi har Sveriges bästa chefer. Bara genom det kan vi utveckla både verksamhet och personal för att möta framtidens behov. För örebroarnas skull.
Chefskap är viktigt. En bra chef gör ofta skillnaden på om en verksamhet fungerar bra eller sämre. En bra chef kan utveckla både personal och verksamhet. En bra chef ser till vilka verksamheten är till för och söker nå de mål som ställts upp. En bra chef arbetar utifrån givna förutsättningar och gör det bästa av dem, även om de inte är optimala. En bra chef vågar förändra. En bra chef kan göra fel, men gör inte om samma fel två gånger.
I ett tidigare arbete i en annan organisation arbetade jag med chefskapet i den organisationen. En mindre grupp hade fått uppdraget att genomlysa organisationens framtida förutsättningar. Vi kom fram till att framgång i princip bygger på att man hittar en chef som är rätt; rätt person på rätt plats i rätt tid. Missar ett eller fler av dessa kriterier fungerar det inte.
Det innebär att det ofta handlar om tillfälligheter när man hittar helt rätt chef. Risken att man är rätt person, men kanske på fel tid - man ligger före, eller efter, organisationen, är stor. Risken att man är rätt person, men på fel plats, med fel ledarstil eller fel organisationsfilosofi, är också en del. Som ett par exempel.
Därför gäller det att ha en bra organisation som kan stötta de chefer som inte har alla tre rätt. Om det inte är 3,0, utan kanske 2,3 gäller det att stötta så det som fattas syns så lite som möjligt.
Örebro kommun har enligt min mening under lång tid nedvärderat chefskapet. Det har funnits en politisk dimension i detta. Chefen skulle bara vara en av arbetslaget, gruppen. Det har inte varit fint att sticka ut. Det har heller inte varit fint att pröva nytt.
Nu har vi ändrat på det. Örebro kommun måste än mer i framtiden karaktäriseras av att vi har Sveriges bästa chefer. Bara genom det kan vi utveckla både verksamhet och personal för att möta framtidens behov. För örebroarnas skull.
2009-09-28
Suck
Vart går ÖSK? För tredje gången i år en total underprestation när man haft chans att haka på toppen. Det visar att ÖSK inte är något färdigt lagbygge. Det fattas styrka även om det inte fattas talang.
Nu blir det väl 5 eller 7;e plats. Jättebra, men så meningslöst när man haft tredjeplatsen inom räckhåll. Om inte 3-0 mot Gais, 2-2 mot ÖIS och (jag orkar inte skriva mer).
Nu blir det väl 5 eller 7;e plats. Jättebra, men så meningslöst när man haft tredjeplatsen inom räckhåll. Om inte 3-0 mot Gais, 2-2 mot ÖIS och (jag orkar inte skriva mer).
2009-09-22
Redan dömd
Nerikes Allehandas artikel idag kring en 19 årig fotbollspelare tar tidningen till ytterligare en nivå. Tyvärr är inte nivån högre än de tidigare...
Det finns säkert skäl för åtalet. En åklagare ska inte åtala om han inte tror att han kan få en fällande dom med sig. Det finns alltså sannolika skäl för att fotbollspelaren gjort sig skyldig till något dåligt.
Men han är inte dömd. Att det sannolikt gått till som åtalet säger, innebär inte att det är sanningen. Framförallt innebär det inte att det är säkert att åklagaren kan övertyga domstolen om att det är sanningen. Det finns en sannolikhet att alla åtalade går fria, så även denna gång.
Därför borde den etiska klockan ha klämtat högt i Allehandaborgen. Ska vi publicera? Med namn? Med bild? På nästan två sidor? På en ung kille som därmed får en stämpel för livet, som blir dömt utan att domstolen fått jobba med ärendet! Tänk om han blir frikänd. Spelar det någon roll om NA då skriver om det? Knappast. För bilden är redan satt. Domen är redan avkunnad.
Men kanske är han skyldig. Kanske har han så allvarliga problem som det framskymtar i artikeln. Då gör det väl inget om man publicerar i förtid?
Just det har svensk kvalitetsmedia tyckt i alla tider. Försiktigheten med att med bild och namn publicera misstänkta, eller ännu ej dömda, har varit stor. I kvällsmedia har etiken varit mer ihålig. Det är den nivån NA nu jobbar sig mot. Tyvärr.
Och om domen blir fällande har flera ett problem. Killen naturligtvis, som måste få hjälp och stöd för att komma igenom denna offentliga process. ÖSK som måste stödja en av de mest lovande unga fotbollspelarna för att han ska kunna utvecklas, som människa och fotbollspelare.
Men det största problemet har NA, som måste fråga sig vart nästa steg bär. Kanske en sida i varje tidning med namn och bild på alla som åtalas, oavsett om man är helkänd, halvkänd eller okänd, helskyldig, halvskyldig eller oskyldig.
Det finns säkert skäl för åtalet. En åklagare ska inte åtala om han inte tror att han kan få en fällande dom med sig. Det finns alltså sannolika skäl för att fotbollspelaren gjort sig skyldig till något dåligt.
Men han är inte dömd. Att det sannolikt gått till som åtalet säger, innebär inte att det är sanningen. Framförallt innebär det inte att det är säkert att åklagaren kan övertyga domstolen om att det är sanningen. Det finns en sannolikhet att alla åtalade går fria, så även denna gång.
Därför borde den etiska klockan ha klämtat högt i Allehandaborgen. Ska vi publicera? Med namn? Med bild? På nästan två sidor? På en ung kille som därmed får en stämpel för livet, som blir dömt utan att domstolen fått jobba med ärendet! Tänk om han blir frikänd. Spelar det någon roll om NA då skriver om det? Knappast. För bilden är redan satt. Domen är redan avkunnad.
Men kanske är han skyldig. Kanske har han så allvarliga problem som det framskymtar i artikeln. Då gör det väl inget om man publicerar i förtid?
Just det har svensk kvalitetsmedia tyckt i alla tider. Försiktigheten med att med bild och namn publicera misstänkta, eller ännu ej dömda, har varit stor. I kvällsmedia har etiken varit mer ihålig. Det är den nivån NA nu jobbar sig mot. Tyvärr.
Och om domen blir fällande har flera ett problem. Killen naturligtvis, som måste få hjälp och stöd för att komma igenom denna offentliga process. ÖSK som måste stödja en av de mest lovande unga fotbollspelarna för att han ska kunna utvecklas, som människa och fotbollspelare.
Men det största problemet har NA, som måste fråga sig vart nästa steg bär. Kanske en sida i varje tidning med namn och bild på alla som åtalas, oavsett om man är helkänd, halvkänd eller okänd, helskyldig, halvskyldig eller oskyldig.
2009-09-21
Kyrkoval
Resultatet av kyrkovalet är intressant ur många aspekter.
Är det representativt överhuvudtaget? Representerar knappt 12 % av medlemmarna något överhuvudtaget? Kan kyrkomötet fatta ett beslut som stämmer överens med medborgarnas? I vilken annan demokrati skulle det accepteras? Borde det inte finnas något rimligare system? I de flesta andra frikyrkor röstar de aktiva medlemmarna på ett medlemsmöte i kyrkan på dem som de tycker ska representera dem. Är det inte ett bättre system?
Varför går M, C och FP bakåt? Tror mer att det handlar om att fler av oss inte överhuvudtaget tycker att partierna hör hemma i kyrkan. Det är så ofta som kyrkan blir partipolitik istället för religion. Hörde bland annat Helle Klein i TV förra veckan. Hon är präst, men när man lyssnar på henne är det mer som om religionen måste tolkas genom politiken än tvärsom. Men politik kan aldrig vara en grund för kristendom, även om kristendom ofta är politik - men aldrig partipolitik.
Trots att jag är övertygad om att partilojaliteten, och tron på att partier hör hemma i kyrkan, är större hos s och v än hos övriga partier och att detta därmed borde vara en liten sak, är resultatet ändå ett memento. Idag hör vi att tre partier gått bakåt, även om Folkpartiet inte deltar i valet. Inga resurser från partiet går till kyrkovalet, till skillnad från s där politiska sekreterare arbetar med ett val som borde vara helt skiljt från användandet av kommunala resurser.
Nästa val hoppas jag att inga politiska partier ska ställa upp i kyrkovalet, och att kyrkan blir en partipolitisk frizon. Gärna kristna partipolitiker, men ingen partipolitisk kristendom.
Är det representativt överhuvudtaget? Representerar knappt 12 % av medlemmarna något överhuvudtaget? Kan kyrkomötet fatta ett beslut som stämmer överens med medborgarnas? I vilken annan demokrati skulle det accepteras? Borde det inte finnas något rimligare system? I de flesta andra frikyrkor röstar de aktiva medlemmarna på ett medlemsmöte i kyrkan på dem som de tycker ska representera dem. Är det inte ett bättre system?
Varför går M, C och FP bakåt? Tror mer att det handlar om att fler av oss inte överhuvudtaget tycker att partierna hör hemma i kyrkan. Det är så ofta som kyrkan blir partipolitik istället för religion. Hörde bland annat Helle Klein i TV förra veckan. Hon är präst, men när man lyssnar på henne är det mer som om religionen måste tolkas genom politiken än tvärsom. Men politik kan aldrig vara en grund för kristendom, även om kristendom ofta är politik - men aldrig partipolitik.
Trots att jag är övertygad om att partilojaliteten, och tron på att partier hör hemma i kyrkan, är större hos s och v än hos övriga partier och att detta därmed borde vara en liten sak, är resultatet ändå ett memento. Idag hör vi att tre partier gått bakåt, även om Folkpartiet inte deltar i valet. Inga resurser från partiet går till kyrkovalet, till skillnad från s där politiska sekreterare arbetar med ett val som borde vara helt skiljt från användandet av kommunala resurser.
Nästa val hoppas jag att inga politiska partier ska ställa upp i kyrkovalet, och att kyrkan blir en partipolitisk frizon. Gärna kristna partipolitiker, men ingen partipolitisk kristendom.
2009-09-19
Sergels torg
Avslutade dagarna med folkpartistiska gruppledare på plattan. Alliansledarna skulle starta den årslånga valkampanjen.
Hade först inte tänkt åka dit. Det finns roligare saker än att höra på valupptakter som de facto blir innehållslösa på grund av formatet. Valde ändå att stanna. Dels för vädret – detta är ju sommaren som aldrig tar slut! Dels för att ändå höra.
Efter en halvtimmes musikunderhållning äntrade de fyra partiledarna scenen. De skulle inte hålla tal. Istället var det frågor som ställdes som en grund för dem att brodera ut ifrån. Det blev mycket om det goda som gjorts, den stabila ekonomin, fler jobb, bättre för företagen, kunskap i skolan och så vidare. Det blev också en del hyfsade svängar mot oppositionen. Det är ju inte helt svårt att driva med Lars Ohlys inställningar i rätt många frågor…
Kan konstatera följande: Jag gillar Fredrik Reinfeldt. Tycker att han är en bra statsminister, en bra företrädare för Sverige. Han är inte super på att tala, inte någon boren retoriker. Men han utstrålar kunnighet, trygghet och lugnhet. Man vet var man har honom. Man vet att det kommer att fungera. Ingen annan partiledare från något annat part bär den känslan.
Det andra är att Jan Björklund tar plats. Jag erkänner villigt att jag inte varit Björklunds största fan. Kommer knappast att bli det heller - vi betonar olika delar av den liberala politiken. Men hans framträdande idag gav mersmak. Visst blir det ibland lite för mycket av retoriska svingar mot oppositionen, men det märks en annan säkerhet i hur han hanterar en bredare politik än tidigare. Det känns faktiskt riktigt bra. (Andra gången jag förvånar mig själv idag, först att gå upp tidigt och sedan detta att medge att JB är en riktigt bra partiledare)
Idag fick Olofsson och Hägglund spela andrafiolerna. Men de fyra fungerar väl ihop. Det ligger ett intressant år framför oss.
Hade först inte tänkt åka dit. Det finns roligare saker än att höra på valupptakter som de facto blir innehållslösa på grund av formatet. Valde ändå att stanna. Dels för vädret – detta är ju sommaren som aldrig tar slut! Dels för att ändå höra.
Efter en halvtimmes musikunderhållning äntrade de fyra partiledarna scenen. De skulle inte hålla tal. Istället var det frågor som ställdes som en grund för dem att brodera ut ifrån. Det blev mycket om det goda som gjorts, den stabila ekonomin, fler jobb, bättre för företagen, kunskap i skolan och så vidare. Det blev också en del hyfsade svängar mot oppositionen. Det är ju inte helt svårt att driva med Lars Ohlys inställningar i rätt många frågor…
Kan konstatera följande: Jag gillar Fredrik Reinfeldt. Tycker att han är en bra statsminister, en bra företrädare för Sverige. Han är inte super på att tala, inte någon boren retoriker. Men han utstrålar kunnighet, trygghet och lugnhet. Man vet var man har honom. Man vet att det kommer att fungera. Ingen annan partiledare från något annat part bär den känslan.
Det andra är att Jan Björklund tar plats. Jag erkänner villigt att jag inte varit Björklunds största fan. Kommer knappast att bli det heller - vi betonar olika delar av den liberala politiken. Men hans framträdande idag gav mersmak. Visst blir det ibland lite för mycket av retoriska svingar mot oppositionen, men det märks en annan säkerhet i hur han hanterar en bredare politik än tidigare. Det känns faktiskt riktigt bra. (Andra gången jag förvånar mig själv idag, först att gå upp tidigt och sedan detta att medge att JB är en riktigt bra partiledare)
Idag fick Olofsson och Hägglund spela andrafiolerna. Men de fyra fungerar väl ihop. Det ligger ett intressant år framför oss.
2009-09-18
Miljön igen
Sitter kvar på folkpartiets gruppledarkonferens. Det är fantastiskt roligt att höra att flera av deltagarna frågar partiledaren om vad Folkpartiet ska göra på miljöområdet. Vi behöver en mer profilerad miljöpolitik. Det kan handla om klimatpolitiken, som måste bli mer än kärnkraft. Det kan handla om miljöpolitiken, varför inte driva frågan om en giftfri miljö? Det kan handla om naturvården, bibehåll naturmålen (biologisk mångfald i olika landskap) bland statens miljömål.
Alliansen på riksplanet borde ha plats för ett parti med riktigt bra miljöpolitik på alla fronter. Det finns inte i dagsläget. Det är bara att fylla upp utrymmet!
Alliansen på riksplanet borde ha plats för ett parti med riktigt bra miljöpolitik på alla fronter. Det finns inte i dagsläget. Det är bara att fylla upp utrymmet!
Obama levererar
Vem blir inte glad över att USA har en president som Barack Obama. Nu skrotar han planerna på missilförsvaret i Europa. Det är ju fantastiskt!
Bush missilförsvar har varit en del av den politik som drivit Ryssland in i ett alldeles för introvert betraktande av sig själv som stormakt. Det har inneburit ökade spänningar och ökade risker för Rysslands grannstater. Förhoppningsvis innebär detta skrotande nu att det blir lugnare på den fronten.
Samtidigt visar ju utvecklingen att det knappast är investeringar i gigantiska krigssystem som är framtiden. Inget missilförsvar i världen skulle lösa Afghanistans problem. Risken är att de framtida krigen blir allt mer lika inbördeskrig med små enheter som strider med både hög- och lågteknologiska vapen. Hur löser missilförsvaret det? Skulle kanske ha blivit som Varbergs Fästning. Totalt oanvändbart.
Så: Bra Mr President!
Bush missilförsvar har varit en del av den politik som drivit Ryssland in i ett alldeles för introvert betraktande av sig själv som stormakt. Det har inneburit ökade spänningar och ökade risker för Rysslands grannstater. Förhoppningsvis innebär detta skrotande nu att det blir lugnare på den fronten.
Samtidigt visar ju utvecklingen att det knappast är investeringar i gigantiska krigssystem som är framtiden. Inget missilförsvar i världen skulle lösa Afghanistans problem. Risken är att de framtida krigen blir allt mer lika inbördeskrig med små enheter som strider med både hög- och lågteknologiska vapen. Hur löser missilförsvaret det? Skulle kanske ha blivit som Varbergs Fästning. Totalt oanvändbart.
Så: Bra Mr President!
2009-09-17
Örebro är mer än Örebro
I dagens Nerikes Allehanda kan man läsa om att Posten förhoppningsvis lägger sitt nya centrallager i Hallsberg. Det är bra för Hallsberg. Och för Örebro.
Örebro är, eller borde snarare vare, mer än Örebro. Alldeles för mycket tid och resurser har tidigare slösats bort när våra kommuner konkurrerat med varandra om företag och arbetsplatser. Det är inte bra. Den tiden måste vara över!
Örebro stad kommer under lång tid att vara motorn i den region som formas kring staden. Här finns arbetena. Här finns shoppingen och kulturen. Här skapas Sveriges nya toppuniversitet. Här finns människorna. Det är här merparten av utvecklingen sker. Med detta kunde man nöja sig. Örebro skulle fortsätta att utvecklas. Till viss del skulle utvecklingen ske på bekostnad av den övriga regionen. En fjärdedel av alla nya örebroare kommer från övriga länet.
Jag menar att det nu är dags att ta ett nytt steg. Örebro måste bli en tydligare ledare för en starkare Örebroregion. Men detta ledarskap ska ske med, inte på bekostnad av, andra kommuner. Det spelar ingen roll om ett företag etableras i Lindesberg, Kumla eller Hallsberg. Det är bra för regionen och därmed bra för Örebro. Nya bostadsområden skulle säkert kunna planeras längs med järnvägen för att lätt skapa möjligheter till miljöanpassad pendeltrafik. Då är kommungränsen bara en administrativ linje utan större mening.
Vi i Örebro ska fortsätta med vårt arbete att göra Örebro bäst. Bäst på att jobba med vårt universitet. Bäst på att skapa nya arbeten i ett växande näringsliv. Bäst på god bostadsmiljö. Bäst på att klimatanpassa staden. Bäst på ett rikt kulturliv för boende och besökande. Det borde inte finnas något annat mål än att bli bästa stad bland våra jämlikar. Denna politik kommer att vara bra också för Lekeberg, Karlskoga och Nora.
Samtidigt måste vi söka vägar för att finna vår nya större region. Regeringen har varit tydlig i att inget i regionfrågan kommer att ske före valet 2014. Det ger oss en stor möjlighet att ta ledarskapet i det regionsamarbete som kommer att komma. Vi kan ha olika syn på om större regioner är bra eller ej. Sannolikheten för att en regionförstoring ändå kommer är mycket stor. Här är vårt läge som balanspunkt mellan Stockholm och Oslo tyngdpunkten. En ny, större Örebroregion kan sträcka sig såväl västerut som österut. Kring detta måste mer arbete göras. Här kan fler bloggar skrivas.
Örebro är, eller borde snarare vare, mer än Örebro. Alldeles för mycket tid och resurser har tidigare slösats bort när våra kommuner konkurrerat med varandra om företag och arbetsplatser. Det är inte bra. Den tiden måste vara över!
Örebro stad kommer under lång tid att vara motorn i den region som formas kring staden. Här finns arbetena. Här finns shoppingen och kulturen. Här skapas Sveriges nya toppuniversitet. Här finns människorna. Det är här merparten av utvecklingen sker. Med detta kunde man nöja sig. Örebro skulle fortsätta att utvecklas. Till viss del skulle utvecklingen ske på bekostnad av den övriga regionen. En fjärdedel av alla nya örebroare kommer från övriga länet.
Jag menar att det nu är dags att ta ett nytt steg. Örebro måste bli en tydligare ledare för en starkare Örebroregion. Men detta ledarskap ska ske med, inte på bekostnad av, andra kommuner. Det spelar ingen roll om ett företag etableras i Lindesberg, Kumla eller Hallsberg. Det är bra för regionen och därmed bra för Örebro. Nya bostadsområden skulle säkert kunna planeras längs med järnvägen för att lätt skapa möjligheter till miljöanpassad pendeltrafik. Då är kommungränsen bara en administrativ linje utan större mening.
Vi i Örebro ska fortsätta med vårt arbete att göra Örebro bäst. Bäst på att jobba med vårt universitet. Bäst på att skapa nya arbeten i ett växande näringsliv. Bäst på god bostadsmiljö. Bäst på att klimatanpassa staden. Bäst på ett rikt kulturliv för boende och besökande. Det borde inte finnas något annat mål än att bli bästa stad bland våra jämlikar. Denna politik kommer att vara bra också för Lekeberg, Karlskoga och Nora.
Samtidigt måste vi söka vägar för att finna vår nya större region. Regeringen har varit tydlig i att inget i regionfrågan kommer att ske före valet 2014. Det ger oss en stor möjlighet att ta ledarskapet i det regionsamarbete som kommer att komma. Vi kan ha olika syn på om större regioner är bra eller ej. Sannolikheten för att en regionförstoring ändå kommer är mycket stor. Här är vårt läge som balanspunkt mellan Stockholm och Oslo tyngdpunkten. En ny, större Örebroregion kan sträcka sig såväl västerut som österut. Kring detta måste mer arbete göras. Här kan fler bloggar skrivas.
2009-09-16
Inga 125 miljarder till snabbtåg
En regeringsutredare vill att staten, EU, kommuner och landsting ska lägga upp 125 miljarder kronor för att bygga snabbspår mellan Stockholm och Göteborg / Malmö. Det är inget vidare förslag av många skäl. Framförallt för att det finns bättre.
Men först till det dåliga.
Det är inte säkert att snabbtåget blir bättre för miljön. Det är osäkert vilka resandekategorier som ska åka med tåget, och varifrån de ska tas. Utredaren är också mycket tydlig i detta (Det är inget miljöbygge, vi bygger samhälle!) vilket i och för sig är bra.
Det är ohemult mycket pengar. Om staten finansierar hälften, 60 miljarder, så ska EU och kommunerna lägga upp resten. Är det någon som tror att kommunerna kommer att ha råd med detta? Hur många miljarder ska Norrköping, Linköping och Jönköping dela på? I samma period som äldreboomen slår till och man ska bygga äldreboenden för några hundra miljoner och öka utgifterna för omhändertagande av de äldre med ytterligare ett antal hundra årliga miljoner…
Vilket samhälle byggs? Hur många stopp får tåget? Tre? Fyra? Innebär ”att bygga samhälle” att man bygger ut de tre storstäderna och struntar i resten? Det lär knappast bli så mycket över till annan infrastruktur.
Vad ska man då göra istället?
Några förslag: Satsa på dubbel och trippelspår i Mälardalen, Stockholm-Oslo, Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-”Norrland”, Sydsverige-Norrland. Det ökar både möjligheten till mer gods på tåg och mer personer på tåg.
Utveckla X2000 som kan gå på de nya dubbelspåren. Fler linjer, fler städer, fler tillväxtområden knyts samman.
Se till så tågen är OK. Sitter just på ett tåg som går Göteborg-Stockholm. 70-talsvagnar. Trasigt. Rätt uselt. Inte el till datorn, inget internet. En kaffekiosk. Ingen kvalitet, helt enkelt. Det som förr var andra klass är numera rätt tredjeklassigt. Första klass är ibland av ok-kvalitet men lika ofta är det uselt. Det finns massor att göra för att öka resandetrivseln.
125 miljarder är mycket pengar. Det skulle räcka till mycket annat som vore mycket bättre. För miljön. För tillväxten. För människorna. För samhället.
Men först till det dåliga.
Det är inte säkert att snabbtåget blir bättre för miljön. Det är osäkert vilka resandekategorier som ska åka med tåget, och varifrån de ska tas. Utredaren är också mycket tydlig i detta (Det är inget miljöbygge, vi bygger samhälle!) vilket i och för sig är bra.
Det är ohemult mycket pengar. Om staten finansierar hälften, 60 miljarder, så ska EU och kommunerna lägga upp resten. Är det någon som tror att kommunerna kommer att ha råd med detta? Hur många miljarder ska Norrköping, Linköping och Jönköping dela på? I samma period som äldreboomen slår till och man ska bygga äldreboenden för några hundra miljoner och öka utgifterna för omhändertagande av de äldre med ytterligare ett antal hundra årliga miljoner…
Vilket samhälle byggs? Hur många stopp får tåget? Tre? Fyra? Innebär ”att bygga samhälle” att man bygger ut de tre storstäderna och struntar i resten? Det lär knappast bli så mycket över till annan infrastruktur.
Vad ska man då göra istället?
Några förslag: Satsa på dubbel och trippelspår i Mälardalen, Stockholm-Oslo, Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Stockholm-”Norrland”, Sydsverige-Norrland. Det ökar både möjligheten till mer gods på tåg och mer personer på tåg.
Utveckla X2000 som kan gå på de nya dubbelspåren. Fler linjer, fler städer, fler tillväxtområden knyts samman.
Se till så tågen är OK. Sitter just på ett tåg som går Göteborg-Stockholm. 70-talsvagnar. Trasigt. Rätt uselt. Inte el till datorn, inget internet. En kaffekiosk. Ingen kvalitet, helt enkelt. Det som förr var andra klass är numera rätt tredjeklassigt. Första klass är ibland av ok-kvalitet men lika ofta är det uselt. Det finns massor att göra för att öka resandetrivseln.
125 miljarder är mycket pengar. Det skulle räcka till mycket annat som vore mycket bättre. För miljön. För tillväxten. För människorna. För samhället.
2009-09-14
Inga bonusar
President Obama går nu på vägen mot bonusar och girighet inom finanssektorn. Det är en väg jag jobbat för i flera år. Finanssektorn är speciellt illa för bonusar, även om bonusen som sådan måste ifrågasättas ur alla möjliga synvinklar.
Det största problemet med finansbonusar visas med all tydlighet av de senaste årens händelser. Mångmiljonbonuser har utbetalats till bankledningar som har levt på finansbubblas yta. När bubblan briserar står staten, och skattebetalarna, för kostnaden för middagen, medan bonustagarna kan leva gott utan något eget personligt ansvar. Det är orimligt.
Det är bra om USA nu hjälper till att ta täten i arbetet mot girighet och bonusar. Gärna höga löner för bra utfört arbete. Miljonlöner till VDar som utvecklar sina företag har jag inget emot. Men jag skulle inte säga nej till ett skattesystem som gjorde bonusar meningslösa.
Det största problemet med finansbonusar visas med all tydlighet av de senaste årens händelser. Mångmiljonbonuser har utbetalats till bankledningar som har levt på finansbubblas yta. När bubblan briserar står staten, och skattebetalarna, för kostnaden för middagen, medan bonustagarna kan leva gott utan något eget personligt ansvar. Det är orimligt.
Det är bra om USA nu hjälper till att ta täten i arbetet mot girighet och bonusar. Gärna höga löner för bra utfört arbete. Miljonlöner till VDar som utvecklar sina företag har jag inget emot. Men jag skulle inte säga nej till ett skattesystem som gjorde bonusar meningslösa.
2009-09-13
Vänskap
Tre inlägg i rad utan politik...
I går var jag sjuk. Egentligen har jag varit krasslig i nästan två veckor men i går var det värst. Snorig, hostig, lätt feber men ingen värre. Men totalt slut redan när jag gick upp. Fick ställa in medverkan på en debatt om äldreboenden. Kom inte ur stolen.
Skulle också ställa in filmvisningen i ladan. Ett återupptagande av en gammal tradition som ett antal män haft under ett antal år. Förr sågs vi i min trädgård i Hjärsta, satte upp ett lakan på husväggen, drog ut stereon och lånade en kanon och så körde vi en film eller två och grillade korv till långt in på natten. Kraven: Lugnt väder, någorlunda varmt och inget regn.
Nu är jag med lada så nu kunde vi strunta i regnet.
Men på lördagsförmiddagen ställde jag in. Trodde jag.
Men herr Å, denne förträfflige herre, ringde och sa ungefär så här: Vi kan väl köra ändå. Jag fixar det som behövs. Du får hänga på det du orkar. Och så blev det.
Knappt tio medelålders herrar tillbringade sedan kvällen och natten i min lada, med stereon och kanonen och korven. Först Apocalyps Now Redux, därefter Matrix ettan (den enda godkända). Jag åt en korv och gick in och lade mig. Vaknade runt midnatt och såg att det fortfarande lyste i ladan. Gick ut och hälsade och gick och lade mig igen.
Där ute satt nån jurist, nån tekniker och till och med nån elitmusiker och tittade på film ytterligare nån timme och gladdes. I min lada. När jag sov!
Livet är märkligt. Vänskap likaså. Tack till herrar Å med flera att ni gjorde det ni gjorde. Ladan kommer att finnas kvar kommande år. Förhoppningsvis med mindre förkylda värdar.
I går var jag sjuk. Egentligen har jag varit krasslig i nästan två veckor men i går var det värst. Snorig, hostig, lätt feber men ingen värre. Men totalt slut redan när jag gick upp. Fick ställa in medverkan på en debatt om äldreboenden. Kom inte ur stolen.
Skulle också ställa in filmvisningen i ladan. Ett återupptagande av en gammal tradition som ett antal män haft under ett antal år. Förr sågs vi i min trädgård i Hjärsta, satte upp ett lakan på husväggen, drog ut stereon och lånade en kanon och så körde vi en film eller två och grillade korv till långt in på natten. Kraven: Lugnt väder, någorlunda varmt och inget regn.
Nu är jag med lada så nu kunde vi strunta i regnet.
Men på lördagsförmiddagen ställde jag in. Trodde jag.
Men herr Å, denne förträfflige herre, ringde och sa ungefär så här: Vi kan väl köra ändå. Jag fixar det som behövs. Du får hänga på det du orkar. Och så blev det.
Knappt tio medelålders herrar tillbringade sedan kvällen och natten i min lada, med stereon och kanonen och korven. Först Apocalyps Now Redux, därefter Matrix ettan (den enda godkända). Jag åt en korv och gick in och lade mig. Vaknade runt midnatt och såg att det fortfarande lyste i ladan. Gick ut och hälsade och gick och lade mig igen.
Där ute satt nån jurist, nån tekniker och till och med nån elitmusiker och tittade på film ytterligare nån timme och gladdes. I min lada. När jag sov!
Livet är märkligt. Vänskap likaså. Tack till herrar Å med flera att ni gjorde det ni gjorde. Ladan kommer att finnas kvar kommande år. Förhoppningsvis med mindre förkylda värdar.
ÖSK!
1-0 mot Bajen. Ledsen Mats E och Björn S med flera. Men ÖSK av idag har en klass som ett topplag. Även när det inte fungerar som bäst så avgör man.
Nästa säsong kommer ÖSK att vara ett topplag om man får behålla stommen i laget. Alvbåge-Almebäck-Bedoya-Olsen-alliansen kommer att skapa en ny storhetstid för Örebro.
'
Hammarby då? Hoppas ändå att laget stannar i allsvenskan. Allsvenskan behöver både Hammarby och Djurgården. Bättre än Häcken och BP. Bättre än Mjällby och Åtvid...
Nästa säsong kommer ÖSK att vara ett topplag om man får behålla stommen i laget. Alvbåge-Almebäck-Bedoya-Olsen-alliansen kommer att skapa en ny storhetstid för Örebro.
'
Hammarby då? Hoppas ändå att laget stannar i allsvenskan. Allsvenskan behöver både Hammarby och Djurgården. Bättre än Häcken och BP. Bättre än Mjällby och Åtvid...
2009-09-11
Kul
Universitetet sätter sin prägel på staden. Satt ute på Lilla Örebro och åt lunch denna underbara septemberdag när hundratals studenter tågade genom stan. Underbart!
Rätt som det var stack en av studenterna fram handen för att hälsa. Jag tog den och han sa med ett leende: "Jag röstade på dig förra valet!" innan tåget drog vidare.
Sånt behövs då och då!
Rätt som det var stack en av studenterna fram handen för att hälsa. Jag tog den och han sa med ett leende: "Jag röstade på dig förra valet!" innan tåget drog vidare.
Sånt behövs då och då!
2009-09-10
Besök på PEAB
Idag har jag besökt PEAB och träffat Jonnie Johansson, regionchef, och Ulf Andersson, personalchef. Förutom att besöka bygget av det som ska bli deras nya huvudkontor (som ni ser på bilden) så hade vi ett mycket givande samtal om hur vi tillsammans ska kunna bidra till att skapa ett tryggare, attraktivare och hållbarare Örebro!
2009-09-09
Höja (s)katten
(S) vill höja skatterna. Men bara för de rika. Och bara för att säkra skolan och äldreomsorgen.
Har de inte hört talas om globaliseringen? Oavsett vad vi tycker kommer ett ökat skattetryck för att finansiera bidrag och offentliga utgifter att trycka ut arbetstillfällen till andra länder. Signalen blir tydlig och kommer att innebära större svårigheter att värna välfärden.
Har de inte hört talas om konjunkturkrisens andra steg? Om första steget var att gödsla marknaden med pengar, USA och Sverige är ledande i denna Keynesianska strategi, blir andra steget att ta tillbaka dessa pengar, delvis genom strategiska skattehöjningar. Det är alltid svårt att höja rätt skatter men många länder måste göra det. Risken är framförallt att återhämtningen avstannar och vi går in i en långvarigare kris.
Att i ett sådant läge föreslå ännu fler skattehöjningar kommer att öka riskerna för att krisen fördjupas och förlängs. De som kommer att drabbas är de sämst ställda, de offentligt anställda och den offentliga välfärden.
Har de inte hört talas om globaliseringen? Oavsett vad vi tycker kommer ett ökat skattetryck för att finansiera bidrag och offentliga utgifter att trycka ut arbetstillfällen till andra länder. Signalen blir tydlig och kommer att innebära större svårigheter att värna välfärden.
Har de inte hört talas om konjunkturkrisens andra steg? Om första steget var att gödsla marknaden med pengar, USA och Sverige är ledande i denna Keynesianska strategi, blir andra steget att ta tillbaka dessa pengar, delvis genom strategiska skattehöjningar. Det är alltid svårt att höja rätt skatter men många länder måste göra det. Risken är framförallt att återhämtningen avstannar och vi går in i en långvarigare kris.
Att i ett sådant läge föreslå ännu fler skattehöjningar kommer att öka riskerna för att krisen fördjupas och förlängs. De som kommer att drabbas är de sämst ställda, de offentligt anställda och den offentliga välfärden.
Är försörjningsstöd en kommunal fråga?
Idag har vi beslutat att föra över försörjningsstödet (socialbidragen) från socialnämnderna till Vuxenutbildnings och Arbetsmarknadsnämnden (Vuxam). Det är ett bra beslut. Men det är inte lösningen på problemet kring alltför hög arbetslöshet.
En kommunal organisationsmodell kan fungera som ett stöd eller ett hinder för ett väl genomfört arbete på tjänstemannanivå. Under min tid som kommundelspolitiker kunde jag ofta konstatera att murarna mellan olika kommundelar växte snabbt. Det innebar ofta en ineffektiv organisation och flyttade fokus från individ till organisation.
Nu skapar vi en organisation för försörjningsstöd som förhoppningsvis kommer att öka möjligheterna för fler att komma i arbete snabbt. Örebro kommun har att lära i detta. Vårt deltagande i SKLs ”Väl Mätt”-arbete visade att det fanns förbättringsområden. Fler kommuner går nu också i denna riktning.
Samtidigt är det inte slutstationen. Det kommer alltid att finnas ett förändringstryck som kommer att kräva organisationsförändringar. Det kan handla om ett behov som skapats av ett inre förändringstryck. Organisationen fungerar inte. Det kan handla om att omvärlden ändras så att organisationen förändras.
En sådan förändring av omvärlden har skett, men ännu inte fått påverkan på den offentliga organisationen. Först en kort historik:
Vuxenutbildning, men framförallt arbetsmarknadsåtgärder, var länge en statlig angelägenhet. Under slutet av 1980-talet och 90-talet blev det mer av kommunala pengar som användes. Säkerligen var en del av detta ett sätt för staten att spara pengar. Det gick då väl, eftersom såväl arbetsmarknaden som arbetsmarknadspolitiken, var lokal och regional.
Men nu blir politikens arena på detta område allt mer nationell. Arbetsmarknadspolitiken bygger på arbetslinjen. Alla som kan jobba, ska jobba. Finns inte jobbet där du bor, får du i allt större omfattning flytta till jobbet. Du kan inte räkna med att det offentliga ska försörja dig, om det finns ett annat, bättre alternativ någon annan stans i Sverige. Det är i huvudsak bra.
Frågan är vad det kommer att innebära för synen på vem som ska sköta arbetsmarknadsåtgärder, och även försörjningsstödet. Om arbetsmarknaden är nationell borde väl också arbetsmarknadsåtgärderna skötas nationellt? Om arbetsmarknaden är nationell, borde också det försörjningsstöd som hanterar individer som är mellan två arbeten eller mellan arbete och studier, också vara nationellt?
Jag tycker att mycket talar för att detta är en rationell utveckling. Det kommunala självstyret omtolkas ofta till att kommunerna ska göra så mycket som möjligt. Jag tror att i vissa lägen det handlar om att kommunerna ska göra mindre. Arbetsmarknadspolitik och försörjningsstöd till de som är på väg till arbete eller studier är sådana områden som bör diskuteras. De är troligtvis bättre att förstatliga än både skola och äldreomsorg.
En kommunal organisationsmodell kan fungera som ett stöd eller ett hinder för ett väl genomfört arbete på tjänstemannanivå. Under min tid som kommundelspolitiker kunde jag ofta konstatera att murarna mellan olika kommundelar växte snabbt. Det innebar ofta en ineffektiv organisation och flyttade fokus från individ till organisation.
Nu skapar vi en organisation för försörjningsstöd som förhoppningsvis kommer att öka möjligheterna för fler att komma i arbete snabbt. Örebro kommun har att lära i detta. Vårt deltagande i SKLs ”Väl Mätt”-arbete visade att det fanns förbättringsområden. Fler kommuner går nu också i denna riktning.
Samtidigt är det inte slutstationen. Det kommer alltid att finnas ett förändringstryck som kommer att kräva organisationsförändringar. Det kan handla om ett behov som skapats av ett inre förändringstryck. Organisationen fungerar inte. Det kan handla om att omvärlden ändras så att organisationen förändras.
En sådan förändring av omvärlden har skett, men ännu inte fått påverkan på den offentliga organisationen. Först en kort historik:
Vuxenutbildning, men framförallt arbetsmarknadsåtgärder, var länge en statlig angelägenhet. Under slutet av 1980-talet och 90-talet blev det mer av kommunala pengar som användes. Säkerligen var en del av detta ett sätt för staten att spara pengar. Det gick då väl, eftersom såväl arbetsmarknaden som arbetsmarknadspolitiken, var lokal och regional.
Men nu blir politikens arena på detta område allt mer nationell. Arbetsmarknadspolitiken bygger på arbetslinjen. Alla som kan jobba, ska jobba. Finns inte jobbet där du bor, får du i allt större omfattning flytta till jobbet. Du kan inte räkna med att det offentliga ska försörja dig, om det finns ett annat, bättre alternativ någon annan stans i Sverige. Det är i huvudsak bra.
Frågan är vad det kommer att innebära för synen på vem som ska sköta arbetsmarknadsåtgärder, och även försörjningsstödet. Om arbetsmarknaden är nationell borde väl också arbetsmarknadsåtgärderna skötas nationellt? Om arbetsmarknaden är nationell, borde också det försörjningsstöd som hanterar individer som är mellan två arbeten eller mellan arbete och studier, också vara nationellt?
Jag tycker att mycket talar för att detta är en rationell utveckling. Det kommunala självstyret omtolkas ofta till att kommunerna ska göra så mycket som möjligt. Jag tror att i vissa lägen det handlar om att kommunerna ska göra mindre. Arbetsmarknadspolitik och försörjningsstöd till de som är på väg till arbete eller studier är sådana områden som bör diskuteras. De är troligtvis bättre att förstatliga än både skola och äldreomsorg.
2009-09-07
100 miljoner till kommunen
Regeringens förslag ger drygt 100 miljoner kronor till Örebro kommun under 2010. Det innebär att Örebro kommun utifrån den styrkeposition som den styrande koalitionen grundlagt kan hantera de utmaningar vi ställs inför under perioden. Samtidigt är det klart att dessa pengar inte innebär att den ekonomiska strategi, med en försiktig förvaltning av örebroarnas skattepengar, ska avslutas. En stram ekonomisk förvaltning är den bästa garantin för en långsiktigt hållbar välfärd.
Det vi som koalition nu måste göra är att analysera hur dessa pengar ska användas för att bäst möta de fortsatta nedgångar inom arbetsmarknaden som alla förväntar sig. Samtidigt måste vi vara säkra på att detta inte kommer att innebära ökade påfrestningar 2011. Men det är något vi klarat tidigare och kommer att klara igen.
Det finns många kommuner och landsting som har stora ekonomiska bekymmer idag. Örebro kommun är inte en av dom. Till skillnad från Örebro läns landstings ekonomiska bekymmer, har vi gjort vår hemläxa och kommer att kunna redovisa en ekonomi i balans alla år denna mandatperiod. Vi värnar välfärden, både idag och i morgon.
Det vi som koalition nu måste göra är att analysera hur dessa pengar ska användas för att bäst möta de fortsatta nedgångar inom arbetsmarknaden som alla förväntar sig. Samtidigt måste vi vara säkra på att detta inte kommer att innebära ökade påfrestningar 2011. Men det är något vi klarat tidigare och kommer att klara igen.
Det finns många kommuner och landsting som har stora ekonomiska bekymmer idag. Örebro kommun är inte en av dom. Till skillnad från Örebro läns landstings ekonomiska bekymmer, har vi gjort vår hemläxa och kommer att kunna redovisa en ekonomi i balans alla år denna mandatperiod. Vi värnar välfärden, både idag och i morgon.
2009-09-04
Konformitet
Intressant att se konsekvenserna av ens bloggande. Det brukar ju inte vara så många som läser den. Men i förrgår var det någon typ av all time high…
Varför? Under onsdagen hann jag både med att skriva och plocka bort en blogg om den påhittade ”Föreningen mot revolutionsromantik och kommunismfjäsk” som såg som sitt låtsade uppdrag att först fundera på att boka alla torg första maj, för att sedan utvidga tankarna till att boka alla gator och torg under hela 2010 för att undvika att andra aktiviteter än de föreningen gillade skulle kunna äga rum. Går det att misstolka???
En del har gått i taket över detta. Jag ska inte recensera dessa tak-gåenden. Ska istället fundera över kravet på konformitet - likformighet.
Ett inlägg på bloggen ifrågasätter i rätt tuffa ord om man som KS-ordförande får använda ironi i sin politiska gärning. Undertonen är mer eller mindre – borde du inte vara som alla andra KS-ordföranden? Gå in i mallen: medelålders, vit, slipsknuten, tråkig.
Jag tror inte på det sättet att facka in människor. Jag tror inte på att begränsa människor. Jag tror inte på att göra människor konforma. Det jag allra minst önskar, är att gå in i den traditionella pamprollen som så många KS-ordföranden i både Örebro och Sverige haft genom tiderna. Jag kommer aldrig att bli en surgubbe. Jag kommer alltid att engagera mig för Örebros, och örebroarnas, bästa och jag kommer alltid att låta det engagemanget synas.
På många olika nivåer bemöts de som förändrar och förnyar, eller bara ser annorlunda ut, med misstro. President Obama har mött misstro från de konservativa krafter som menar att bara de med lång erfarenhet kan styra landet. Hans nya medarbetare kommer aldrig att klara det. Här blir förnyelsen, förändringen och oerfarenheten måltavla för kollektivisterna.
Finansminister Anders Borg möttes med misstro när han höll fast vid sin hästsvans. Som om utseendet skulle göra honom mindre lämpad att hålla koll på statens finanser… Finansministern är annars en av de som såväl jag som många andra respekterar mest i regeringen. Men kollektivisterna ville väl se en tråkig grå eminens, som det så ofta varit.
Och i lilla Örebro får man inte använda ironi i bloggandet som KS-ordförande. Även det övertydliga kan väljas att misstolkas. Så ska man då acceptera detta? Bli en likadan KS-ordförande som det tidigare funnits? Tror inte det är rätt väg.
För att värna både den offentliga välfärden, och det demokratiska systemet, krävs att vi i framtiden gör annorlunda än vad vi tidigare gjort, och agerar annorlunda än vad vi nu gör. Den offentliga välfärdens förnyelse kommer att innebära att vi ifrågasätter allt vad vi gör, och hur vi gör det, för att säkra det som verkligen måste göras för örebroarnas bästa.
Det demokratiska systemets förnyelse kräver politiker som vågar beröra. Demokratin kan inte se ut som på 1950-talet, eller ens som på 1990-talet. Det politiska tilltalet, det politiska organiserandet, men även den offentliga politiska debatten, måste förnyas. Vem bryr sig om de ofta alldeles för trista debatterna i KF? Vem läser debattartiklarna? Vem påverkar de som inte läser debatten, eller lyssnar på KF? Om inte vi som idag företräder de politiska partierna gör det, kommer andra krafter att göra det istället. Vilka dessa krafter är kan vi idag ana.
Jag tror att örebroarna, i valet mellan en glad, utåtriktad, och ibland ironisk KS-ordförande med ordning på ekonomin och koll på verksamheterna, en KS-ordförande som tar ut svängarna, som är engagerad, men också är väl medveten om att han absolut inte är ofelbar och vågar be om ursäkt när det behövs, och en KS-ordförande som är motsatsen, väljer den förstnämnda.
Är det en sann självbild? Om så: Vem är då den andra? Finns nog inte. Är nog bara ett exempel i en blogg med ironi…
Varför? Under onsdagen hann jag både med att skriva och plocka bort en blogg om den påhittade ”Föreningen mot revolutionsromantik och kommunismfjäsk” som såg som sitt låtsade uppdrag att först fundera på att boka alla torg första maj, för att sedan utvidga tankarna till att boka alla gator och torg under hela 2010 för att undvika att andra aktiviteter än de föreningen gillade skulle kunna äga rum. Går det att misstolka???
En del har gått i taket över detta. Jag ska inte recensera dessa tak-gåenden. Ska istället fundera över kravet på konformitet - likformighet.
Ett inlägg på bloggen ifrågasätter i rätt tuffa ord om man som KS-ordförande får använda ironi i sin politiska gärning. Undertonen är mer eller mindre – borde du inte vara som alla andra KS-ordföranden? Gå in i mallen: medelålders, vit, slipsknuten, tråkig.
Jag tror inte på det sättet att facka in människor. Jag tror inte på att begränsa människor. Jag tror inte på att göra människor konforma. Det jag allra minst önskar, är att gå in i den traditionella pamprollen som så många KS-ordföranden i både Örebro och Sverige haft genom tiderna. Jag kommer aldrig att bli en surgubbe. Jag kommer alltid att engagera mig för Örebros, och örebroarnas, bästa och jag kommer alltid att låta det engagemanget synas.
På många olika nivåer bemöts de som förändrar och förnyar, eller bara ser annorlunda ut, med misstro. President Obama har mött misstro från de konservativa krafter som menar att bara de med lång erfarenhet kan styra landet. Hans nya medarbetare kommer aldrig att klara det. Här blir förnyelsen, förändringen och oerfarenheten måltavla för kollektivisterna.
Finansminister Anders Borg möttes med misstro när han höll fast vid sin hästsvans. Som om utseendet skulle göra honom mindre lämpad att hålla koll på statens finanser… Finansministern är annars en av de som såväl jag som många andra respekterar mest i regeringen. Men kollektivisterna ville väl se en tråkig grå eminens, som det så ofta varit.
Och i lilla Örebro får man inte använda ironi i bloggandet som KS-ordförande. Även det övertydliga kan väljas att misstolkas. Så ska man då acceptera detta? Bli en likadan KS-ordförande som det tidigare funnits? Tror inte det är rätt väg.
För att värna både den offentliga välfärden, och det demokratiska systemet, krävs att vi i framtiden gör annorlunda än vad vi tidigare gjort, och agerar annorlunda än vad vi nu gör. Den offentliga välfärdens förnyelse kommer att innebära att vi ifrågasätter allt vad vi gör, och hur vi gör det, för att säkra det som verkligen måste göras för örebroarnas bästa.
Det demokratiska systemets förnyelse kräver politiker som vågar beröra. Demokratin kan inte se ut som på 1950-talet, eller ens som på 1990-talet. Det politiska tilltalet, det politiska organiserandet, men även den offentliga politiska debatten, måste förnyas. Vem bryr sig om de ofta alldeles för trista debatterna i KF? Vem läser debattartiklarna? Vem påverkar de som inte läser debatten, eller lyssnar på KF? Om inte vi som idag företräder de politiska partierna gör det, kommer andra krafter att göra det istället. Vilka dessa krafter är kan vi idag ana.
Jag tror att örebroarna, i valet mellan en glad, utåtriktad, och ibland ironisk KS-ordförande med ordning på ekonomin och koll på verksamheterna, en KS-ordförande som tar ut svängarna, som är engagerad, men också är väl medveten om att han absolut inte är ofelbar och vågar be om ursäkt när det behövs, och en KS-ordförande som är motsatsen, väljer den förstnämnda.
Är det en sann självbild? Om så: Vem är då den andra? Finns nog inte. Är nog bara ett exempel i en blogg med ironi…
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)